Ur Fj�rde Internationalen 3/1996
Sv�rmen av d�dsl�ger �ver jordens yta
Ekonomins gaskamrar �r fruktansv�rt effektiva
Vi lever i en tid av multiplicerade Belsen Treblinka
Byarna i v�rldens hungerdistrikt har fler namn
S� lyder en strof ur svit 249 i G�ran Sonnevis diktsamling Det om�jliga, d�r han slungar det ekonomiska folkmordets realitet rakt i ansiktet p� oss � med det faktum att 40 000 barn d�r i sv�lt varje dag som den kanske allra mest bestialiska aspekten.
Sonnevis diktsamling kom ut 1975 och v�r v�rld har knappast blivit mer r�ttvis sen dess.
Tv�rtom har klyftor, oj�mlikhet och ekonomiska beroenden accentuerats.
Att v�rldens 358 miljard�rer (i dollar) har tillg�ngar som �verskrider den samlade �rsinkomsten f�r l�nder med 45 procent av v�rldens befolkning �r bara en alltf�r talande illustration �ver de milsvida klyftorna mellan rik och arm p� v�rt klot.
M�nga l�nder i tredje v�rlden, fr�mst i Afrika s�der om Sahara, har under de tv� senaste decennierna drivits �n djupare in i fattigdomen och hamnat �n mer p� efterk�lken. Sv�r skulds�ttning och fallande r�varupriser har i m�nga fall v�nt n�got, som �tminstone s�g ut som de f�rsta stapplande stegen ut ur fattigdomen, till sin motsats.
I dag har tredje v�rlden en nettoskuld p� ungef�r 1 000 miljarder dollar � en hisnande summa. Exportinkomster g�r snarare direkt till r�ntor och amorteringar p� gamla l�n �n till skolor och sjukhusbyggen. Ekonomiska och politiska styrkef�rh�llanden har p� ett drastiskt s�tt f�r�ndrats i v�r v�rld. Med hj�lp av skuldkrisen har Internationella valutafonden och V�rldsbanken (institutioner som helt kontrolleras av de rika industril�ndernas h�rskande etablissemang) tillskansat sig en makt som n�stan saknar historiskt motstycke. I skuldkrisens svallv�gor har villkoret f�r nya l�n varit genomf�randet av nyliberala ekonomiska program. Vissa bed�mare h�vdar exempelvis att dessa program p�verkat de afrikanska ekonomierna p� ett mer djuplodande och penetrerande s�tt �n vad kolonialismen gjorde.
Det �r inte heller enbart tredje v�rlden som blivit utsatt f�r denna nyliberala offensiv. �ver hela v�r v�rld har de h�rskande etablissemangen g�tt till attack mot sociala landvinningar och r�ttigheter. Sverige, med en socialdemokratisk regering som av internationell finansmedia tilldelats epitet �v�rldsm�stare i �tstramningspolitik�, �r bara en avspegling i det lilla av denna st�rre process.
Det Amsterdambaserade Internationella institutet f�r forskning och utbildning (IRRE) har tillsammans med Kommitt�n f�r avskrivning av tredje v�rldens skuld (COCAD), med s�te i Bryssel, givit ut en skrift med titeln IMF, V�rldsbanken och WTO � den fria marknadens fiasko � som ett dubbelnummer (24/25) i IRRE:s skriftserie Notebooks for Study and Research.
Vi har valt att �gna detta nummer av FI till ett urval av artikel�vers�ttningar fr�n Notebooks 24/25.
V�r str�van �r att framvisa en bred bild av m�nster, sammanhang och bakgrund med tredje v�rlden, skuldkrisen och IVF/V�rldsbanken som fokus � till det nuvarande tillst�ndet av or�ttvisa i v�r v�rld.
I dag �r fl�det av kapital fr�n Afrika till i-l�nderna st�rre �n kapitalfl�det fr�n i-l�nderna till tredje v�rlden � de rikare blir rikare, de fattiga blir fattigare. Eric Toussaint och Denise Comanne granskar penningstr�mmar, beroendef�rh�llanden och klyftor i en �ny v�rldsordning� som p� ett m�rkbart s�tt p�minner om den gamla.
Nycklarna till v�rldens bankvalv finns i v�r tid hos de �vernationella organisationerna Internationella Valutafonden och V�rldsbanken. Och gud n�de den som s�tter sig upp mot dessa �kapitalets �verstepr�ster�. Susan George, u-landsforskare p� Transnationella institutet i Amsterdam, ger oss en beskrivning av detta �tvillingpars� framv�xt, internstruktur och dess i dag exempell�sa globala maktdominans.
Hur uppkom skuldkrisen? Hur stor �r skulden i dag? Vilken betydelse har den f�r den v�rldsekonomiska utvecklingen i allm�nhet och tredje v�rldens i synnerhet? Jacques Bournay f�rs�ker att bena ut problematiken bakom statistiken.
En djupare socioekonomisk penetration i Afrika �n vad kolonialismen en g�ng i tiden f�rde med sig, �r det omd�me som vissa kritiska bed�mare ger till de s� kallade stabiliseringsavtalen och anpassningsprogrammen. Michel Chossudovsky, professor vid Ottawa University i Kanada, g�r igenom de politiska kraven bakom dessa avtal och l�n och dess konsekvenser.
I dag understryker alltid V�rldsbanken sitt �milj�m�ssiga samvete�. Efter en stark kritik mot en rad av banken finansierade projekt i tredje v�rlden, har den � �tminstone i sin yttre attityd � tvingats att �ndra image. Men �r det fr�gan om en reell kurs�ndring eller bara opinionsm�ssig kosmetika? Christian Ferri� synar banken i dess ekologiska s�mmar.
Vete-, k�tt- och sm�rberg i den rika v�stv�rlden � den stora jordbrukspolitiska huvudv�rken �r att det produceras �f�r mycket�. Barn med uppsp�nda magar, apatiska gamlingar, uttr�ttade kvinnor � ingen kan undg� att ber�ras av katastrofbilderna fr�n den fattiga v�rlden. I ena �ndan �verfl�d, i andra �ndan sv�lt och armod � varf�r? Michel Chossudovsky ger oss en liten inblick i �v�rldssv�ltens politiska ekonomi�
Dessutom har vi tillfogat en recension av Stefan De Vylders bok Om fattigdomen och r�ttvisan i v�rlden som har en direkt koppling till de problemst�llningar som artikel�vers�ttningarna tar upp.
Detta nummer ges ut i samarbete med organisationen Solidaritet utan gr�nser.
Med v�nlig h�lsning, Anders Karlsson, redakt�r f�r detta nummer.