Per Nystr�m

Gustav Adolf

(1932)

Portr�tt av Gustav II Adolf

Samtida portr�tt av Gustav II Adolf tillskrivet Jacob Hoefnagel (Wikipedia)


Om Per Nystr�m


Per Nystr�m �r svensk marxistisk historiker som av olika sk�l f�tt mycket mindre uppm�rksamhet �n han f�rtj�nar. En svensk historiker som tidigt � redan i b�rjan av 1970-talet � ins�g Nystr�ms f�rtj�nster, �r Anders Bj�rnsson, som alltsedan dess p� olika s�tt puffat f�r att g�ra Per Nystr�ms arbeten k�nda f�r bredare publik, genom flera artiklar och antologin I folkets tj�nst (1983).

F�ljande �r Anders Bj�rnssons presentation av Per Nystr�m, n�r Clart� 1974 publicerade Nystr�ms artikel Gustav Adolf:

Marxisten Per Nystr�m

F� skulle nog opponera om man p�stod att Per Nystr�m var f�rst bland svenska historiker att oms�tta marxismens historieteori i ett fruktb�rande vetenskapligt arbete.

Artikeln om Gustav II Adolf � som skrevs i anslutning till trehundra�rsminnet av slaget vid L�tzen och inf�rdes i Clart� nr 5/1932 � �r ett fint bevis f�r hur han med framg�ng tog itu med den stora uppgiften.

Vi publicerar artikeln p� nytt som ett led i v�rt uppm�rksammande av tidskriftens femtio�riga tillvaro.

Trots att �Gustav Adolf� nu har m�nga �r p� nacken tycker vi att den k�nns rykande f�rsk i sitt grepp p� den svenska stormaktstiden och dess ideologiska efterdyningar.

Vi tror ocks� att den med f�rdel skulle kunna l�sas som ett bidrag till den debatt som tycks vara under uppsegling med anledning av ett f�rs�k att formulera den historiska materialismens grundl�ggande begrepp som �terfanns i f�rra �rets temanummer om svensk historia (�N�gra huvuddrag i den materialistiska historieuppfattningen�, Clart� 9/73).

Per Nystr�m, vars aktiva period inf�ll under trettiotalet, skulle sedermera �verge den f�r en marxist sv�rframkomliga forskarbanan f�r att ist�llet bli �mbetsman � f�rst statssekreterare, slutligen landsh�vding. Det �r sv�rt att avg�ra hur stor den f�rlust var som en marxistiskt orienterade historievetenskap d�rmed gjorde. Doktorsavhandlingen, �Stadsindustrins arbetare f�re 1800-talet�, � den kom s� sent som 1955 �r dock ett lysande prov p� ett viktigt stycke svensk historia, som skrivits utifr�n ett dialektiskt-materialistiskt betraktelses�tt utan att d�rf�r krav p� konkretion och noggrannhet blivit �sidosatta, och torde fortfarande i mycket st� som ett f�red�me f�r svensk historieskrivning.

Dem som �nskar g� vidare i Per Nystr�ms m�ngsidiga produktion vill vi h�nvisa till ett antal uppsatser som Arkivet f�r folkets historia p� senare tid nyutgivit: �Avelsg�rdsprojektet 1555-56�, �En liten orientering i Fabian M�nssons historiska f�rfattarskap� samt �Historieskrivningens dilemma�. Ord&Bild 5/70 inneh�ller den sp�nnande l�sningen �Sveriges historia�.[1]

AB-n



I socialismens teoretiska huvudarbeten framlades en monumental historiesyn, den s.k. materialistiska historieuppfattningen, som efter att i mer �n ett halvsekel varit �nda till raseri attackerad, f�rvr�ngd, f�rvanskad och f�rh�nad nu h�ller p� att genomsyra all levande historieforskning i hela det v�sterl�ndska kultursammanhanget. Det �r inte bara inom den politiska och sociala historievetenskapen utan �ven inom litteratur- och konsthistorien och kanske framf�r allt inom sociologien och religionshistorien som denna tendens �r m�rkbar. Det rabiata skallet fr�n professorerna h�ller p� att tystna, kanske i n�gon avkrok i n�gon liten patriotisk tysk universitetsstad �nnu ett gl�fs f�rnimmes, men genljudet dr�jer �nnu kvar och det tas upp och varieras av hela k�ren av borgerliga s.k. kulturk�s�rer och halvvetenskapsm�n. Den materialistiska historieuppfattningen avsl�jade ideologiernas roll. Den visade upp hur den h�rskande klassen i samh�llet skylde �ver sitt utsugande av de undertryckta klasserna med en t�ckmantel av ekonomiska lagar, r�ttsf�rest�llningar och trossatser, vars sociala funktion var att d�lja vad som egentligen skedde, och hur den borgerliga statsapparaten byggts upp f�r att uppr�tth�lla den speciella utsugningsteknik, som det fria varubytet utg�r. N�r den materialistiska historieuppfattningen visade upp detta, f�ljde den i sj�lva verket endast den princip f�r all vetenskaplig verksamhet, vilken Geijer formulerat s� att historieforskningens uppgift �r att visa vad som sker i det som synes ske. Men f�r 1800-talets historieprofessorer, fyllda av tro p� det d� �nnu unga och livskraftiga borgerliga samh�llet, burna av borgerligt patos, invanda i den borgerliga historievetenskapens tankeg�ngar, framstod denna historieuppfattning som tendenti�s och farlig; det g�llde f�r dem att misst�nkligg�ra den, att f�rklara den f�r ovetenskaplig. Och s� skapades en hel serie av f�rvr�ngningar och feltolkningar av den.

Den kanske allra vanligaste av dessa �r att den materialistiska historieuppfattningen inte skulle ha sinne f�r de stora personligheternas insatser i skeendet. Endast massorna skulle ha skapat historien. Historien skulle endast vara de anonyma massornas arbete och deras kamp mot f�rtryckare och utsugare. Men det finns i Marx' formulering av sin historiesyn intet som kan ge bel�gg f�r en dylik tolkning. Arbetarr�relsen och dess historiker ha aldrig varit blinda f�r den roll, som ledaren spelar i en politisk r�relse. Arbetarr�relsen i hela v�rlden ser i Karl Marx en av de st�rsta heroer den v�sterl�ndska kulturen �gt. Arbetarr�relsen i Sverige �r ett exempel p� hur l�ngt en �verl�gsen politisk personlighet n�r i sina verkningar; sentensen p� Brantingmedaljen vill ge ett uttryck h�rf�r: Mens agitat molem (Anden beh�rskar materien).

En marxistiskt influerad historieskrivning b�r s�lunda inte p� n�gon tendens att vilja f�rringa m�ttet p� Gustav Adolfs personlighet. N�r det g�ller att unders�ka vad Gustav Adolf betydde f�r planl�ggningen av sin tids svenska utrikespolitik, hur l�ngt kraften av hans beg�vning och vitalitet n�dde och vad som var hans r�dgivares, i det verk, som blivit kallat hans, har historikern endast att utan n�gra f�rutfattade allm�nna f�rest�llningar om geniets makt i historien unders�ka de vittnesb�rd, som k�llorna ge: p� den punkten drev han sin vilja igenom, p� den punkten tvangs han tillbaka. Men man beh�ver blott ha �gnat igenom n�gra protokoll f�r att f� klart f�r sig, vilken stark vilja han hade och vilken lysande f�rhandlingsman han var. Det bekanta m�tet p� Ulfsb�cks pr�stg�rd med Kristian IV �r belysande. Han tog alltid till offensiven, han st�llde sina villkor dj�rvt och �ppet, gjorde inga medgivanden utan tr�ngde alltid h�rt mot motst�ndarens positioner. Denna aktivitet, detta g�p�arhum�r �r karakteristiskt f�r honom b�de som politiker och strateg, denna egenskap utm�rkte honom i drabbningen lika v�l som vid f�rhandlingsbordet, och det var v�l den som gjorde att han kom bort fr�n sina trupper i slaget vid L�tzen. De bevarade protokollen fr�n r�dskammaren och fr�n diplomatiska underhandlingar samt hans brev st�lla hans politiska beg�vning �ver allt tvivel, men de ge oss ocks� bilden av en stark och levande m�nniska, f�ga dogmatisk till sin l�ggning, praktisk, optimistisk och k�r i denna v�rldens goda: kvinnor, arbete, makt och �ra.

Gustav Adolfs politiska g�rning har varit f�rem�l f�r flera olika v�rdes�ttningar fr�n den traditionella borgerliga historieskrivningens sida. Var den b�rande tanken i hans politik Sveriges herrav�lde �ver �stersj�n � riktig? har man fr�gat sig. Hade Sverige f�ruts�ttningar att b�ra upp den? Och man har svarat ja. Med besittningen av de rika handelsst�derna vid �stersj�ns syd- och ostkust, genom vilka den tiden en av v�rldshandelns stora str�kv�gar gick och som d�rf�r l�mnade stora tullint�kter, skulle det svenska �stersj�v�ldet ha kunnat finansieras. Och �ter och �terigen har denna de svenska stormaktpolitikernas tanke tagits till int�kt f�r en svensk aktiv �stersj�politik.

Det �r p� denna punkt en marxistisk historieskrivning vill s�tta in str�lkastaren. Den vill visa upp, hur de svenska stormaktspolitikerna representerade en viss samh�llsklass och dess intressen: adelsjunkrarna. Runt hela �stersj�n beh�rskades det politiska livet av adelsjunkrarna: Sverige var en adelsrepublik liksom Danmark, Polen, de nordtyska och baltiska staterna. Dessa junkerstater s�kte utstr�cka sin makt �ver handelsst�derna f�r att genom tullar utsuga dessas borgare. Utan h�nsyn till spr�kliga gr�nser g�llde det f�r adelsstaterna att bli herrar �ver s� m�nga handelsst�der som m�jligt. Det var i denna kamp mellan junkergrupperna i de olika l�nderna vid �stersj�n som Gustav Adolf gjorde sin lysande insats.

F�rst efter Gustav Adolfs d�d krossades denna adelspolitik som utifr�n den tidens sociala f�ruts�ttningar var lika dj�rvt som lysande t�nkt � genom att den holl�ndska borgarstaten kom borgarna i �stersj�ns st�der till hj�lp. N�r Karl X Gustav skulle sluta den svenska adelsstatens j�rnring kring �stersj�n, genom er�vringen av K�penhamn, kom en holl�ndsk flotta, som seglade under den stolta devisen: �Havens frihet� in i �resund. D� br�t det svenska �stersj�v�ldet samman. Men d� f�ll ocks� adelsv�ldet vid �stersj�n samman. Den danska adeln krossades av K�penhamns borgare och genom reduktionen jagades den svenska adeln n�gra �r senare bort fr�n ledningen av den svenska statsapparaten. En ny klass tr�dde till med ett nytt politiskt system.

Med denna syn p� Gustav Adolfs politiska program bortfaller behovet att v�rdera det. Det framst�r som uttrycket f�r en viss samh�llsklass' intressen. N�r denna klass gick under, avtr�dde ocks� d�rmed dess politiska id�er.

Den svenska expansionspolitiken mot andra sidan �stersj�n drevs under den ideologiska f�rkl�dnaden: att de svenska h�rarna k�mpade f�r Sveriges s�kerhet och f�r den protestantiska tron. Fr�n det svenska h�gkvarteret spriddes massor av broschyrer i Nordtyskland, vilka �vertygade folkets breda lager � men ingalunda de ledande politikerna � om att svenskarna endast kommo f�r att bist� sina trosfr�nder och att den svenske konungen var det �lejon fr�n Norden�, vilket utlovats redan av profeten Jeremia. Denna ideologiska preparation � i Sverige kompletterad genom skickliga propagandatal till riksdagen utf�rdes s� skickligt att l�nge �ven historikerna f�llo f�r den och framst�llde Gustav Adolf n�rmast som en troshj�lte och ett helgon. En avglans av denna propaganda skimrar �nnu i allehanda festtal och tidningsartiklar till Gustav Adolfs minne. Ett studium av r�dsprotokollen och de diplomatiska depescherna ge vid handen att vida nyktrare politiska kalkyler l�go bakom den svenska milit�rexpeditionen till Tyskland. H�rom �ro nutidens historiker ense. Men nu inst�ller sig alltid en fr�ga av psykologiskt intresse: trodde inte Gustav Adolf sj�lv att han k�mpade f�r protestantismen mot den katolska reaktionen? R�der det inte en mots�ttning mellan hans uttalanden i r�dskammaren, d� s�llan ordas om protestantisk tro, och den flammande trosvissheten i hans tal? Knappast. Han h�rde till dessa s�llsynta m�nniskor, som f�rena ett starkt, s�llan felande verklighetssinne med en absolut tro p� r�ttf�rdigheten i sin g�rning och som alltid se sina g�rningar inst�llda i ett st�rre sammanhang. Over dem st�r alltid idealens himmel t�nd. Till denna m�nniskotyp ha alltid de stora statsm�nnen och de politiska nydanarna h�rt. Till dem h�rde Gustav Adolf, Napoleon, Wallenstein, Lenin.

Man har f�rebr�tt den materialistiska historieuppfattningen, att den endast r�knar med ekonomiska motiv till m�nniskors handlande. Detta �r �terigen en av de f�rvr�ngningar, som den borgerliga kritiken m�st g�ra f�r att med n�gon framg�ng bek�mpa denna historiesyn. I sj�lva verket uttalar den materialistiska historieuppfattningen intet om de individualpsykologiska problemen; vilka motiv och vilka krafter, som driva de enskilda individerna till handling, �r en fr�ga, som det tillkommer en annan vetenskap att l�sa: psykologien. Den materialistiska historieuppfattningen har blott visat, vilken social funktion en ideologi fyller: den svetsar samman m�nniskorna i grupper med gemensamma ideal, med en tro och en gud.

N�r det svenska samh�llet firar minnet av Gustav Adolf, �r det p� grund av den st�llning, han intar i svensk historisk tradition. Denna svenska historiska tradition �r en del av den borgerliga ideologien. Den avser bl a att skyla �ver de klassmots�ttningar, som finnas i v�rt samh�lle. Gustav Adolf framst�lles d�rf�r i borgerlig v�ltalighet som en hj�lte, vilken � representerande ett enigt Sverige � samlade hela det svenska folket till hj�lted�d. Detta �r en avsiktlig historisk f�rfalskning. Redan under hans livstid b�rjade de krafter r�ra sig, som n�gra decennier senare genom reduktionsbesluten sopade bort den klass som Gustav Adolf tillh�rde.

Men hans mission i det d�tida klassamh�llet g�r honom inte mindre som m�nniska och politiker. Han st�r som den rikaste naturen i det lysande svenska adelsst�ndet.


L�stips

Franz Mehring: Gustav II Adolf.
Georgij Plechanov: Om personlighetens roll i historien.


Not

[1] Finns p� MIA: Sveriges historia.