Originalets titel: Why Is Russia Mobilizing?
�vers�ttning:G�ran K�llqvist
Redigering: Martin Fahlgren
HTML: Martin Fahlgren
Ffg publicerad i Socialist Appeal vol III nr 70, 15 september 1939.
Moskva mobiliserar och alla fr�gar sig, mot vem? Men f�r n�rvarande vet inte ens Kreml det. En sak st�r klar: �verenskommelsen mellan Tyskland och Sovjetunionen underl�ttade nederlaget f�r Polen, men garanterar ingalunda Sovjetunionens neutralitet. Den polska arm�n visade sig vara svagare �n m�nga antog. Nu tittar utan tvekan folk i Paris och London med intresse och utan �verdriven oro p� hur den tyska arm�n n�rmar sig den sovjetiska gr�nsen. V�nskapen mellan Stalin och Hitler beh�ver avst�nd. Polens fullst�ndiga nederlag kan visa sig bli �desdigert f�r den tysk-sovjetiska �verenskommelsen. Efter att ha slagit sig ner p� gr�nsen till Ukraina och Vitryssland kommer Hitler att f�resl� Stalin att han ska ge sin nya �v�nskap� en mer aktiv karakt�r. Samtidigt kan han v�nda sig till Paris och London med f�rslag om att ge den tyska arm�n m�jlighet att marschera l�ngre �sterut, och visa sig vara helt villig att p� samma g�ng f�rbinda sig att inte ta upp fr�gan om kolonier p� 25 eller 50 �r (Hitler byter med gl�dje rum mot tid). Under trycket fr�n denna dubbla utpressning kommer Stalin att bli tvungen att g�ra ett definitivt val. Med tanke p� att detta kritiska �gonblick n�rmar sig mobiliserar Kreml. F�r att h�lla b�da v�garna �ppna rapporterar Moskvas radiostationer nyheter p� ryska som �r v�lvilliga mot v�stdemokratierna, och p� tyska som �r v�lvilliga mot Tyskland. Det �r sv�rt att t�nka sig ett mer symboliskt uttryck f�r Kremls dubbelspel och Stalins personliga karakt�r. Hur ska detta dubbelspel l�sas?
Stalins f�rst�r det som till och med den f�re detta kejsaren Wilhelm ins�g: n�mligen att ett utdraget krig g�r att Hitler g�r mot en stor katastrof. Men hela fr�gan handlar om tidsgr�nser och tempo. P� v�gen mot avgrunden kan Hitler inte bara krossa Polen, utan ocks� ge Sovjetunionen s� h�rda slag att det kan kosta Kremloligarkin huvudena. Och dessa herrar v�rderar sina huvuden �ver allting. F�r sin r�ddnings skull kan de tvingas g� l�ngre tillsammans med Hitler �n de ville n�r pakten sl�ts.
Ett hinder p� denna v�g �r f�rvisso att alliansen med fascismen �r v�ldigt impopul�r bland folkmassorna. Molotov h�nvisade nyligen till detta i sitt senaste tal, d� han klagade p� att den �f�renklade propagandan� (dvs. Kominterns propaganda fr�n ig�r mot fascismen) till och med gav upphov till missn�je med den tysk-sovjetiska alliansen i Sovjetunionen. Ovan n�mnda radionyheter p� ryska vittnar om detta. Men Stalin f�rv�ntar sig att han kan bem�stra den allm�nna opinionen i sitt eget land med hj�lp av fler utrensningar: till skillnad fr�n Hitlers fientlighet �r de ryska arbetarnas fientlighet �nnu inte bev�pnad. Efter att ha b�rjat som Hitlers kvarterm�stare kan s�ledes Stalin bli hans halvf�nge och allierad.
Men kan inte Kreml g�ra en ny skarp sv�ng, bryta den tysk-sovjetiska �verenskommelsen och i sista �gonblicket kasta sig mot Hitler? F�r detta kr�vs givetvis stora milit�ra framg�ngar f�r Frankrike och England under den n�rmaste perioden, plus en radikal f�r�ndring av USA:s lagar om neutralitet. Inte ens i detta fall skulle Kreml dock knappast g� ut i �ppet krig mot Hitler. Men om det samlas betydande styrkor p� v�stfronten skulle Stalin kunna avvisa Hitlers oundvikliga nya krav.
Bara fullst�ndigt okunniga pratmakare eller Kremls betalda agenter kan knyta fr�gan om inriktningen p� Moskvas politik till den internationella arbetarklassens tankar, socialismens uppgifter, de demokratiska principerna, etc. I sj�lva verket avg�rs Moskvas politik enbart av den h�rskande oligarkins kamp f�r att f�rsvara sig sj�lv. Kremls v�gval kommer att avg�ras av de b�gge l�grens materiella styrkef�rh�llanden och de milit�ra operationerna f�rlopp under de n�rmaste veckorna. Ist�llet f�r �v�gval� �r det b�ttre att s�ga �vart g�r n�sta sicksackande�.