Originalets titel: The Questions of Wendelin Thomas
�vers�ttning: G�ran K�llqvist
HTML: Martin Fahlgren
Wendelin Thomas (1884-1947) var kommunistisk ledamot i den tyska riksdagen (1920-24) och satt med i unders�kningskommissionen ang�ende anklagelserna mot Leo Trotskij som unders�kte skenr�tteg�ngarna i Moskva. Detta brev skrev Trotskij i Coyoac�n, Mexico.
�rade kamrat!
Jag tycker inte att de fr�gor som du har st�llt till mig har n�gon direkt anknytning till New York-kommissionens utredning eller kan ha n�gon inverkan p� dess slutsatser. Icke desto mindre �r jag fullt beredd att besvara dina fr�gor f�r att g�ra alla som �r intresserade bekanta med mina faktiska uppfattningar.
Liksom m�nga andra ser du k�llan till det onda i principen ��ndam�let helgar medlen�. Denna princip �r i sig sj�lv ytterst abstrakt och rationalistisk. Den till�ter de mest varierade tolkningar. Men jag kan t�nka mig att ta p� mig att f�rsvara denna formulering � ur en materialistisk och dialektisk st�ndpunkt. Nej, jag anser inte att det finns n�gra medel som �r bra eller d�liga i sig sj�lva eller i anslutning till n�gon sorts �verhistorisk princip. De medel som leder till att m�nniskans makt �ver naturen �kar och till att m�nniskans makt �ver m�nniskan avskaffas �r bra. I denna breda historiska mening kan bara �ndam�let helga medlen.
Men betyder det att falskhet, svek och f�rr�deri �r till�tna och ber�ttigade om de leder till ��ndam�let�? Allt beror p� �ndam�lets karakt�r. Om syftet �r att befria m�nskligheten d� kan falskhet, svek och f�rr�deri p� inget s�tt vara l�mpliga medel. Epikur�ernas motst�ndare anklagade dem f�r att s�nka sig till ett svins ideal genom att f�respr�ka �lycka�. P� vilket epikur�erna, inte utan grund, svarade att deras motst�ndare betraktade lycka... p� ett svinaktigt s�tt.
Du h�nvisar till Lenins ord, att ett revolution�rt parti har �r�tt� att f� sina motst�ndare hatade och f�raktade i massornas �gon. Du ser dessa ord som ett principiellt f�rsvar av omoral. Men du gl�mmer att peka ut var, i vilket politiskt l�ger, den �dla moralens f�retr�dare finns. Enligt mina politiska erfarenheter anv�nds generellt sett ofta �verdrifter, f�rvr�ngningar, falskhet och f�rtal under den politiska kampen. Revolution�rerna �r alltid de som f�rtalas mest: p� sin tid Marx, Engels och deras v�nner, senare bolsjevikerna, Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg, f�r n�rvarande trotskisterna. De besuttnas hat mot revolutionen, sm�bourgeoisins tr�ga konservatism, de intellektuellas f�f�nga och h�gdragenhet, arbetarbyr�kraternas materiella intressen � alla dessa faktorer kombineras i f�rf�ljelserna av de revolution�ra marxisterna. Samtidigt gl�mmer inte herrar f�rtalare att vara indignerade �ver marxisternas omoral. Denna hycklande indignation �r inget annat �n ett vapen i klasskampen.
Med de ord du citerade ville Lenin bara s�ga att han inte l�ngre ans�g att mensjevikerna var prolet�ra k�mpar, och han gjorde det till sin uppgift att g�ra dem f�rhatliga i arbetarnas �gon. Lenin gav uttryck f�r sina tankar med typisk lidelse och gjorde det m�jligt att g�ra tvetydiga och ov�rdiga tolkningar. Men p� grundval av Lenins samlade verk och hans livs arbete h�vdar jag att denna of�rsonliga k�mpe var en ytterst lojal motst�ndare, ty trots alla �verdrifter och ytterligheter f�rs�kte han alltid s�ga till massorna hur det �r. Reformisternas kamp mot Lenin var � andra sidan helt genomsyrad av hyckleri, falskhet, lurendrejeri och falska anklagelser under t�ckmantel att vara universella sanningar.
Din bed�mning av Kronstadtupproret �r i grunden felaktig. De b�sta, mest sj�lvuppoffrande matroserna hade f�rflyttats fr�n Kronstadt och spelade en viktig roll vid fronten och i lokala sovjeter �ver hela landet. Det som �terstod var den gr� massan med h�ga anspr�k (�Vi �r fr�n Kronstadt�), men utan politisk skolning och of�rberedda p� revolution�ra offer. Landet svalt. Kronstadtinv�narna kr�vde privilegier. Upproret leddes av en str�van att f� privilegierade livsmedelsransoner. Matroserna hade kanoner och slagskepp. De reaktion�ra elementen b�de i Ryssland och utomlands grep omedelbart det tillf�lle som upproret erbj�d. De vita emigranterna kr�vde hj�lp till upprorsmakarna. En seger f�r upproret kunde inte leda till n�got annat �n seger f�r kontrarevolutionen, alldeles oavsett vilka �sikter matroserna hade. Men �ven deras �sikter var reaktion�ra. De �terspeglade de efterblivna b�ndernas fientlighet mot arbetarna, soldaternas eller matrosernas sj�lvtillr�cklighet gentemot det �civila� Petrograd, sm�bourgeoisins hat mot revolution�r disciplin. D�rmed hade r�relsen en kontrarevolution�r karakt�r, och eftersom upprorsmakarna lade beslag p� f�stningens vapen kunde de bara krossas med hj�lp av vapen.
Din syn p� Machno �r inte mindre felaktig. I sig sj�lv var han en blandning av fanatiker och �ventyrare. Han blev ett koncentrat av sj�lva de str�mningar som ledde till Kronstadtupproret. Kavalleriet �r i allm�nhet arm�ns mest reaktion�ra del. Ryttaren f�raktar fotg�ngaren. Machno skapade ett kavalleri best�ende av b�nder som tillhandah�ll sina egna h�star. Det r�rde sig inte om de kuvade fattiga i byarna som Oktoberrevolutionen hade v�ckt, utan de starka och v�lf�dda b�nderna som var r�dda att f�rlora det de hade. Machnos anarkistiska uppfattningar (att strunta i staten, inte erk�nna n�gon centralmakt) motsvarade b�ttre �n n�got annat andan hos detta kavalleri av kulaker. Jag b�r till�gga att Machnoanh�ngarnas hat mot staden och st�dernas arbetare kompletterades av en aggressiv antisemitism. Just vid den tid d� vi f�rde en kamp p� liv och d�d med Denikin och Wrangel f�rs�kte machnoviterna f�ra en sj�lvst�ndig politik. Sm�borgaren (kulaken) anstr�ngde sig och trodde att han kunde diktera sina mots�gelsefulla uppfattningar till kapitalisterna � ena sidan och arbetarna � den andra. Denna kulak var bev�pnad. Vi var tvungna att avv�pna honom. Det �r just vad vi gjorde.
Ditt f�rs�k att dra slutsatsen att Stalins falska anklagelser h�rr�r ur bolsjevikernas �omoral� �r i grunden falskt. Under den period d� revolutionen k�mpade f�r att befria de f�rtryckta massorna kallade de allting f�r sitt r�tta namn och beh�vde inga falska anklagelser. Systemet med f�rfalskningar h�rr�r ur det faktum att den stalinistiska byr�kratin k�mpar f�r minoritetens privilegier och m�ste d�lja och maskera sina verkliga m�l. Ist�llet f�r att s�ka en f�rklaring i den historiska utvecklingens materiella villkor skapar du en teori om �arvssynden� som passar f�r en kyrka men inte f�r den socialistiska republiken.
H�gaktningsfullt, din
Trotskij