Originalets titel: On Lenin�s Program. P� engelska publicerades artikeln f�r f�rsta g�ngen i a Socialist Appeal, Vol. III No. 94, 23 december 1939.
�vers�ttning: Bj�rn Erik Rosin
HTML: Martin Fahlgren
Till redakt�ren f�r The New York Times[1]
New York City, N.Y.
B�sta redakt�r:
Den 25 november publicerade The New York Times ett brev undertecknat John Stuart Hamilton, som inleds med orden: �Leo Trotskijs brev i The New York Times �r fullt av obestyrkta insinuationer.� En mycket allvarlig anklagelse. Ni kommer, hoppas jag, att ge mig m�jlighet att visa att detta �r falskt och i f�rbig�ende ocks� avsl�ja de metoder som Moskva och dess agenter anv�nder f�r att vilseleda en viktig del av offentligheten runt om i v�rlden. Detta fall �r ytterst v�rdefullt, eftersom den teoretiska och politiska fr�ga som ber�rs i mitt brev som s�dan har varit av st�rsta intresse f�r varje intelligent m�nniska, oavsett dennes ideologiska sympatier, och p� grund av att Hamilton � av okunnighet eller v�rdsl�shet � fattade tag i en tr�d som var i h�gsta grad laddad med obehagliga �verraskningar f�r b�de honom sj�lv och hans uppdragsgivare, Stalin.
Mitt brev inneh�ll p�st�endet att Lenin och hela bolsjevikpartiet, utan minsta undantag, ans�g det om�jligt att bygga socialismen i ett land, och detta �n mer i ett s� efterblivet land som Ryssland, och att det var f�rst 1924 som Stalin skulle sv�nga 180 grader och st�mpla den uppfattning han hyst dagen innan som �kontrarevolution�r trotskism. Det politiska sk�let till Stalins helomv�ndning var att Sovjetbyr�kratin d� hade lyckats med att uppr�tta sin egen �socialism�, dvs klart trygga sin makt och v�lm�ga � i ett land. Denna fr�ga har sedan l�nge �verskridit interna marxistiska diskussioner. Det g�r vare sig att f�rst� utvecklingen inom det h�rskande partiet i Sovjetunionen eller inneb�rden av den nuvarande sovjetmaktens utrikespolitik utan att f�rst� hur och varf�r Stalin och hans anhang br�t med bolsjevismens traditioner i fr�gan om den socialistiska revolutionens internationella karakt�r.
I syfte att visa att det inte skett n�gon brytning tillgriper Hamilton f�ljande citat ur en artikel av Lenin 1915: �� En seger f�r socialismen �r m�jlig, f�rst i n�gra f� och rent av i ett enda kapitalistiskt land. N�r det segerrika proletariatet i detta land exproprierat kapitalisterna och organiserat sin egen socialistiska produktion kommer det att konfronteras med den �vriga kapitalistiska v�rlden och locka till sig de f�rtryckta klasserna i andra l�nder ��, och s� vidare. De raderna uttrycker inget annat �n den element�ra uppfattningen att den socialistiska revolutionen inte kan uppst� samtidigt i alla l�nder p� jorden, utan oundvikligt m�ste b�rja �f�rst� i n�gra f� eller rent av ett enda land.
Med �seger f�r socialismen� avser Lenin h�r, vilket framg�r av citatet, att proletariatet er�vrat makten och f�rstatligat produktionsmedlen, men d�remot inte uppr�ttandet av n�got isolerat socialistiskt samh�lle. Tv�rtom skriver Lenin tydligt att er�vrandet av makten skulle f�rse proletariatet med medlen f�r att f�ra revolutionen vidare p� internationell niv�. Hela Hamiltons argumentation, precis som hans l�rom�stare i Moskva, baseras p� att segern f�r en socialistisk revolution likst�lls med byggandet av ett socialistiskt samh�lle. Detta �r en grotesk spetsfundighet! �tskilliga g�nger har vi betecknat Oktoberrevolutionen som en stor �seger f�r socialismen�, men vi s�g det bara som inledningen till en ny historisk epok d� det m�nskliga samh�llet skulle omvandlas �ver hela planeten under flera generationer. Citatet st�r inte f�r n�got annat.
�r det inte dessutom h�pnadsv�ckande att Hamilton, n�r det g�ller fr�gan om byggandet av socialism i ett enda land, inte f�rm�r hitta mer till st�d �n ett feltolkat citat fr�n 1915? Bolsjevikerna tog makten 1917. Under de fem �r som Lenin ledde Sovjetstaten uttalade han sig ett or�kneligt antal g�nger i tal och artiklar om f�ruts�ttningarna f�r att f�rverkliga ett socialistiskt samh�lle. I min Ryska revolutionens historia, band III,[2] tog jag upp tiotals uttalanden av Lenin fr�n perioden. Till�t mig citera n�gra av dem h�r:
Vid avf�rden till Ryssland efter Februarirevolutionen skrev Lenin i ett avskedsbrev till de schweiziska arbetarna:
Det ryska proletariatet kan inte enbart med egna krafter f�ra den socialistiska revolutionen till ett segerrikt slut. [�] Det kan underl�tta uppkomsten av en situation, d�r dess viktigaste, trognaste, p�litligaste medarbetare, det europeiska och det amerikanska socialistiska proletariatet, kan ansluta sig till de avg�rande drabbningarna.�
Den 23 april (1918) sade han vid ett sammantr�de med Moskvasovjeten:
Vi �r en av arbetarklassens revolution�ra avdelningar som ryckt fram i spetsen � blott och bart d�rf�r att vi var ett av de mest efterblivna l�nderna i v�rlden � vi kommer till segern bara tillsammans med alla arbetare i andra l�nder, i hela v�rlden.
��D�rf�r var det s� l�tt f�r oss att b�rja revolutionen men sv�rare att forts�tta den�, sade han i maj 1918, �d�rf�r blir det sv�rare att b�rja revolutionen d�r, i v�st, men l�ttare att forts�tta den.�
Detta bekr�ftade han p� tredje �rsdagen av Oktoberrevolutionen:
Vi satsade p� v�rldsrevolutionen och vi gjorde fullkomligt r�tt i att g�ra det [�] vi har alltid understrukit att vi st�r p� en internationell st�ndpunkt och att det �r om�jligt att i ett enda land fullborda ett s�dant f�retag som den socialistiska revolutionen.
P� det ryska partiets tionde kongress i mars 1921 sade Lenin:
�I Ryssland [utg�r] industriarbetarna en minoritet och sm�jordbrukarna den stora majoriteten. [�] I ett s�dant land kan en socialistisk revolution segra slutgiltigt endast om tv� villkor �r f�rhanden. Det f�rsta �r att den i tid st�ds av en socialistisk revolution i ett eller flera framskridna l�nder.
Jag inskr�nker mig till dessa f� citat, inte f�r att de �r de mest sl�ende � l�ngt ifr�n- utan f�r att de �r de kortaste.
Hamilton h�nvisar till att Lenins citat fr�n 1915 �r �v�lk�nt� f�r mig, och att jag d�rf�r f�ljaktligen medvetet f�rs�ker d�lja detta f�r l�sarna av The New York Times. Faktum �r att jag inte bara �r f�rtrogen med detta citat utan med Lenins arbeten i st�rsta allm�nhet och med hela hans historiesyn. F�r Kremls agenter reduceras Lenin till ett f�rfalskat citat fr�n 1915. Det skulle g� s� l�ngt att �klagare Vysjinskij[3] anf�rde citatet fr�n 1915 i anklagelseakten mot mig och andra.
Detta ledde f�rst�s till att det blev f�rem�l f�r speciell efterforskning av Deweykommissionen vid dess granskning av Moskvar�tteg�ngarna. Det g�r att vara oenig med John Dewey och hans medarbetare i filosofiska och politiska sp�rsm�l, och just s� ligger det till i mitt fall, men det finns knappast n�gon vettig person i v�rlden som skulle v�ga f�rneka John Deweys enast�ende intellektuella hederlighet, f�r att inte tala om hans f�rm�ga till textanalyser. Hans medarbetare: professor Edward Alsworth Ross, John Chamberlain, Suzanne LaFollette, och de �vriga, �r h�gt kvalificerade personer intellektuellt och moraliskt. En mer auktoritativ unders�kning, i synnerhet f�r den allm�nna opinionen i USA, kunde inte ha gjorts. Detta �r vad kommissionen kom fram till i denna specifika fr�ga:
Lenins artikel [fr�n 1915] Om parollen Europas F�renta stater g�r bara att tolka som att socialismen absolut kan uppr�ttas i ett enda land om man utel�mnar den avg�rande meningen i b�rjan (eller som st�r f�rst i Hamiltons citat) och drar citatet ur sitt sammanhang och den fr�ga som diskuteras; (2) att Trotskij och Lenin i grund och botten �r �verens om att revolutionen kan b�rja p� nationell grund, men att den kommer att fullbordas internationellt.
Vidare:
En noggrann studie av det ber�rda historiska materialet har �vertygat denna kommission att Lenins faktiska uppfattning om detta �mne var, att �ven om den socialistiska revolutionen till en b�rjan kunde segra i ett enda land, s� kunde den inte segra slutgiltigt utan hj�lp fr�n framg�ngsrika socialistiska revolutioner p� andra st�llen [�] Vi bryr oss inte det minsta om Lenins uppfattning var korrekt. Det som vi verkligen intresserar oss f�r �r (1) att �klagaren f�rfalskade Lenins uppfattning; och (2) att Trotskij, l�ngt fr�n att g� mot Lenin i fr�gan om socialismen i ett land, i grund och botten var �verens med honom. Om Trotskij inte hade haft denna uppfattning skulle han givetvis ha g�tt mot oktoberrevolutionen i st�llet f�r att energiskt st�da den. (Icke skyldig. Deweykommissionens slutrapport, sid. 177, 180).
Hamilton har s�ledes bara upprepat �klagare Vysjinskijs sedan l�nge avsl�jade f�rfalskning.
Hur Stalin f�rs�kte f�r�ndra Lenins uppfattning
Det var emellertid inte Vysjinskij utan Stalin som tog initiativet till f�rfalskningen. I en skrift med titeln Leninismens grunder skrev Stalin i april 1924:
Men att st�rta bourgeoisies makt och uppr�tta proletariatets makt i ett land det inneb�r likv�l inte att fullst�ndigt trygga socialismens seger. Socialismens viktigaste uppgift � att organisera den socialistiska produktionen � �r �nnu ol�st. Kan man l�sa denna uppgift, kan man uppn� socialismens slutgiltiga seger i ett land utan gemensamma anstr�ngningar av prolet�rerna i flera framskridna l�nder? Nej, det kan man inte. F�r att st�rta bourgeoisien �r ett lands anstr�ngningar tillr�ckliga � om detta vittnar v�r revolutions historia. F�r socialismens slutgiltiga seger, f�r organiserandet av den socialistiska produktionen �r ett lands anstr�ngningar, i synnerhet d� det �r fr�ga om ett bondeland som Ryssland, inte tillr�ckliga, f�r detta kr�ves anstr�ngningar av prolet�rerna i flera framskridna l�nder. (Leninismens problem, sid. 204)
Stalin avslutade detta med f�ljande ord:
Detta �r i stort sett de karakt�ristiska dragen f�r den leninska teorin om den prolet�ra revolutionen.
I slutet av samma �r �ndrade han framst�llningen till f�ljande:
N�r det segerrika proletariatet i ett land konsoliderat sin makt och dragit b�nderna med sig, kan och m�ste det bygga upp det socialistiska samh�llet.
Kan och m�ste! Och denna helt motsatta framst�llning av Lenins uppfattning avslutas med samma ord:
Detta �r i stort sett de karakt�ristiska dragen f�r den leninska teorin om den prolet�ra revolutionen.
Under loppet av ett halv�r tillskrev Stalin d�rmed Lenin tv� diametralt motsatta uppfattningar om revolutionens mest grundl�ggande fr�ga. Jagoda, chefen f�r GPU, fick i uppdrag att bevisa det korrekta i det nya syns�ttet.[4]
Hamilton f�rs�ker anklaga mig f�r att d�lja ett citat av Lenin � vi har just bevittnat med vilken framg�ng jag inte bara anklagar Kominternskolan f�r att d�lja ett citat utan f�r systematisk f�rfalska id�er, fakta och citat f�r att gynna den h�rskande klicken i Kreml. En lagf�st samling av en rad s�dana f�rfalskningar, SUKP (b):s historia [1938] har �versatts till alla den civiliserade m�nsklighetens spr�k och utgetts i Sovjetunionen och utomlands i upplagor p� tiotals miljoner. Jag �r redo att inf�r varje opartisk kommission bevisa att det i hela m�nsklighetens historia inte finns n�gon mer ohederlig bok �n denna Historia, som nu tj�nar inte bara som grund f�r politisk propaganda utan ocks� som direktiv f�r sovjetisk m�larkonst, skulptur, teater, film, och s� vidare. Dessv�rre kan man p� f�rhand utg� fr�n att mina motst�ndare inte t�nker anta utmaningen.
6 december 1939
Coyoac�n, D.F. Mexiko
Trotskij om socialism i ett land:
Tal inf�r den 15:e partikonferensen, andra h�lften av talet (1926)
Teorin om socialismen i ett land (1926)
Tredje internationalen efter Lenin, kapitel 1 (1928)
Den permanenta revolutionen, inledningarna, kapitlen 8 och 10 (1929)
Ryska revolutionens historia del 3, Appendix II: Socialism i ett enda land (1930)
Den f�rr�dda revolutionen, Appendix om socialism i ett land (1936)
Se �ven:
Friedrich Engels: Kommunismens grundsatser Fr�ga 19
Grigorij Zinovjev: Om socialismen i ett land
[1] New Yorks Times publicerade inte detta brev, som i st�llet trycktes i tidningen Socialist Appeal 23 december 1939.
[2] Se: Ryska revolutionens historia del 3, Appendix II: Socialism i ett enda land
[3] Andrej Vysjinskij (1883�1954) gick med i det socialdemokratiska partiet� 1902, men f�rblev mensjevik till 1920. Han fick internationell ryktbarhet som �klagare under Moskvar�tteg�ngarna.
[4] Genrich Grigorjevitj Jagoda (1891-1938) var chef f�r den sovjetiska hemliga polisen. 1938, blev Jagoda, som hade �vervakat organiseringen av 1:a Moskvar�tteg�ngen 1936, sj�lv �talad och avr�ttad.