Originalets titel: Th�lmann and the "People�s Revolution"
�vers�ttning: G�ran K�llqvist
Digitalisering: Martin Fahlgren
Ing�r i samlingsverket: Kampen mot nazismen i Tyskland (i PDF-format)
Tack f�r citatet om �folk�-revolutionen ur Th�lmanns tal, som jag �gnade igenom. Det g�r inte att t�nka sig ett l�jligare och mer upps�tligt f�rvirrat s�tt att st�lla fr�gan! �Folkrevolutionen� - som paroll och till och med med en h�nvisning till Lenin. �nd� �r varje nummer av fascisten Strassers[1] tidning prydd med parollen om folkrevolution i mots�ttning till den marxistiska parollen om en klassrevolution. Det �r underf�rst�tt att varje stor revolution �r folkets eller nationens revolution, i den meningen att den enar alla kraftfulla och skapande krafter i nationen kring den revolution�ra klassen och �terskapar nationen runt en ny k�rna. Men det �r ingen paroll, det �r en sociologisk beskrivning av revolutionen, en beskrivning som dessutom kr�ver en mer precis och konkret defi�nition. Som paroll �r den meningsl�st kvacksalveri, en t�vlan med fascisterna. Priset �r att den spri�der f�rvirring i arbetarnas sinnen.
Utvecklingen av Kominterns paroller �r just i denna fr�ga sl�ende. Efter Kominterns tredje kongress blev parollen �klass mot klass� ett popul�rt s�tt att beskriva den prolet�ra enhetsfrontens politik. Det var helt r�tt: alla arbetare skulle enas mot borgarklassen. Senare kom de att f�rvandla parollen till en allians med de reformistiska byr�kraterna mot arbetarna (erfarenheterna under den brittiska generalstrejken). L�ngre fram �vergick de till den absoluta motsatsen: inga �verenskommel�ser med reformisterna, �klass mot klass�. Den paroll som skulle dra de socialdemokratiska arbetar�na n�rmare de kommunistiska arbetarna kom under den �tredje perioden� att betyda kamp mot de socialdemokratiska arbetarna som om det g�llde en annan klass. Nu en ny v�ndning: folkrevolution ist�llet f�r en prolet�r revolution. Fascisten Strasser s�ger att 95% av folket vill ha en revolution, och f�ljaktligen �r det inte en klassrevolution utan en folkrevolution. Th�lmann sjunger med i k�ren. I sj�lva verket skulle arbetarkommunisterna s�ga till de fascistiska arbetarna: givetvis �r 95%, om inte 98%, av befolkningen utsugna av finanskapitalet. Men denna utsugning �r organiserad i en pyramid: det finns utsugare, underutsugare, under-underutsugare och s� vidare. Det �r bara tack vare denna pyramid som superutsugarna lyckas h�lla nationens majoritet i schack. F�r att nationen verkligen ska kunna ombilda sig kring en ny klassk�rna, m�ste den ombildas ideologiskt. Och det kan bara ske om proletariatet inte uppl�ser sig i �folket�, i �nationen�, utan tv�rtom utvecklar ett program f�r sin prolet�ra revolution och tvingar sm�bourgeoisin att v�lja mellan tv� regimer. Parollen om en folkrevolution lugnar sm�bourgeoisin liksom de breda arbetarmassorna, f�rlikar dem med den bor�gerliga strukturen med en �folkets� pyramid, och hindrar d�rmed deras befrielse. Men under nuva�rande f�rh�llanden i Tyskland suddar parollen om en �folkrevolution� ut gr�nsen mellan marxism och fascism och f�rsonar en del av arbetarna och sm�bourgeoisin med den fascistiska ideologin. Det l�ter dem tro att de inte beh�ver g�ra n�got val, eftersom det i b�da l�gren bara handlar om en folk�revolution. I denna strid med en sv�r fiende t�nker dessa usla revolution�rer f�rst av allt p� hur de ska imitera honom, hur de ska m�la om sig sj�lva i hans f�rger och hur de ska vinna massorna med hj�lp av ett smart trick och inte med hj�lp av revolution�r kamp. Ett i sanning skamligt s�tt att st�lla fr�gan! Om de svaga spanska kommunisterna skulle g�ra denna paroll till sin egen, skulle de komma fram till ett spanskt Guomindangs[2] politik.
[1] Gregor Strasser (1892-1934) var rival till Hitler i nazistpartiets ledning, och betonade den socialistiska demagogin. Han avr�ttades under Hitlers �blodiga utrensningar� i juni 1934.
[2] Guomindang (Folkets parti) i Kina var ett borgerligt-nationalistiskt parti som bildades av Sun Yatsen 1891. Leddes efter 1926 av Chiang Kaishek, som krossade den kinesiska revolutionen 1925-27.