Charles Bettelheim

Klasstriderna i Sovjetunionen
Andra perioden 1923-1930

1977

Originalets titel: "Les luttes de classes en URSS - Deuxi�me p�riode, 1923-1930"
�vers�ttning: Ulrika Jakobsson, 1978
Digitalisering och redigering: f�r Marxists Internet Archive Ulrika Jakobsson, 2014
HTML: Jonas Holmgren

Inneh�llsf�rteckning:

• F�rord
• INLEDNING TILL ANDRA PERIODEN
  • 1. NEP som en politik f�r alliansen mellan arbetare och b�nder
  • 2. NEP som ”ekonomisk politik” och dess resultat fram till 1927
    • a) jordbruksproduktionen
    • b) den industriella produktionen
    • c) utveckling av utbytet
  • 3. Konsolideringen av alliansen mellan arbetare och b�nder och det sovjetiska samh�llets mots�ttningar under �ren 1923–1929
  • 4. Spannm�lsinsamlingen och dess v�xlingar samt situationen f�r alliansen mellan arbetare och b�nder
    • a) insamlingskrisen v�xer fram
    • b) de exceptionella �tg�rderna och deras omedelbara effekter
  • 5. NEP �verges
• DEL 1: Framv�xten av varu- och penningrelationer samt planeringens utveckling under NEP-perioden
  • KAPITEL 1: REKONSTRUKTIONEN AV DET MONET�RA OCH FINANSIELLA SYSTEMET
    • 1. �teruppr�ttandet av det sovjetiska penningsystemet
    • 2. Penningreformen
      • a) dekretet fr�n februari 1924
      • b) den klassm�ssiga effekten av 1924 �rs penningsystem
      • c) den fortsatta omvandlingen av penningsystemet
      • d) de politiska f�ljderna av att man �verger guldmyntfoten och g�r tillbaka till sedelvaluta
    • 3. Budgetsystemet
    • 4. Bankv�sendet
      • a) ett nytt bankv�sende inr�ttas
      • b) illusionerna om bankv�sendets funktion
    • 5. Den bristf�lliga kontrollen av finans- och penningv�sendet
  • KAPITEL 2: FRAMV�XTEN AV APPARATER OCH HANDLINGSM�NSTER F�R DEN EKONOMISKA PLANERINGEN
    • 1. VSNCh
    • 2. Gosplan
    • 3. Osvok
• DEL 2: Byn under NEP – klassdifferentiering och klasstrider, jordbrukspolitiken och omvandlingen av de sociala f�rh�llandena inom jordbruket
  • KAPITEL 1: DE SOCIALA VILLKOREN F�R DEN OMEDELBARA PRODUKTIONEN UNDER NEP
    • 1. N�gra anm�rkningar r�rande bondeklassens sociala differentiering
      • a) de specifika dragen i bondeklassens differentiering under NEP
      • b) statistiken �ver de sovjetiska b�ndernas klassdifferentiering �r 1927
      • c) leveranserna av spannm�l till marknaden och b�ndernas klassdifferentiering
      • d) kulakernas sociala och politiska roll
    • 2. De klassm�ssiga orsakerna till insamlandets kris �r 1927/28
      • a) insamlandets f�rsta fas och kulakernas f�rs�ljning
      • b) insamlandets andra fas och fattig- och mellanb�ndernas kamp
    • 3. Formerna f�r fattig- och mellanb�ndernas kamp under NEP
      • a) kampen f�r att er�vra produktionsmedlen
      • b) fattig- och mellanb�ndernas kamp f�r att finna organisationsformer som kan s�kra deras oberoende gentemot rikeb�nderna
    • 4. Jordbrukspolitiken och insamlandets kris �r 1927/28
      • a) jordbrukspolitikens brister under �ren 1924–1927
      • b) underskattningen av m�jligheterna att utveckla fattig- och mellanb�ndernas g�rdar
      • c) det ringa st�det till det kollektiva och kooperativa jordbrukets utveckling
    • 5. Hur 1928 och 1929 �rs bonde- och jordbrukspolitik sk�rper mots�ttningarna
      • a) de viktigaste ekonomiska effekterna av insamlandets kris och upprepandet av de ”exceptionella �tg�rderna”
        • 1. Om hur spannm�lsproduktionen �ter minskar under 1928, de ”exceptionella �tg�rderna” �terupptas under 1928/29 och insamlingen bryter samman
        • 2. Problemet med spannm�lsf�rs�ljningen
        • 3. Insamlandets kris och utrikeshandeln
      • b) �terverkningarna av insamlandets kris och de exceptionella �tg�rdernas f�rl�ngning p� landsbygdens klassf�rh�llanden
        • 1. N�gra uttalanden av Stalin ang�ende konsekvenserna av de ”exceptionella �tg�rdernas” till�mpning under f�rsta halv�ret 1928
        • 2. Den allm�nna situationen p� landsbygden �r 1928
        • 3. B�ndernas motst�nd under 1929 och tv�ngs�tg�rdernas uppkomst
    • KAPITEL 2: DE SOCIO-EKONOMISKA BETINGELSERNA F�R REPRODUKTIONEN OCH OMVANDLINGEN AV JORDBRUKETS PRODUKTIONSF�RH�LLANDEN UNDER NEP
      • 1. N�gra inledande p�pekanden
        • a) inslag av tv�ng vid k�p och f�rs�ljning
        • b) de klassm�ssiga effekterna av ”prispolitiken”
      • 2. Omvandlingen av jordbruksprodukter i pengar
        • a) den allm�nna utvecklingen av utbytet av jordbruksprodukter och den socio-ekonomiska betydelsen av detta utbyte
        • b) deltagarna i utbytet av jordbruksprodukter
      • 3. Tillf�rseln av fabriksprodukter till b�nderna
        • a) den privata industrin och landsbygdens hantverk
        • b) detaljhandeln med fabriksprodukter p� landsbygden
      • 4. Grundvalarna f�r fastst�llandet av ink�pspriser p� jordbruksprodukter och problemet med ”prissaxen”
        • a) f�ruts�ttningarna f�r att fastst�lla ink�pspriser p� jordbruksprodukter
        • b) ”prissaxen” eller skillnaden mellan jordbrukspriser och industripriser
      • 5. Ackumulationsproblemen och utvecklingen av b�ndernas konsumtion under NEP
        • a) ackumulationsproblemen och det gradvisa �vergivandet av NEP:s principer
        • b) de v�xande skillnaderna mellan byarnas och st�dernas konsumtion av fabriksprodukter
        • c) jordbrukets �verskott och efterfr�gan p� industriprodukter
    • KAPITEL 3: REPRODUKTION OCH OMVANDLING AV LANDSBYGDENS POLITISKA OCH IDEOLOGISKA F�RH�LLANDEN
      • 1. Partiet vinner insteg i bondeklassen
      • 2. Sovjeterna p� landsbygden
      • 3. Mots�ttningarna mellan ”bondeideologin” och den roll som spelas av de ideologiska apparater p� landsbygden som inte styrs av bolsjevikpartiet
        • a) de religi�sa f�rest�llningarna
        • b) byf�rsamlingen och miren
        • c) f�rest�llningen om byns oberoende
        • d) f�rest�llningen om j�mlikhet inom miren
        • e) ”g�rdens oberoende” och ”solidaritet inom miren”
        • f) den sovjetiska skolan och skolideologin
  • DEL 3: Mots�ttningarna och klasstriderna inom den industriella och urbana sektorn
    • KAPITEL 1: DE OMEDELBARA UTTRYCKEN F�R MOTS�TTNINGARNA INOM DEN INDUSTRIELLA OCH URBANA SEKTORN
      • 1. F�rs�ljningspris och produktionskostnader
      • 2. L�ner och arbetsproduktivitet inom industrin
      • 3. Inflationsprocessen och dess omedelbara ursprung
    • KAPITEL 2: MOTS�TTNINGARNA MELLAN DEN PRIVATA OCH STATLIGA SEKTORN INOM INDUSTRI OCH HANDEL
      • 1. Industrins olika �gandeformer och deras utveckling
      • 2. Handelns olika �gandeformer och deras utveckling
      • 3. De avg�rande faktorerna f�r �vergivandet av NEP inom handel och industri fr�n och med 1926
    • KAPITEL 3: �GANDEFORMERNA INOM DEN STATLIGA SEKTORN OCH DEN OMEDELBARA PRODUKTIONSPROCESSENS STRUKTUR
      • 1. F�retagsledningens former i de statliga f�retagen
      • 2. Fastst�llandet av normer uppifr�n
      • 3. Klasskampen och kampen f�r att omvandla produktionsf�rh�llandena
        • a) ledningen inom f�retag och fackf�reningar
        • b) produktionskonferenserna
        • c) 1928 �rs kritikr�relse
        • d) ifr�gas�ttandet av r�dande former av ledning och av s�ttet att utbilda ingenj�rer och tekniker
        • e) uppkomsten av en massr�relse
        • f) massr�relsens tillbakag�ng
      • 4. Kampen f�r att bef�sta r�dande f�rh�llanden och f�r en arbetsdisciplin som p�tvingas uppifr�n
      • 5. Taylorism och socialistisk t�vlan
        • a) f�rs�ket att utveckla en ”sovjetisk taylorism”
        • b) ackordsl�ner och arbetsnormer
        • c) splittringen inom arbetarkollektivet och l�neskillnaderna
        • d) socialistisk t�vlan
    • KAPITEL 4: DEN STATLIGA INDUSTRINS ROLL INOM HELA DEN PROCESS VARI PRODUKTIONENS BETINGELSER REPRODUCERAS
      • 1. Inf�randet av chozrastjot och dess utveckling
        • a) chozrastjot i b�rjan av NEP
        • b) de omedelbara m�len vid inr�ttandet av chozrastjot
        • c) chozrastjots s�tt att fungera i b�rjan av NEP
      • 2. Chozrastjot och den statliga planeringen
    • KAPITEL 5: PRIS, L�N OCH PROFIT OCH DERAS KLASSM�SSIGA BETYDELSE
      • 1. Den ideologiska f�rest�llningen om betydelsen av l�n, pris och profit
        • a) synen p� pris och l�n som ett ”h�lje” med i f�rsta hand ”kvantitativ inneb�rd”
        • b) p�pekanden om den ovan beskrivna uppfattningen
        • c) den ideologiska f�rest�llningen om betydelsen av de statliga f�retagens profit under slutet av NEP
      • 2. Formerna f�r l�n och profit samt syssels�ttningens och arbetsl�shetens utveckling mot slutet av NEP
        • a) v�xlingarna inom syssels�ttning och arbetsl�shet sett ur ett helhetsperspektiv
        • b) bolsjevikpartiets analys av arbetsl�shetens orsaker
        • c) bolsjevikpartiets �tg�rder mot arbetsl�sheten under de sista NEP-�ren
      • 3. Arbetsl�sheten och reproduktionsprocessens mots�gelsefulla karakt�r under NEP-epoken
        • a) fr�nvaron av en dialektisk analys av de sociala f�rh�llandena
        • b) de praktiska konsekvenserna av att man saknar en dialektisk analys av r�dande samh�llsf�rh�llanden och d�rf�r inte kan behandla de mots�ttningar som �r knutna till �terskapandet av dessa samh�llsf�rh�llande p� ett korrekt s�tt
      • 4. Utvidgad reproduktion och ackumulation
      • 5. Klassf�rh�llandenas karakteristiska drag och ackumulationskravens inverkan p� den utvidgade reproduktionen
        • a) framv�xten av borgerliga drag hos den kader som innehar ledande poster inom de ekonomiska apparaterna och reproduktionsprocessens form
        • b) l�neniv�n, olika teknikers ”l�nsamhet” och problemet med arbetsl�shet
        • c) den dominerande formen av arbetsdisciplin och den tekniska utvecklingens karakt�r
      • 6. Reproduktionsprocessens form och klassf�rh�llandenas karakt�r
      • 7. Omvandlingen av reproduktionsprocessens former mot slutet av NEP
        • a) utvidgandet av verksamhetsomr�det f�r planeringen
        • b) tillgripandet av en ”primitiv ackumulation” och omvandlingen av klassf�rh�llandena
    • KAPITEL 6: ARBETARKLASSENS ORGANISATIONSFORMER
      • 1. Bolsjevikpartiets utveckling
        • a) medlems�kningen inom partiet
        • b) bolsjevikpartiets medlemmar
        • c) partiets sociala sammans�ttning
        • d) partiets f�rh�llande till arbetarklassen
        • e) partiets f�rh�llande till bourgeoisien
      • 2. Breddningen av fackf�reningarnas massbas och de fackliga apparaterna sj�lvst�ndigg�rande
      • 3. Arbetarklassen och sovjeternas verksamhet
  • DEL 4: Omvandlingen av de politiska och ideologiska relationerna inom bolsjevikpartiet
    • KAPITEL 1: KAMPEN F�R ALLIANSEN MELLAN ARBETARE OCH B�NDER
      • 1. Fr�n tolfte till trettonde partikongressen
      • 2. Fr�n trettonde till fjortonde partikongressen
        • a) f�rd�mandet av ”trotskismen”
        • b) f�rbundet mellan arbetare ooh b�nder ooh byggandet av socialismen i ett land
        • c) den fjortonde konferensen och b�ndernas problem
        • d) framv�xten av en ny opposition och fjortonde kongressens f�rd�mande av densamma
        • e) fjortonde kongressen och fackf�reningsfr�gan
      • 3. Fr�n fjortonde kongressen till dagarna f�re den femtonde kongressen
        • a) framv�xten av ”den f�renade oppositionen”
        • b) den femtonde konferensen och ”den f�renade oppositionens” f�rsta nederlag �r 1926
        • c) oppositionens uppl�sning, f�rs�k till reorganisering och dess nya nederlag strax f�re sextonde kongressen
      • 4. Den femtonde kongressen
        • a) resolutionerna fr�n den femtonde kongressen
        • b) framv�xten av mots�ttningar mellan principer i resolutionerna fr�n konferenser och kongresser och den konkreta ekonomiska politiken
          • 1. Industrins investeringsplaner fr�n och med �r 1926/27
          • 2. Den snabba ansv�llningen av budgetutgifterna och dess omedelbara effekter
          • 3. Mots�ttningarna som uppst�r i samband med de punktvisa �tg�rderna f�r fattigb�nderna och mellanb�nderna
          • 4. L�nepolitikens mots�ttningar
    • KAPITEL 2: KAMPEN F�R EN SNABB INDUSTRIALISERING OCH F�R EN PRIORITERING AV DEN TUNGA INDUSTRIN
      • 1. Sammandrabbningarna under de f�rsta m�naderna 1928
        • a) centralkommitt�ns sammantr�de i april 1928
        • b) de f�rsta sammandrabbningarna under sommaren 1928
      • 2. Sprickan inom partiledningen blir djupare under sensommaren och h�sten 1928
        • a) skiljaktigheterna sprider sig till de internationella fr�gorna
        • b) f�rkunnandet av en ”h�gerfara” och en ”eftergiven st�mning” inom bolsjevikpartiet
        • c) Bucharins f�rs�k till motattack
        • d) den �ppna offensiven mot ”h�geravvikelsen” och centralkommitt�ns sammantr�de i november 1928
        • e) b�rjan till en brytning med bolsjevikpartiets tidigare linje
      • 3. Den �ppna brytningen inom partiledningen
        • a) Bucharins st�ndpunkter under vintern 1928/29
        • b) Politbyr�n, centralkommitt�n och kontrollkommissionen f�rd�mer Bucharins, Rykovs och Tomskijs st�ndpunkter
        • c) Stalins tal p� centralkommitt�ns sammantr�de i april 1929
          • 1. intensifieringen av klasskampen
          • 2. ”tributen” och m�jligheten av en utsugning av bondeklassen fr�n Sovjetstatens sida
          • 3. ”alliansens nya former” och ”den tekniska, basen” f�r �kningen av jordbruksproduktionen
          • 4. mekanisering och kollektivisering
          • 5. mekanisering och industrialisering
          • 6. insamlandets kris �r 1928/29 och klassf�rh�llandena
      • 4. Sextonde partikonferensen (23–29 april 1929) och dess f�ljder
        • a) f�rd�mandet av ”de tres” politiska st�ndpunkter
        • b) kampen mot ”byr�kratiseringen”
        • c) organiserandet av en masskontroll
          • 1. Behovet av utrensningar inom partiet och deras inneb�rd
          • 2. Hur utrensningspolitiken verkst�lls samt dess begr�nsningar
          • 3. P�pekanden r�rande n�gra av utrensningarnas omedelbara effekter
        • d) den industriella utvecklingens perspektiv
          • 1. Utvecklingen av perspektiven f�r industrin och investeringarna f�re den sextonde partikonferensen
          • 2. Besluten fr�n sextonde partikonferensen och fr�n sovjetkongresserna
          • 3. Arbetsdisciplin, materiell stimulans och fackf�reningarnas roll
        • e) jordbrukspolitiken
          • 1. Sextonde konferensen och jordbruksproblemen
          • 2. Orsakerna till att den sextonde konferensen beslutar om en s� ”f�rsiktig” jordbrukspolitik
      • 5. Mots�ttningen mellan industripolitiken och jordbrukspolitiken och ”den stora v�ndpunkten”
        • a) f�rs�ken att �ka industrialiseringstakten och inriktningen mot en snabb kollektivisering
        • b) brytningen med sextonde konferensens linje och dess effekter p� de politiska relationerna inom bolsjevikpartiet
      • 6. Den stora v�ndpunkten under slutet av �r 1929
        • a) kollektiviseringstakten �kar och riktlinjerna fr�n sextonde konferensen �verges
        • b) den optimistiska synen p� l�get under slutet av 1929
        • c) de konkreta betingelserna f�r en ”v�ndpunkt” f�r kollektiviseringen h�sten 1929
        • d) kollektiviseringens �kningstakt bryts i mars 1930
        • e) de omedelbara effekterna av ”den stora v�ndpunkten” och av uppeh�llet i mars/april 1930
        • f) n�dv�ndigheten av en upptrappning av kollektiviseringen mot slutet av 1929 samt genomf�randet av upptrappningen
    • KAPITEL 3: BOLSJEVIKERNAS IDEOLOGI OCH DESS OMVANDLING
      • 1. Mots�ttningarna inom bolsjevikernas ideologi
        • a) den teknicistiska och ekonomistiska uppfattningen om produktivkrafterna och prioriteringen av teknikens utveckling
          • 1. Produktivkrafternas utveckling och samh�llsutvecklingen
          • 2. Teorin om en ”samh�llsutveckling” som en effekt av ”produktivkrafternas utveckling” och Marx analyser
          • 3. Den objektiva basen f�r en allt fastare �vertygelse inom den bolsjevikiska ideologiska formationen om att ”samh�llsutvecklingen” s�tts i r�relse av tekniska omvandlingar
        • b) den ideologiska och tekniska omvandlingen
        • c) f�rest�llningen om en revolution uppifr�n
        • d) den juridiska �gandeformen och produktionsf�rh�llandena
        • e) varuf�rh�llandenas mots�gelsefulla framtr�delseformer och den fruktl�sa ”behandlingen” av de mots�ttningar som h�nger samman med dessa former
      • 2. De ideologiska och politiska effekterna av utvecklingen av mots�ttningar i bolsjevikernas ideologi
        • a) organisk helhet, �msesidigt beroende och mots�ttningar
          • 1. Kamp f�r socialismen och kamp f�r ”organisationen”
          • 2. Enheten viktigare �n mots�ttningarna
          • 3. Tendensen att likst�lla partiet, staten och proletariatet
          • 4. Tendensen att identifiera partiet med den marxistiska teorin
          • 5. Likst�llandet av teori och verklighet
        • b) tendensen att reducera marxismen till en evolutionsteori
        • c) konsekvenserna av de ”arbetaristiska” inslagen i bolsjevikernas ideologi
          • 1. Partiets rekryteringspolitik
          • 2. V�rderingen av tekniken och teknikerna
          • 3. Misstron och f�raktet mot b�nderna
          • 4. alliansen ”arbetare-intellektuella” och den gamla intelligentsians ”uppslutning”
          • 5. den ensidiga �kningen av storindustrins utvecklingstakt och den storryska chauvinismen
    • DEN STORA V�NDPUNKTEN OCH UPPKOMSTEN AV NYA MOTS�TTNINGAR
  • Bibliografi
    • Dokument fr�n bolsjevikpartiet, regeringen och den sovjetiska administrationen
      • Bolsjevikpartiets kongresser
      • Bolsjevikpartiets konferenser
      • Ungkommunisternas kongresser
      • Fackf�reningarnas kongresser
      • Sovjetkongresser
      • �vriga dokument
      • Statistiska dokument
    • Litteratur
      • Viktiga tidningar och tidskrifter
        • P� franska
        • P� tyska
  • Ordlista

Last updated on: 8.10.2014

Bettelheim arkivet | Marxists Library - verk p� engelska
Svensk avdelning | MIA