Ur Fj�rde internationalen 4/1996
Detta nummer �gnas �t arbetstidsf�rkortning och �t vad som h�nder n�r produktionen rationaliseras.
Efterkrigstidens v�lf�rdsexpansion i OECD-l�nderna br�ts i b�rjan av 1970-talet fast det dr�jde in p� 90-talet innan konsekvenserna blev p�tagliga f�r l�ntagarna i Sverige. Vi har nu en arbetsl�shet p� omkring 13 procent, vilket �r mer �n genomsnittet i EU.
Ove Holmstr�m unders�ker varf�r kravet p� arbetstidsf�rkortning som ett kampmedel mot arbetsl�sheten f�tt anslutning i exempelvis Tyskland men inte i Sverige.
I en kortfattad �versikt g�r Kjell �stberg igenom arbetstidsfr�gan i Sverige och lyfter fram hur fr�gan �r en social fr�ga par exellence.
N�r kravet p� en arbetstidsf�rkortning ska oms�ttas till ett genomf�rbart f�rslag med rimliga chanser till att kunna genomf�ras, d� kommer fr�gorna. Ska den vara kollektiv och allm�n eller individuell och frivillig? M�ste arbetstidsf�rkortningen samordnas med f�rl�ngd maskintid? Varifr�n ska pengarna tar? �r den radikal nog? Gauches Unies (Den f�renade v�nstern) i Belgien tar upp dessa fr�gor i sitt f�rslag till en arbetstidsf�rkortning. Ett f�rslag som bland annat kom upp till debatt i ett diskussionsprogram om just arbetstidsf�rkortning i belgisk TV, d�r f�rutom f�retr�dare f�r Gauches Unies �ven satt m�n som finansministern Maystadt.
Arbetarklassen har alltid varit oenhetlig. Den st�rsta skiljelinjen g�r mellan de utbildade fackarbetarna och de oskolade arbetarna. Vad betyder d� den senaste tekniska utvecklingen med ett minskat antal industriarbetare, st�rks arbetarklassen eller f�rsvagas den? Keith Mann g�r igenom historiska m�rkesh�ndelser och efterkrigstidsdebattens viktigaste argumentation f�r att klarg�ra hur just de utbildade yrkesarbetarna har agerat.
Produktionsrationaliseringar har f�r f�retagsledningar alltid setts som medlet f�r att b�de �verbrygga intressemots�ttningar och �ka avkastningen. J�rgen B�nig g�r igenom de viktigaste problem som m�ste l�sas. Han p�visar att de l�sningar som blivit resultatet vilar p� reella fakta, tekniska som sociala. Han redog�r f�r inneb�rden i taylorismen, fordismen och den magra produktionen.
Med v�nlig h�lsning Per-Erik Wentus, redakt�r f�r detta nummer.