Originalets titel: The International Communist Women�s Day, publicerad i International Press Correspondence, Vol. 2 No. 18, 8 mars 1922, s 129�130.
�vers�ttning: Bj�rn Erik Rosin
Digitalisering/HTML: Martin Fahlgren
Stormande jubel m�tte v�ra bulgariska kamraters motion och resolutionen fr�n Kommunistiska kvinnors andra internationella konferens om att �verallt fira Kvinnodagen den 8 mars, den dag som tidigare bara de ryska kamraterna hade hedrat. Hj�rtan bultade v�ldsamt, �gon fick n�got fj�rran i blicken och viljan att of�rv�get agera h�jde sig �ver allt annat. Det slog oss att det var den enorma demonstrationen av prolet�ra kvinnor i Petrograd f�r fred och frihet som den 8 mars 1917 blev upptakten till ryska revolutionen. Kunskaperna och viljestyrkan hos 82 representanter f�r kommunistiska kvinnor fr�n 28 l�nder gjorde dem till en stor, enad och beslutsam helhet. �rets Internationella kvinnodag m�ste leda till en gigantisk rekrytering av de breda massorna till kommunismen och det m�ste bli ett oemotst�ndligt stridsrop mot den borgerliga ordningen och f�r proletariatets makt�vertagande. Den m�ste visa att vi kommunister inte bara vill utan ocks� kan, kan agera.
Stundens allvar tvingar oss till detta. Det som kapitalisterna p�b�rjar i ett land, nationellt, forts�tter de internationellt � satsningen p� att �terskapa och f�r all framtid st�rka den kapitalistiska ekonomi som slits s�nder och faller samman p� grund av v�rldskriget och dess efterdyningar. Inte p� grund av n�gon styrka hos detta ekonomiska system. Nej verkligen inte. Bara till priset av blodig utsugning och det h�rdaste f�rslavande av proletariatet, det folk som producerar.
Under det imperialistiska kriget och �ren efter�t visade bourgeoisien i alla l�nder att den varken har f�rm�gan eller viljan att agera [sic] f�r det allm�nna b�sta, f�rvalta de sagolika produktivkrafter som har uppst�tt under dess v�lde. Den kan bara f�rlama dem och f�rsumma dem genom krisernas el�nde och krigsf�rbrytelser och leda dem till f�rst�relse och ruin. Kapitalismen kan inte, som mytens f�gel Fenix, kliva upp ur v�rldskrigets l�gor och aska till nytt liv i ungdomlig skepnad. Den �r svag n�r det handlar om att f� bukt med det kaos den har sl�ppt loss, och den �r verkligen helt maktl�s n�r det g�ller att f� en ny, h�gre, materiell och kulturell tillvaro att blomstra ur ruinerna. Den kan forts�tta i samma enahanda form med resultatet att en minoritet av miljon�rer kommer att bli miljard�rer, och bel�tna l�ttingar fullproppade med kultur och br�d och slarvrar med vetenskapliga, konstn�rliga och sociala f�rtj�nster kommer att g�ras till sl�saktiga v�llustingar.
V�gen mot avgrunden g�r inte att stoppa genom m�ten d�r stammen av diplomater, politiker, industribaroner och finansfurstar sorlar och viskar, med sina falska hemliga avtal, och sina knutna n�var mot arbetarklassen. V�gen mot avgrunden kommer att best� trots profetiorna fr�n alla som tr�ttnat och fruktar revolutionen, som inte kan t�nka sig n�got annat �n att kapitalismen och dess samh�llsordning ska �terf�das. P� samma s�tt som ingen kan hoppa �ver sin egen skugga �r kapitalismen of�rm�gen att ta sig �ver gr�nserna f�r sin existens. Dess storartade och v�lk�nda �flexibilitet� att anpassa sig till h�gre organisationsformer har kommit p� skam genom dess om�ttliga karakt�r av individuell och anarkistisk ekonomi som baseras p� profit. Kapitalismens tid �r f�rbi. Den m�ste ge vika f�r socialism och kommunism, vars n�dv�ndiga f�ruts�ttningar har n�rts vid dess barm.
Denna �vertygelse handlar inte om n�gon grundl�s tro, utan en orubblig, vetenskapligt v�lgrundad kunskap om samh�lleliga fakta, samband och utvecklingslagar. Mitt under de f�rf�rliga pr�vningarna och epokens bittra strider kommer denna �vertygelse att ge Internationella kvinnodagen en orubblig styrka och flammande entusiasm, som kommer att locka till sig och rekrytera massorna. Den kommer att smida samman miljontals m�nniskors orubbliga vilja att bek�mpa och besegra kapitalismen och bana v�g f�r kommunismen. F�r denna vilja, och endast denna vilja, kan sparka ner kapitalismen i graven. Dess f�rfall fyller luften med giftiga och ruttna baciller och den v�mjeliga od�ren av pest. Skulle denna aktiva och sj�lvuppoffrande viljekraft saknas kommer kapitalismen att kunna forts�tta att v�xa � trots att den �r d�md av historien. Priset f�r detta kommer de utsugna och f�rtryckta l�neslavarna, de skattetyngda och nedtryckta produktiva klasserna, att f� st� f�r. De som inte tillh�r junkrarnas och industribaronernas led eller de som styr �ver aktieb�rserna och deras o�kta men �nd� naturliga syskon, spekulanterna och profit�rerna. Och detta pris kommer att skrivas ned i historien i form av blod och t�rar, som ett f�rkrossande nederlag, f�rst�relse och underg�ng f�r hela prolet�ra arm�er.
De kommunistiska kvinnorna var medvetna om allt detta n�r de i Moskva antog resolutionen om Internationella kvinnodagen. Idag �r de medvetna, och mer klarsynta och beslutsamma, om hur denna demonstration ska f�rberedas. Internationella kommunistiska kvinnodagen m�ste ocks� besvara fr�gan om framtiden, som �r full av ansvar och uppoffringar men �nd� full av hopp och lycka, f�r m�n och kvinnor ur de producerande klasserna i alla l�nder � ska man t�lmodigt finna sig i den smutsiga och bloddrypande kapitalismen eller beslutsamt och obevekligt k�mpa f�r att krossa den! Svaret p� denna fr�ga m�ste vara tydligt och klart, utan n�gra undanflykter och �om� och �men� och miljontals kvinnor och m�n m�ste ge sitt svar.
Arbetarklassens befrielse m�ste vara dess eget verk men den kan aldrig fullborda denna enorma och f�rf�rliga historiska uppgift om den �r sliten i halvor genom en uppdelning i k�n. Lika mycket som m�n och kvinnor i proletariatet till kropp och sj�l f�renas av sin djupa mis�r m�ste de ocks� enas i ett brinnande hat mot kapitalismen och hysa mer tilltro, vara dj�rvare, i sin vilja att k�mpa f�r revolutionen. Internationella kommunistiska kvinnodagen f�r inte bara bli en kvinnornas demonstration i olika l�nder och st�der. Den m�ste �verallt bli ett uttryck f�r hela kommunistpartiets vilja och arbete. Partiet m�ste st�dja v�r kvinnodag med all sin fysiska och moraliska kraft. Styrkan, karakt�ren, inneh�llet, m�let f�r v�r kvinnodag m�ste framst� som lika n�dv�ndigt f�r det som existensen av varje parti inom Tredje internationalen.
F�r vi gl�mma att vi �r kommunister? Kommunismen binder samman! V�r plats �r i kampen mot det kapitalistiska monstret, i arbetet och kampen f�r den solm�ttade kommunistiska byggnad d�r alla kommer att ha ett hem av djupaste m�nsklighet, m�n som kvinnor. I kampen f�r en full�ndad m�nsklighet m�ste vi k�mpa f�r b�de det som ang�r m�n och kvinnor. I v�ra tankar finns en stor samling av miljontals utsugna, f�rslavade, lidande och f�rtryckta och s� den enda stora och �dla sak som manar till kamp! P� ena sidan proletariatet som l�ngtar efter ett rikare liv, p� andra sidan bourgeoisien som tr�ngtar efter guld och makt! H�r socialismen. Kommunismen som utvecklar folk till att skapa och njuta av kultur, till att bli fullkomliga m�nniskor, och s� kapitalismen som utnyttjar folk f�r att �stadkomma profit, besudlar dem, s�nker deras levnadsstandard, f�rkrymper och mal ned dem. Genom denna �vertygelse syftar Internationella kvinnodagen till att vinna �ver de breda massorna i kampen f�r kommunismen. M�n och kvinnor utan �tskillnad! Minnet av den �rofulla handling som Petrograds arbetande kvinnor svarade f�r den 8 mars ska vaja �ver v�r kvinnodag som ett flammande ban�r som pekar ut v�gen fram�t och sporrar v�rt mod. Som rekryteringsstyrka f�r kommunistpartierna i alla l�nder, f�r kommunismen, f�r Tredje internationalen, kommer demonstrationen dessutom att p�g� hela veckan 5-12 mars. F�r m�let �r att vidarebefordra den tankegnista som f�r frig�relsens handling att tr�nga ner p� djupet och bli en sporre f�r det mest avl�gsna lilla h�rn som bebos av individer vars m�nsklighet mals s�nder av kapitalismens profitkvarnar.
Med detta m�l i blickf�nget kommer v�r demonstration att med klingande st�mma tala om or�kneliga kvinnors lidande och �de. Den kommer ocks� att tala om outs�glig m�da, bitter fattigdom, om �verv�ldigande bekymmer och djupt el�nde, om or�ttvisor och gl�dande l�ngtan som �r om�jlig att tillfredsst�lla, om m�ns brutala och ih�rdiga makt och om de sm�s orubbliga, dj�rva och trotsiga revolution�ra vilja. Jagar inte kapitalismen arbetande kvinnor fr�n den gr� gryningen till sent p� kv�llen f�r att ur hennes k�tt och blod krama fram � och ofta av henne med dubbel grymhet och h�nsynsl�shet � de rikedomar den �nskar betala sina h�rjningar under v�rldskriget med och f�r sin framtida destruktiva livsstil.
De �kade levnadsomkostnaderna, som sk�rpts av profitjakt och h�ga skatter, sliter den torra br�dbiten ur hennes mun. Hennes eller hennes mans inkomster minskar och inga kunskaper eller f�rdigheter kan skydda henne mot arbetsl�sheten. Arbetsdagen blir l�ngre, m�dorna och slitet och riskerna p� arbetet �kar. Of�rsk�mda och utmanande arbetsgivare, som skyddas av staten, river ned de sm� ansatserna till skydd av lagen f�r l�nearbetade prolet�ra kvinnor, f�r barnen och �nnu inte vuxna s�ner och d�ttrar till de produktiva klasserna. Den utsugande kapitalisten vill ha ensamr�tt till marknaden och kr�ver �kade profiter. Ok�nsligt trampar han p� alla h�nsyn till att den fast anst�llda kvinnan, maka till fabriksarbetaren, till offentligt anst�llda, till handens arbetare och sm�bonden, �r en hustru, en mor och en m�nniska. Och bakom den enskilde kapitalistens heliga hunger efter guld st�r idag hela kapitalistklassens medvetenhet om att dess makt att utsuga och h�rska �r i fara.
D�rf�r, pengar i sl�saktig m�ngd f�r att skydda och st�dja denna makt med bajonetter och automatgev�r. � andra sidan skulle man kunna ge bidrag till mor och barn, eller till sociala institutioner och �tg�rder f�r att g�ra livet l�ttare f�r den nedtyngda hemmafrun och modern som f�tt f�rdubblade och tredubblade plikter och hamnat i absolut fattigdom. I demokratins namn finns det privilegier och �kad makt f�r de rika �ven n�r de som l�ttingar h�mmar samh�llet. Samtidigt h�ller man nere politiska och sociala r�ttigheter f�r arbetarkvinnorna, som med h�nder och hj�rna �kar v�lf�rd och kultur i samh�llet. Arbetarkvinnas lott �r dubbelt h�rd, inte bara som offer f�r klasslaveriet utan ocks� genom att hon �r fj�ttrad av k�nsslaveriet. Och om hon trots detta skulle v�ga resa sig mot detta slaveri, om hennes klassbroder g�r det, d� kommer borgarsamh�llet, med hj�lp av vit terror, att f�rs�ka ta d�d p� hennes klassr�ttvisa.
S� ser f�ljderna av den d�ende kapitalismen ut, p� dess desperata v�g mot d�den, och som styr slagorden p� v�r kvinnodag. De b�rjar med omedelbara och avg�rande �tg�rder f�r att g�ra livsn�dv�ndigheterna billigare och tillg�ngliga tills den stund randats d� fritt valda arbetarr�d utan �tskillnad i k�n har tagit kontroll �ver ekonomin. Efter att ha b�rjat med krav p� fullst�ndiga politiska och sociala r�ttigheter f�r kvinnor och effektivt socialt skydd f�r dem, slutar det med krav p� obegr�nsad amnesti f�r alla revolution�ra k�mpar, m�n som kvinnor. En eller annan livsfr�ga f�r proletariatet anv�nds som �ppning, och framh�lls starkt i varje land allt efter de givna f�ruts�ttningarna. Men i alla l�nder m�ste enskilda krav f�renas i en kraftfull, sj�lvs�ker vilja att k�mpa f�r att proletariatet ska er�vra regeringsmakten och f�r uppr�ttande av en diktatur efter sovjetisk f�rebild. I segrarmakternas och f�rlorarnas l�nder, samt i de s k neutrala l�nderna, anv�nder sig inte kapitalismen l�ngre av de piskor den hade n�r den stod p� sin h�jdpunkt, utan av de skorpioner som dess f�rfall bjuder p�. Den producerande klassens lidande i en nation blir de andras sm�rta. Detta utvecklar och f�rst�rker den internationella revolution�ra beslutsamheten att k�mpa och det revolution�ra internationella stridsropet �Ner med Minotauren, m�nnisko�taren!� V�r kommunistiska kvinnodag m�ste f�ra detta vidare. Den internationella solidariteten mellan de f�rtryckta och utsvultna i alla l�nder kr�ver idag absolut ett p�tagligt uttryck � att man s�ger nej, ger broderlig hj�lp till dem som sv�lter och riskerar att d� i Sovjetryssland. Tanken �r att det ska bli en koloni �t v�rldskapitalismen under tysk f�rvaltning och deras outt�mliga behov av utsugning. De som t�rstar efter guld och makt och den internationella klan av utsugare som hungrar efter m�nniskoliv genomsyras av ett d�dligt hat mot den enda prolet�ra staten i v�rlden. Kan denna stat �verleva, kan den utveckla sina unga krafter, om den internationella kapitalismens krackelerande och sprickande st�llningar bara kan cementeras med blodet och svetten fr�n miljontals av jordens f�rd�mda, om den bara kan st�ttas upp med benbitarna av dem som blivit krossade? �r inte dess blotta existens en okuvlig uppmaning till de f�rslavade att kasta oket fr�n sina v�rkande axlar och trasiga sj�lar?
Arbetarna och b�nderna i Sovjetryssland har svarat f�r od�dliga insatser i hj�ltemodig kamp och tyst martyrskap. Ensamt, f�rsvagat av inb�rdeskrig, angripet av inre fiender, f�rm�dde landet inte p� fyra korta �r utpl�na det brottsliga arvet fr�n tsarismen och kapitalismen och kompensera den kulturella och ekonomiska utveckling som st�tt stilla i sekler. Och det hade beh�vts f�r att p�skynda och underl�tta m�jligheterna att skapa en ny och b�ttre tillvaro, kunna samarbeta med andra prolet�ra stater d�r den sociala revolutionen frigjort gigantiska produktivkrafter. Sovjetryssland tvingades �teruppta f�rhandlingar med den kapitalism som �r ute efter att utrota dess regering. Detta beslut var inte den beska f�ljden av �sv�ra misstag� som det styrande revolution�ra partiet hade gjort, utan i st�llet l�g felet hos proletariatet i andra l�nder, framf�r allt Tyskland, som inte v�gade t�nka tanken p� att ta kamp f�r friheten.
Kapitalismen som sl�ppts in i Sovjetryssland m�ste f�rbli en v�lavl�nad tj�nare �t proletariatet och dess republik och f�r aldrig till�tas ha taktpinnen eller bli h�rskande. Makten ligger fortfarande hos sovjeterna och m�ste s� f�rbli. Prolet�rer i alla l�nder, betala er oerh�rda skuld till era ryska br�der och systrar! Och ni arbetande kvinnor runt om i v�rlden, g�r likadant! �r inte Sovjetryssland det enda landet i v�rlden att erk�nna kvinnornas arbete p� alla omr�den, som ger social trygghet och v�rdes�tter m�draskapet, d�r kvinnan �r medborgare och hennes lika r�ttigheter erk�nns? H�nderna bort fr�n Sovjetryssland! L�mna v�gen fri f�r Sovjetryssland! Forts�tt den energiska utvecklingen av Sovjetryssland! Detta stridsrop mot den rovlystna bourgeoisien i alla l�nder m�ste h�ras fr�n v�r Internationella kvinnodag �ver hela v�rlden.
De internationella kvinnliga f�retr�darna fr�n m�nga l�nder i Europa har tillsammans med f�retr�dare f�r kvinnosekretariatet inom Tredje internationalen diskuterat genomf�randet av Kvinnodagen. Under diskussionerna var de �verens om Tredje internationalens politik. Det kan inte, det f�r inte vara p� n�got annat vis. Kommunistpartierna i alla l�nder m�ste satsa all kraft p� att g�ra v�r demonstration till en framg�ng.
Internationella kommunistiska kvinnodagen b�rjar den 5 mars, Rosa Luxemburgs f�delsedag. Denna of�rf�rade, genialiska och od�dliga person vars kropp blev stympad i m�rdarnas h�nder, men vars ande lever vidare bland oss, kommer att vara en ljusets banerf�rare och visa oss v�gen. 8 mars �r den dag d� kvinnorna kl�mtade i klockan f�r den ryska revolutionen 1917. Viljemanifestationen, det internationella proletariatets avg�rande samling till kamp, m�ste bli svaret till Genua och den internationella kontrarevolutionens manifestation d�r. Och kvinnorna kommer att k�mpa �rofullt i f�rsta leden av den enade revolution�ra fronten. Deras internationella dag m�ste bli en stark v�pnad prolet�r kraft mot kapitalisternas och deras lakejers kontrarevolution�ra intriger. Kvinnorna bidrog till att bana v�g f�r kristenheten och f�ra den till makten. Kvinnorna f�rde kungen och nationalf�rsamlingen fr�n Versailles och tillbaka till Paris, den absoluta monarkins och feodalismens likt�g och revolutionens triumfmarsch. Den 1 mars 1871 hindrade kvinnorna i Paris Thiers vita garden fr�n att r�va till sig artilleriet och gav startsignalen till Pariskommunen. I dessa bistra tider d� frihet och till och med den knappaste existensen �r hotad f�r prolet�rerna i alla l�nder, i v�r stora period d� v�rldsreaktion och v�rldsrevolution f�rbereder sig p� v�pnad konflikt, f�r det inte finnas n�got obetydligt kvinnligt k�n, f�r det inte finnas n�gra illusioner och inga f�rskr�mda och svaga hj�rtan! L�t oss f�rbereda oss f�r kampen! L�t oss g� ut i striden beslutsamt och utan fruktan!!
Riktlinjer f�r den kommunistiska kvinnor�relsen (1920)
Avsnittet Kvinnor, gifterm�l, sex i boken Minnen av Lenin (1925)