Originalets titel: The Need for a Pamphlet on Kronstadt
�vers�ttning: G�ran K�llqvist
HTML: Martin Fahlgren
Trotskij skrev detta brev till sin son Leon Sedov. Denne kunde dock inte ta p� sig uppdraget, s� John G Wright, en av ledarna f�r den amerikanska trotskistiska organisationen Socialist Workers Party, �tog sig detta i st�llet. Resultatet blev skriften Sanningen om Kronstadt.
K�ra v�n!
Det �r absolut n�dv�ndigt att skriva en kort pamflett om Kronstadt. Jag hoppas att anarkisternas material har skickats till dig. Jag ska hursomhelst ta reda p� det. H�r �r de viktigaste punkterna att ta upp:
1) Kronstadt hade helt och h�llet t�mts p� prolet�ra element. Alla matroser som tillh�rde masjinnje komandij [fartygsbes�ttningen] hade blivit kommissarier, bef�lhavare, ordf�rande f�r lokala sovjeter. N�r jag i slutet av 1919 eller 1920 telegraferade en beg�ran om att �skicka en grupp Kronstadtmatroser till det eller det st�llet�, s� svarade de: �Finns inga kvar att skicka�. Till och med de olika arm�erna b�rjade v�gra att ta emot de senaste f�rst�rkningarna fr�n Kronstadt (delvis �ven de fr�n Petrograd). Jag vet inte om det finns s�rskilt m�nga dokument om det, men denna punkt m�ste betonas starkt.
2) S� vitt jag f�rst�r s�ger Victor Serge: �Men Kronstadt ville ha fri handel, och bolsjevikerna tvingades inf�ra den Nya Ekonomiska Politiken under sj�lva upproret. D�rmed hade Kronstadt r�tt. S� varf�r krossades det?� Detta argument �r felaktigt i tre avseenden.
(a) Kronstadt representerade de jord�gande b�nderna, sm�spekulanterna, kulaken. Vi var tvungna att g�ra vissa eftergifter till dessa borgerliga tendenser. Det innebar ingalunda att v�rt program � d�r arbetarna gjorde eftergifter till de sm�borgerliga str�mningarna � var identiskt med sm�bourgeoisins program. Det finns en enorm avgrund mellan dem.
(b) Just p� grund av att proletariatet gjorde dessa ekonomiska eftergifter var det tvunget att h�lla den politiska makten dubbelt s� h�rt i sina h�nder. Det �r orsaken till att vi inte hade den minsta r�tt att �verl�mna f�stningen till den revolterande sm�bourgeoisin.
(c) Bondematroserna under ledning av de mest antiprolet�ra elementen kunde inte ha ut�vat makten ens om vi hade givit dem den. I deras h�nder skulle makten bara ha blivit en bro � dessutom en kort s�dan � till en borgerlig regim.
3) Det verkar som om Victor Serge s�ger att om partiet hade g�tt med p� mina [ekonomiska] f�rslag ett �r tidigare s� hade kanske inte Kronstadtupproret �gt rum. L�t oss anta det. Men vi kunde inte ge upp f�stningen till matroserna som straff f�r ett misstag som det ledande partiet hade gjort.
4) Upproret f�regicks av diskussioner, f�rhandlingar etc. Det b�rjade inte med skottlossning. Men missn�jet var stort. Anarkister och mensjeviker, f�rkl�dda kontrarevolution�rer (det fanns gott om dem) gjorde sitt b�sta f�r att f� det hela att leda till uppror. De lyckades. S� det enda som �terstod var v�pnad kamp.
5) Trots alla misstag som partiet hade gjort f�retr�dde arbetarna som marscherade �ver isen mot f�stningen den prolet�ra revolutionen. De revolterande matroserna f�retr�dde b�ndernas termidor.
6) Under partikongressen diskuterade vi hur vi skulle g�ra med f�stningen. Stalin f�reslog � om �n inte s�rskilt kraftfullt � att rebellerna skulle l�mnas �t sitt �de. P� tv� eller tre veckor skulle de vara halvt utsvultna och ge upp. Jag argumenterade mot f�rslaget. Det hade redan anl�nt en del sl�dar med proviant fr�n Finland. Inom n�gra veckor skulle isen ha sm�lt och fartyg skulle med l�tthet ha kunnat komma fr�n Europa. D� skulle vi ha f�tt en helt ny invasion, som skulle vara ytterst farlig p� grund av f�stningen och slagskeppen. Det beslutades om att omedelbart angripa f�stningen.
7) B�de Dan och den gamla skvallerbyttan Kuskova ilar till Kronstadts f�rsvar. Det �r ytterst upplysande. Det r�cker att p�minna sig mensjevikernas inst�llning till Kronstadt 1917, d� den leddes av arbetarmassorna och verkligen stod i t�ten f�r revolutionen.
Det �r de kommentarer jag kan komma p� ur minnet. Men det viktigaste �r att framst�lla fakta klart och tydligt s� att de kan tala f�r sig sj�lva.
Jag skulle bli mycket glad om du kunde skicka mig manuskriptet och �ven st�rre citat allteftersom ditt arbete fortskrider. Jag kanske till och med kan anv�nda det f�r att skriva en kort artikel till pressen, som kunde fungera som inledning till din pamflett.
PS. Jag hoppas att kamrat Wasserman skickar dig alla anarkisternas dokument.