Originalets titel: Moskvas �anda� och Kina (eng. titel The �Moscow Spirit�). Publicerad i Folkets Dagblad Politiken 28.8 1925
�vers�ttning: ok�nd (f�rmodligen fr�n tyska)
Redigering: Martin Fahlgren. �vers�ttningen n�got moderniserad.
HTML: Martin Fahlgren
Times, den engelska bourgeoisins ledande tidning, skriver att de kinesiska folkmassornas r�relse �r ett utslag av �Moskvas anda�. N� vi �r denna g�ng beredda att inst�mma i det konservativa p�st�endet. Den engelska pressen i Kina och p� de brittiska �arna br�nnm�rker de strejkande arbetarna och studenterna som bolsjeviker. N�, vi �r beredda att till en viss grad underst�dja �ven detta f�rskr�ckliga avsl�jande. I sj�lva verket, de kinesiska arbetarna och studenterna vill inte att den japanska polisen skjuter ner dem, de f�rklarar proteststrejk och visar sin vrede p� gatorna. Det �r s�ledes klart att �Moskvas anda� h�rskar h�r. Den kinesiske studenten, uppfylld av sympati med de k�mpande arbetarna, ansluter sig till strejken mot �verv�ldet genom fr�mlingarna. Det �r klart, hos studenterna har vi att g�ra med bolsjeviker.
Vi fr�n Moskva �r beredda att ta p� oss alla beskyllningar och avsl�janden. Men vi skulle till detta vilja tillfoga att de b�sta agenterna f�r utbredandet av �Moskvas anda� i �stern �r de kapitalistiska politikerna och journalisterna. P� den ovetande kinesiske kulins fr�ga: �Vad �r en bolsjevik� f�r han av den borgerliga engelska pressen till svar: �En bolsjevik �r en s�dan kinesisk arbetare, som inte �nskar att den japanska och engelska polisen skjuter ner honom; bolsjevik �r varje kinesisk student, som broderligt r�cker handen �t den blod�verstr�mmade kinesiske arbetaren; bolsjevik �r varje kinesisk bonde, som icke g�r med p� att utl�ndska v�ldsmakter styr och st�ller p� hans mark.� En s�dan utomordentlig definition p� bolsjevismen g�r den reaktion�ra pressen p� jordklotets b�da hemisf�rer.
Kan man f�ra en b�ttre, mer �vertygande, allomfattande propaganda i �stern? Och till vad, till�t en fr�ga, beh�ver vi i �stern och �ven i v�stern, hemliga agenter med Moskvas pengar i den ena fickan och gift och dynamit i den andra fickan? �r kanske skolade agenter i st�nd att �stadkomma en tusendel av det uppfostrande arbete, som Times och dess kumpaner utr�ttar � detta m�ste vi vara tacksamma f�r � alldeles gratis i alla delar av v�rlden? N�r den s.k. Moskva-agenten skulle vilja s�ga den undertryckte kinesen att Moskvas politik �r en politik till befriande av f�rtryckta klasser och av oket nedtyngda nationer, s� skulle kinesen m�h�nda inte tro detta, utl�nningarna har ju s� ofta bedragit honom! Men i st�llet kommer han att helt och fullt blir troende, n�r detsamma s�gs honom om Moskva av Moskvas v�rsta fiende i gestalten av en konservativ engelsk tidningsman.
N�r den halvnakne och halvt uthungrade kinesiske arbetaren, som �r nedtryckt och f�rol�mpad, b�rjar att f�rnimma sitt m�nniskov�rde, s�ger man till honom: Moskvas agenter har hetsat upp dig! N�r han f�renar sig med andra arbetare f�r att k�mpa f�r sin element�raste m�nniskor�tt, f�r han h�ra: Detta �r �Moskvas anda�! N�r han g�r ut p� sin egen stads gator f�r att f�rsvara sin r�tt till livet och utvecklingen, skriker man till honom: Det �r bolsjevism!
S� styr den revolution�ra uppfostran sin kurs steg f�r steg under ledning av den utl�ndska polisen och de internationella journalisterna, vilka har polisaktigt t�nkes�tt. Och i avsikt att inpr�gla de politiska l�rorna i hans minne, sl�par den engelska polisen, sedan kinesiska arbetare och studenter blivit nedskjutna dussinvis och i hundratal, honom ned i de engelska f�ngelserna i Shanghai. P� detta s�tt full�ndar han p� snabbaste s�tt sitt politiska vetande. Fr�n och med nu vet varje kines att �Moskvas anda� �r den revolution�ra solidaritetens anda, som hj�lper den f�rtryckta i kampen mot f�rtryckarna, � andra sidan f�rkroppsligar den i de brittiska k�llarnas f�ngelser h�rskande atmosf�ren den �brittiska frihetens� anda.
Med detta skulle i kunna sluta, ty finns n�got mer att till�gga den kapitalistiska pressens utomordentliga och �vertygande propaganda till Moskvas f�rm�n? Men vi l�gger m�rke till att v�rt samtal med de konservativa girigt avlyssnas av den liberale arbetarpolitikern av MacDonalds slag. �Se nu�, s�ger han undervisande i det han syftar p� Times huvudredakt�r, �vi har alltid sagt att v�ra konservativa arbetar �t bolsjevismen�. Och detta �r fallet. De konservativa eller r�ttare sagt, de reaktion�ra � nu �r alla kapitalistiska partier reaktion�ra � utg�r en oerh�rd historisk kraft, som st�djer sig p� kapitalet och ger uttryck �t dess huvudintresse. I detta h�nseende har MacDonald r�tt, ty om inte kapitalets krafter fanns, s� skulle det varken i �ster eller v�ster finnas n�gon bolsjevism. Men s� l�nge kapitalets makt och ok finns till, s� kommer �Moskvas anda� att bana sig v�g �verallt. I avsikt att �ordna upp� h�ndelserna i Shanghai och f�r att mota �Moskva�, framkastade liberalerna och mensjevikerna ett f�rslag om en internationell konferens f�r den kinesiska fr�gan, varvid de sluter �gonen f�r den omst�ndigheten, att det �r samma gentlem�n p� vilkas befallning arbetare och studenter blivit nedskjutna i Shanghai, som p� denna konferens kommer att bli de avg�rande.
Kanske har MacDonald ett program f�rdigt f�r denna konferens? Om inte, s� kan vi l�mna honom v�rt eget. Det �r mycket enkelt. Det kinesiska huset tillh�r kineserna. I detta hus b�r man endast intr�da sedan man knackat p� d�rren. Husets herre har r�tt att endast sl�ppa in v�nnen och jag bort den som han anser vara sin fiende. Detta �r till att b�rja med v�rt program. Ni kommer att avb�ja det emedan det f�r ert luktsinne k�nns att vara fullst�ndigt genomsyrat av explosiv �Moskvas anda�. Men just d�rf�r kommer det att skaffa sig tilltr�de i varje f�rtryckt kines och varje �rlig engelsk arbetares medvetande. Detta program inneh�ller den v�ldigaste inte kraft. Under dess fana d�r studenter och arbetare i Shanghai. Det p� Shanghais gator utgjutna blodet kommer att smitta massorna med �Moskvas anda�. Denna anda tr�nger fram �verallt och �r om�jlig att besegra. Den kommer att underkasta sig hela v�rlden genom att befria den.