Originalets titel: Pr�face � L�on Trotsky � Sur la deuxi�me guerre mondiale (Preface to "Leon Trotsky On the Second World War")
�vers�ttning: B. Svensson
Redigering: Martin Fahlgren
HTML: Martin Fahlgren
1970 gav Daniel Gu�rin (1904-1988) ut en samling Trotskij-skrifter om Andra v�rldskriget under titeln L�on Trotsky � Sur la deuxi�me guerre mondiale. M�nga ifr�gasatte Gu�rins framst�llning och tolkningar, vilket ledde fram till en omfattande debatt, s�rskilt i Frankrike.[1]
Debatten reste en hel rad viktiga fr�gest�llningar som fortfarande �r relevanta och kontroversiella, vilket bl a visas av att n�r den franske marxistiske historikern Pierre Brou�, n�stan tv� decennier senare kommenterade och diskuterade Gu�rins bok, ledde det till en ny debatt om dessa problem (se Trotskij och trotskisterna inf�r Andra v�rldskriget).
Nedan �terges Gu�rins f�rord till boken. D�r redog�r Gu�rin f�r det som han uppfattar som k�rnan i Trotskijs skrifter om Andra v�rldskriget. Det �r ocks� detta som debatten kom att handla om: Var Gu�rins samling representativ f�r vad Trotskij faktiskt stod f�r? Hade Gu�rin missuppfattat Trotskij? Hade han f�rbisett viktiga aspekter? Osv. Detta diskuteras n�rmare i den ovann�mnda artikeln av Brou�, varf�r vi inte h�r g�r in n�rmare p� den saken. S� l�t oss �verl�mna ordet till Gu�rin.
Martin F i juni 2015
De artiklar som �terges h�r [syftar p� de Trotskij-texter som ingick i samlingen] best�r av s�dant som Trotskij sj�lv skrev och intervjuer som han gav till olika publikationer under de sista �ren av sitt liv, fr�n augusti 1937 till augusti 1940, d� han m�rdades p� Stalins order. Artiklarna behandlar Andra v�rldskrigets f�rspel, utbrott och f�rsta �r. F�r st�rre homogenitet och b�ttre koncentration av Leo Davidovitj tankar om �mnet, har vi utel�mnat avsnitt som inte har anknytning till �mnet.
Texterna handlar om en s�rskilt dramatisk tid. De b�rjar med den period d� den �kande internationella sp�nningen kulminerade med M�nchen-�verenskommelsen den 30 september 1938, undertecknad av Adolf Hitler och Benito Mussolini f�r axelmakterna, och Neville Chamberlain och Eduard Daladier f�r de s� kallade v�st-�demokratierna�. Denna �verenskommelse, som oroliga m�nniskor trodde hade gett dem fred, gav bara ett kort andrum, som vi nu vet. Den bidrog dessutom till att p� ett riskfyllt s�tt isolera Sovjetunionen genom att skapa m�jligheten f�r en framtida koalition av dessa fyra stormakter mot den socialistiska staten.
Det efterf�ljande h�ndelsef�rloppet hj�lper oss att f�rst� den period som efter och trots M�nchen f�regick krigsutbrottet. Det avslutas genom den dramatiska tysk-sovjetiska pakten den 23 augusti 1939, vilken innebar en fullst�ndig omkastning av den tidigare stalinistiska utrikespolitiken, som fram till dess hade inneburit en anpassning till v�st-�demokratierna� f�r ett gemensamt f�rsvar mot hotet fr�n Hitler. De utdragna f�rhandlingar som till dess hade f�rts mellan dem br�t samman i sista stund, d� v�stmakterna f�rhalade och Polen motsatte sig att R�da arm�n fick korsa dess territorium.
Den onaturliga alliansen mellan �bolsjevismen� (eller det som fanns kvar av den) och nationalsocialismen innebar ett tungt moraliskt slag mot de revolution�ra r�relserna i m�nga l�nder, samtidigt som den f�rs�g Hitler med fria h�nder f�r krigs�ventyr. Och s� kom blixtangreppet mot det reaktion�ra Polen. Den f�rev�ndning som Hitler fann var Danzig-korridoren, som skandal�st hade delat Tyskland i tv� bitar efter Versailles-f�rdraget. P� grund av �verl�gsen milit�r och teknisk styrka var Hitler p� ett par veckor klar med Polen, som sedan delades mellan de tyska och ryska gangstrarna.
Sedan kom den m�rkliga period som kallas �l�tsaskriget�, d�r v�stmakterna, som inte gjort n�got, eller knappt n�got, f�r att hj�lpa sin allierade Polen, passivt s�g p� n�r Wehrmacht st�llde upp bakom Siegfried-linjen[2].
Stalin n�jde sig emellertid inte med den del av Polen och de baltiska staterna som Hitler gladeligen �verl�tit �t honom. Hans aptit var retad. Pl�tsligt kr�vde han en koncession p� ett omr�de i Finland. D� han avvisades �verf�ll hans v�pnade styrkor Finland, precis som Hitler slagit till mot Polen, men med mycket mindre framg�ng. S� inleddes det mycket p�frestande Vinterkriget d�r den gigantiska R�da arm�n, till hela v�rldens h�pnad och speciellt Hitlers, inte lyckades g�ra slut p� den finska dv�rgen under flera m�nader. R�da arm�n hade f�rsvagats och demoraliserats genom en serie utrensningar av generaler och officerare. Soldaterna p� Sovjet-sidan f�rstod inte meningen med ett aggressivt krig fr�n ett socialistiskt land mot ett litet folk. Och finnarna k�mpade med f�rtvivlad energi f�r att r�dda sin nationella sj�lvst�ndighet. Slutligen, i mars 1940, sl�ts en slags kompromissfred som gjorde slut p� detta f�r�dande �ventyr.
V�rldskriget hade �nnu inte riktigt startat. Med ekonomisk hj�lp fr�n Stalin, best�mde sig slutligen Hitler f�r att s�tta ig�ng. Den 11 maj 1940 invaderade Wehrmacht f�rst Holland och sedan Belgien. Efter ett f�rkrossande genombrott marscherade tyska arm�n i b�rjan av juni in i Frankrike. Den 2 juni undertecknade marskalk Petain, den nye franske statschefen, kapitulationen.
Som vi ska se var Trotskij en uppm�rksam och passionerad observat�r av detta v�xlande sceneri. Olyckligtvis fick han inte se hur saker och ting slutade, eftersom ishackan som penetrerade hans skalle i augusti 1940 satte punkt f�r hans hj�rnas aktivitet. Denna sammanst�llning f�r d�rf�r en karakt�r av oavslutat arbete.
Men detta material �r s� rikt och s� kraftfullt, och hans f�ruts�gelser om en m�jlig utveckling av kriget �r s� briljanta, att Trotskijs artiklar om Andra v�rldskriget �verlevt det �gonblick d� f�rfattaren tvingades l�gga ner sin penna p� sitt blodbest�nkta skrivbord. Leo Davidovitj tappade inte tr�den f�r ett �gonblick, n�r han p� sitt m�sterliga s�tt tolkade de krigsh�ndelserna. Artiklarna kastar �ven ljus �ver v�rldskonflikten � som f�rfattaren inte fick uppleva � och hj�lper oss att f�rst� den b�ttre.
F�r dagens l�sare har samlingen ett dubbelt intresse:
1. Vi vet alla hur nyfikenheten v�xer om varje aspekt av Andra v�rldskriget. Trotskijs analyser, ok�nda i Frankrike fram tills idag, �r s�rskilt v�rdefulla d� de kommer fr�n en man som inte bara var en stor marxistisk teoretiker, utan en ledande regerings- och milit�rfigur i sitt eget land. Han hade dessutom f�ljt Balkan-kriget som journalist, och insiktsfullt observerat F�rsta v�rldskriget innan han skapade R�da arm�n under inb�rdeskriget. Han var d�rf�r mer kapabel �n de flesta till att f�rst� vad som l�g bakom Andra v�rldskrigets utbrott.
2. Dessutom kommer dessa texter s�kert v�cka stort intresse bland dem som �r bekanta med Trotskijs andra skrifter fr�n perioden strax f�re hans tragiska d�d. L�saren kommer att notera att Trotskij, den multinationelle specialisten, till allra sista stund f�ljde de stridande l�ndernas interna utveckling p� ett s�tt som b�de var skarpsinnigt och detaljerat, vilket man kan se i de tv� korta fragment som l�mnats oavslutade: om Frankrike, Petain och den f�rutsebara moraliska degenerationen av de ockuperande styrkorna.
Ingen kan f�ruts�ga framtiden. Det �r d�rf�r inte �verraskande att i artiklarna och intervjuerna med Trotskij hitta en del sp�domar som inte uppfylldes; men dessa misstag kompenseras mer �n v�l av en serie extraordin�ra profetior. Om vi v�ger de felaktiga f�ruts�gelserna mot de som intr�ffade, leds vi att dra slutsatsen att han oftare hade r�tt �n fel.
N�got som var unikt under kriget 1914-1918, och som aldrig har upprepats, var n�rvaron av Lenin, en �verm�nsklig och �vernationell hj�rna, som fr�n ett neutralt land betraktande konfliktens utveckling b�de som observat�r och uttolkare, medan de styrande var lika blinda som de var d�va. P� liknande s�tt till�t sig Trotskij inte att ge r�d till regeringar, oavsett hur anv�ndbart det kunde ha varit f�r ledare i l�nderna som l�g i krig. Om de �nskat, kunde de l�tt ha tagit sig till det nya Delfi i Coyoac�n, en f�rort i Mexico, f�r att lyssna till oraklet vars �ga genomsk�dade v�rldspolitikens skuggor, och som s� klart s�g mots�ttningarna i de diplomatiska allianserna och ledningen av kriget.
Faktum �r att Trotskijs artiklar om Andra v�rldskriget bara blev l�sta av en liten minoritet insatta. Deras privata karakt�r, som p�tvingades genom krigscensuren och de kontrarevolution�ra f�rdomarna mot en man som han, skapade hinder f�r internationell spridning av hans nedtecknade tankar, samtidigt som m�nga revolution�ra aktivister inkallades till de imperialistiska arm�erna. Ett undantag �r de artiklar och intervjuer som Leo Davidovitj gav till amerikansk press. Man kan inte bortse fr�n det faktum � vilken paradox! � att, mot hans �nskningar och �ven om han aldrig skulle ha gett dem r�d, s� var den amerikanska imperialismen den enda stormakt som i n�gon m�n var f�rm�gen att anv�nda sig av Trotskijs djupg�ende analyser och dj�rva f�ruts�gelser.
Det �r sant att USA fortfarande var �neutralt�, dvs. mindre involverat i branden, och d�rf�r mindre f�rblindat av den, och att den amerikanske presidenten, Franklin Roosevelt, hade ett o�ndligt mer subtilt och slugt sinne �n de vildsinta m�n som huvudstupa tvingade ut sina folk i striden.
Leo Davidovitj var hela tiden medveten om sin fallenhet som professionell sp�man. Ordet �f�ruts�gelse� f�rekommer mer �n en g�ng i artiklarna. Han har dock blygsamheten och �rligheten att tvivla p� riktigheten i sina f�ruts�gelser. �Verkligheten�, skrev han, ��r v�rre �n alla f�ruts�gelser jag gjort.� �Det skulle vara hoppl�st att f�rutse krigets resultat.� Innan vi ger ordet till Trotskij sj�lv, skulle vi vilja ge en kort lista med hans m�ngtaliga f�ruts�gelser till st�d f�r l�saren.
Trotskij f�rstod omedelbart, 10 dagar efter h�ndelsen, att kvartetten i M�nchen inte var kapabel att bevara freden och att kriget, efter en mer eller mindre kort frist, var oundvikligt. Med stor precision fastslog han i augusti 1937 ett uppskov p� tv� �r.
Trotskij f�rmodade att Andra v�rldskriget skulle bli ett totalt krig, och att bara n�gra f� sm� l�nder skulle kunna h�lla sig utanf�r.
Trotskij f�rd�mde den stalinistiska folkfrontspolitikens f�rsyndelser. Den f�rledde massorna till att enbart mobilisera mot Hitler och inte mots�tta sig deras egna imperialisters krig. Dessutom ans�g han att marskalk P�tains makt�vertagande i Frankrike var en direkt konsekvens av folkfrontspolitikens bankrutt i detta land.
Trotskij s�g att de f�rhandlingar som Kreml f�retog med v�stmakterna under v�ren 1939 hade inslag av �rlighet: de m�jliga alternativen tvingade Stalin att l�gga fram f�rslaget om en �demokratiernas enhetsfront� i god tro. Men Leo Davidovitj hade �ven r�tt i att anta att f�rhandlingarna gav Stalin en h�gst betydande k�lla f�r information om de allierades milit�ra potential, och att de kamouflerade de hemliga f�rhandlingar som de redan hade p�b�rjat med Hitler.
Trotskij trodde att det var Hitlers Tyskland som l�mskt hade lurat Sovjet till att angripa Finland. Han ans�g att det var det fransk-brittiska hotet som slutligen tvingade Stalin, tillsammans med hans milit�ra bakslag i b�rjan av kampanjen, att ge upp id�n om att annektera Finland. Enligt hans mening var det f�r�dmjukande motst�nd som detta nordiska land gjorde inledningen till Stalins fall.
Fr�n den 9 augusti 1937 f�rutsade Trotskij att den tyska arm�n skulle b�rja med stora segrar i v�st, men korrekt utesl�t han m�jligheten av en fullst�ndig seger �ver Storbritannien. Han s�g att Frankrike skulle delas upp och reduceras till en andra rangens makt, kanske till och med till en f�rtryckt nation. I september 1939 f�ruts�g han att den franska regeringen, tillsammans med regeringarna i Belgien, Holland, Polen och Tjeckoslovakien, kanske skulle tvingas ta sin tillflykt till Storbritannien. Fr�n 1937-38 f�rv�ntade han sig en v�xande fransk fascism, som skulle vara kapabel att ers�tta demokratin. Han f�ruts�g Vichy.
Den 1 oktober 1939 s�g Trotskij klart sk�let till �l�tsaskriget� p� v�stfronten: han visste att Frankrike och Storbritannien tvekade att starta ett riktigt krig utan en f�rs�kran om amerikansk hj�lp.
Dagen efter M�nchen f�ruts�g Trotskij Hitler-Stalin-pakten, en skamlig uppg�relse som emanerade ur en dubbel skr�ck, f�r en tysk attack mot Ryssland och f�r en revolution. Han p�minde oss om att fr�n det att nationalsocialismen tagit makten f�ll Stalin p� kn� f�r att f� bli Hitlers allierade. Men till en b�rjan hade han avvisats. Trotskij p�minde om att Moskvar�tteg�ngarna, bland mycket annat, hade varit en t�ckmantel f�r att f�rbereda den rysk-tyska pakten. Till skillnad mot andra, trodde han dock inte att Stalin genom sin allians med Hitler medvetet �nskade provocera fram ett v�rldskrig, vars utg�ng han var tveksam om.
Trotskij insisterade p� att uppm�rksamma den omfattande ekonomiska hj�lp som Stalin gav Hitler fram till brytningen mellan l�nderna i juni 1941. Han uppskattade att detta minskade effekten av v�sts blockad av Hitlers Tyskland med �tminstone 25 procent.
Trots sitt hat mot Stalin hade Trotskij fr�n 1937 ett osvikligt f�rtroende f�r den kollektiva egendomen i Sovjetunionen. Enligt honom skulle den sociala basen f�r den sovjetiska regimen (de nya formerna f�r �gande och den planerade ekonomin) klara krigets pr�vningar och komma ut ur det st�rkt, men det skulle ta minst ett dussintals �r eller s� f�r industrin i Sovjet att komma ifatt den kapitalistiska.
Leo Davidovitj dolde emellertid inte det faktum, att om Sovjet angreps skulle kriget tvekl�st st�rka byr�kratins st�llning. Och detta skedde.
Dessutom, trots sin h�rda kamp mot Stalin, upprepade Trotskij sitt ovillkorliga f�rsvar av Sovjetunionen. Om landet blev invaderat, slog han fast, skulle hans anh�ngare sl�ss mot Hitlers soldater, och han hyllade det ryska folket f�r att de f�rstod att ett nederlag f�r Sovjet skulle inneb�ra att den nationaliserade och planerade ekonomin raserades.
Trotskij var full av optimism f�r framtiden f�r det Tyskland som hade kuvats av Hitler. Att nationalsocialismen hade kunnat segra berodde bara p� att arbetarklassen inte l�ngre hade f�rtroende f�r sina gamla partier och dess gamla paroller, och �nnu inte hade funnit en ny v�g. Men den 11 september 1939 var Leo Davidovitj �vertygad om att Hitler skulle g� vidare mot katastrofen. Han s�g att Hitler gick mot en avgrund med en s�mng�ngares s�kerhet. Han trodde att nazi-styret, som hade proklamerats att h�rska i tusen �r, knappast skulle �verleva 10 �r.
Kort f�re sin d�d hyste Trotskij inte det minsta tvivel om de ockuperade folkens motst�nd, och han j�mf�rde de ockuperade l�nderna med krutdurkar.
Trotskij tvekade inte att proklamera att Amerika inte borde f�rbli neutralt. Enligt honom var det n�dv�ndigt att tilldela Hitler ett s� avg�rande slag att Stalin skulle sluta r�das honom. Och han uppmanade de amerikanska arbetarna att intensivt engagera sig i milit�ra f�rberedelser. F�r honom var en amerikansk intervention absolut n�dv�ndig och oundviklig. Det verkliga kriget skulle st� mellan Tyskland och USA.
Fr�n b�rjan av september 1939 varnade Trotskij st�ndigt Sovjetunionen f�r framtida tysk aggression. F�r honom var den tysk-ryska pakten bara en �bit papper�. Om Hitler olyckligtvis segrade p� v�stfronten, skulle han sedan v�nda sina vapen mot Sovjetunionen. Trotskij f�ruts�g som en f�ljd av detta en allians mellan Sovjet och de imperialistiska �demokratierna�.
Fr�n den 4 september 1939 sade Trotskij att Japan hellre skulle inleda en offensiv s�derut i riktning mot Filippinerna, Holl�ndska �stindien, Borneo, Franska Indokina och Burma, �n att angripa Sovjetunionen. Men �ven om han f�ruts�g utvidgningen av Japans makt �ver den st�rre delen av den asiatiska kontinenten, menade han att Japan inte var kapabelt att uppr�tth�lla ett krig med stor intensitet.
Fr�n �ren 1937-38, inf�r den kommande v�rldskonflikten, st�r det klart f�r Trotskij att det var USA som skulle komma att dominera planeten, vilket skulle leda till en explosion av imperialism, i en skala som v�rlden aldrig tidigare sk�dat.
Slutligen f�rest�llde sig Trotskij m�jligheten av ett Tredje v�rldskrig som skulle utk�mpas mellan hela kontinenter, och som skulle bli civilisationens grav. Vad �n som h�nde s� beh�ll Trotskij en orubblig tro p� den prolet�ra internationalismen. Han riktigt skrek ut, att om de st�dde demokratierna mot fascisterna, skulle arbetarna i v�st bara underst�dja och accelerera segern f�r fascismen i de egna l�nderna. Kriget mellan de tv� antagonisterna kunde inte f�ra med sig annat �n f�rtryck och reaktion i b�da l�gren.
P� en punkt misstog sig dock hans skarpsinne. Det var hans skepticism inf�r m�jligheten av ett slut som f�ljd av ett hemligt vapen som h�lls dolt av en av kombattanterna. Han sade att ingen arm� kunde d�lja kemiska eller elektroniska mirakel. I augusti 1937 kunde Leo Davidovitj inte f�rutse det milit�ra bruket av k�rnfysik. En annan miss var hans gl�dande �vertygelse om att Andra v�rldskriget skulle sluta med v�rldsrevolutionens seger, och som konsekvens, en triumf f�r Fj�rde Internationalen, i vilken han hade det st�rsta f�rtroende. Men �r det m�jligt att vara en revolution�r, och en v�gvisare f�r andra revolution�rer, och dessutom en skarp marxistisk analytiker, om det inte finns ett brinnande hopp i ens br�st?
L�saren kan ur det ovanst�ende f� uppfattningen att Trotskij var tv� personer, � ena sidan en revolution�r internationalist, f�respr�kare f�r Fj�rde Internationalen, och � andra sidan en ledare som i mycket fortfarande var en sovjetisk militant, som f�rblev trogen den revolution han sj�lv lett och den milit�rmakt han skapat.
Det �r naturligt att den f�rsta Trotskij i K�mpa mot str�mmen s�g p� Andra imperialistiska kriget med liknande �gon som Lenin, dvs. intog en konsekvent revolution�r st�ndpunkt som kr�vde nederlag f�r alla de imperialistiska l�nderna. Men den andre Trotskij, den sovjetiske Trotskij, �r framf�r allt upptagen med det ovillkorliga f�rsvaret av Sovjetunionen, en position fr�n vilken han aldrig vek. Resultatet har blivit en omv�xlande serie texter, den ena inspirerad av den ivrigaste sovjetiska patriotism, medan han i andra framst�r som of�rsonlig motst�ndare till den sovjetiska byr�kratin, vilken han anklagar f�r inadekvat f�rsvar av det sovjetiska hemlandet. Denna andre Trotskij till�ter sig att inta positioner som verkar mots�ga de fr�n den f�rste Trotskij � internationalisten.
Det blev d� s� att Trotskij, som f�ruts�g och till och med uppmanade USA:s intr�de i kriget p� v�stalliansens sida, kom att f�rd�ma de amerikanska pacifisterna som �Fienden nr. 1�. Han uppmanade USA att p�skynda de milit�ra f�rberedelserna. Han p�stod vid flera tillf�llen att Stalin hade samarbetat med Hitler, framf�rallt av r�dsla f�r honom, och att det enda s�ttet att hj�lpa honom ut ur den nazistiske diktatorns klor var att de allierade visade sig starka.
Man kan tro att dagsaktuella artiklar om h�ndelser f�r l�nge sedan, nu 30 �r senare, skulle ha f�rlorat n�got av sin aktualitet. Detta �r p� inget s�tt fallet f�r de artiklar vi publicerar. F�r oss verkar de inte ha �ldrats. De har kvar fr�sch�ren och sk�rpan. Det �r ingen tvekan om att detta beror p� att var och en av dem h�jer sig �ver �gonblickets situation och uppvisar en tolkning, en filosofi, en global orientering, som �r baserad p� ett sammanh�ngande och h�llbart tankesystem, den revolution�ra marxismen.
Det centrala bidraget i denna samling, b�de till l�ngd och inneh�ll, �r det beundransv�rda Manifest om det imperialistiska kriget fr�n maj 1940, som skrevs av Trotskij sj�lv. Om l�saren s� �nskar, kan han verifiera detta med sina egna �gon. Tack vare Harvards Houghton Library, kan vi reproducera det handskrivna manuskriptet.[3] Jag tror inte att n�gon annan skulle ha v�gat publicera en text av s�dan kvalit� om Andra v�rldskriget, som med s� stor kraft och �vertygelse uttrycker den prolet�ra internationalismens grunder. Ingen kan b�ttre intyga det �n jag, d� jag sj�lv, som ett appendix i min bok Front Populaire: la R�volution Perdu, inf�rde de appeller som under kriget publicerades av Front Ouvrier International contre La Guerre, den internationella rivalen till Fj�rde Internationalen, och av det franska Parti Socialist Ouvrier et Paysan, b�da inspirerade av Marceau Pivert.
Det skulle vara mig fr�mmande att f�rringa v�rdet av texterna fr�n de organisationer som jag just n�mnt och om vilka, enligt min mening, Trotskij var alltf�r h�rd. F�r Marceau Pivert hade ocks� den goda egenskapen att han genom hela kriget f�rblev trogen den prolet�ra internationalismen. Men jag tror att Trotskij, med mycket st�rre sk�rpa, st�rre tyngd, och st�rre geni, b�ttre �n honom uttrycker en obstinat internationalistisk position, som l�mnade honom, liksom Marceau Pivert och oss, hans v�nner, isolerade sj�lar predikande f�r �knen. Vi dr�nktes i den blodiga v�rldsbranden, d�r p� ett s�tt eller annat, alla nationalistiska passioner sl�pptes l�sa.
Trotskijs Manifest, vilket ocks� skulle bli hans testamente, r�ddade �ran f�r v�rldens arbetarklass under dessa f�rd�mda �r.
Ernest Mandel, Vad Andra v�rldskriget egentligen handlade om och Individens roll i historien: Fallet Andra v�rldskriget
Pierre Brou�, Trotskij och trotskisterna inf�r Andra v�rldskriget och Det italienska kommunistpartiet, kriget och revolutionen
Brian Pearce: Marxisterna under Andra v�rldskriget
Trotskij-texter:
P� svenska: Trotskij om Andra v�rldskriget Artikelsamling (1938-40)
Fler texter (p� engelska):
Soviet-Japanese War Inevitable (augusti 1938)
Czechoslovakia: Toward a Decision (november 1938)
Forecasts (mars 1939)
�Progressive Paralysis� � The Second International on the Eve of the New War (juli 1939)
Trotsky Sees Closer Hitler-Stalin Ties (september 1939)
The Second World War (januari 1940)
Trotsky Indicts the Kremlin’s Role in Europe’s Catastrophe (juni 1940)
Another Thought on Conscription (augusti 1940)
On The Future of Hitler�s Armies (augusti 1940)
Ytterligare Trotskij-texter finns i Writings of Leon Trotsky 1939-40 och Writings of Leon Trotsky: Supplement 1934-40.
[1] Tidskriften Revolutionary history har �versatt och publicerat en del av de texterna till engelska, se Lutte Ouvri�re / Daniel Guerin: Trotsky and the Second World War, Review of� Gu�rin�s book, from La Gauche och Information Ouvri�re�s attack on Gu�rin. Gu�rin besvarar en del av kritiken i en efterskrift, se: Gu�rin's postscript
[2] Med Siegfriedlinjen �syftas den f�rsvarssystem som Tyskland uppr�ttat mot v�st. Den str�ckte sig fr�n gr�nsen till Nederl�nderna i norr �nda fram till den punkt d�r Frankrike gr�nsar till Schweiz. � Red�
[3] Fj�rde internationalens manifest om det imperialistiska kriget och den prolet�ra v�rldsrevolutionen