Ur Fj�rde Internationalen 1/1995
F�renta Nationerna fyller 50 i �r, ett jubileum som kantas av firanden, hyllningstal och jubileumsskrifter. En av dessa, med pampiga p�rmar i fyrf�rgstyck, b�r titeln FN � globalt uppdrag och underrubriken fakta, historia, framtid. Det �r arbetsgivarf�rlaget SNS som tillsammans med Utbildningsradions f�rlag gjort en storsatsning. F�rutom denna bok har de producerat �tta N-program och ett antal radioprogram om jubil�et. Bj�rn R�nnblad, frilansjournalist och under m�nga �r engagerad i solidariteten med det sandinistiska Nicaragua, g�r igenom FN:s roll i den nya v�rldsordningen.
Det kan te sig litet besynnerligt med hyllningar till FN i en tid d� v�rlden befinner sig ljus�r ifr�n b�de fred och s�kerhet. F�r den undrande tillhandah�ller boken dock snabbt och l�tt, redan i Ingvar Carlssons f�rord, f�rklaringen till att FN:s grundl�ggande m�ls�ttning �r s� l�ngt ifr�n att uppfyllas: �Oftast har det berott p� att medlemsstaterna inte givit v�rldsorganisationen de resurser och det st�d den beh�ver.�
Detta �r sedan det grundl�ggande temat i boken, rakt igenom tabellerna �ver de femtio �rens �fredsbevarande operationer�, de �versk�dliga kopplingschemana �ver FN:s organisationsstruktur och den fotoillustrerade �rskr�nikan, slutligen utmynnande i fem kommenterande och analyserande kapitel skrivna av Gunnar Jervas, Jan Eliasson, Carl Tham. Bodil J�nsson och Mats Karlsson. P� 370 sidor �terges, prydligt paketerat, den officiella propagandabilden av FN. Bilden av en i grunden god, fredsbevarande organisation som bara beh�ver st�rkas, effektiviseras och reformeras lite f�r att uppn� m�len.
Denna jubileumsskrift skriver segrarnas historia. Men vilken bild av FN framtr�der om man anv�nder ett ljus som tr�nger bakom festskriftens formuleringar?
I FN-stadgan som antogs vid bildandet 1945 finns f�ljande st�tliga rader: �Vi, de f�renade nationernas folk �r beslutna att r�dda kommande sl�ktled undan krigets gissel [...] att skapa de villkor som �ro n�dv�ndiga f�r uppr�tth�llanden av r�ttvisa [...] att fr�mja sociala framsteg och b�ttre levnadsvillkor...� Men hur skulle FN kunna �stadkomma detta? FN hade ju bildats p� initiativ av krigets segrarmakter USA, England och Sovjetunionen som ville tillgodose sin egna intressen. Tillsammans med Frankrike och Kina blev dessa tre stater permanenta medlemmar av s�kerhetsr�det, FN:s viktigaste beslutande organ.
Segrarmakternas intressen var dessutom inb�rdes olika. Det politiska resultatet av andra v�rldskriget var sammansatt. Hitlertyskland och dess allierade Japan och Tyskland led nederlag mot den tillf�lliga krigsalliansen USA-England-Sovjetunionen. I fredsf�rhandlingarna i Jalta delades bland annat Europa upp i intresseomr�den mellan dessa stater.
Men USA, helt oskadat av kriget, blev i praktiken den enda verkliga segrarmakten. USA kunde er�vra en oomstridd ekonomisk, politisk och milit�r ledarroll inom hela v�stv�rlden (medan Frankrike och England f�rsvagades) och st�lla sig i spetsen f�r en ny kapitalistisk expansionsperiod. Mots�ttningarna sk�rptes d�remot gentemot den tredje �segrarmakten� Sovjetunionen och resten av den icke-kapitalistiska v�rlden. Och i kolonierna i tredje v�rlden utl�stes en v�g av nationell befrielsekamp.
Att USA �vertog ledarrollen f�r imperialismen manifesterades med fasansfull tydlighet n�r de f�llde atombomberna �ver Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945 och f�rintade ett par hundratusen japanska civila p� n�gra minuter. Det skedde efter det egentliga krigsslutet (Tyskland kapitulerade i maj) och endast tv� m�nader efter FN:s bildande. Freden �vergick i det �kalla kriget�. I en s�ng som b�r den titeln har musikgruppen Bl� t�get tr�ffande beskrivit inneb�rden: �Med en os�krad atombomb vid h�ften, kan vi tala om frihetens l�ften.�
F�renta staternas president Truman utf�rdade 1947 en doktrin d�r han h�vdade att �v�rlden bestod av tv� l�ger: demokrati och totalit�r diktatur�. Truman avs�g att bedriva en allomfattande expansionspolitik under f�rev�ndning av att �st�dja fria folk�. USA-imperialismens str�van var att pressa Sovjetunionen politiskt och milit�rt i syfte att h�lla tillbaka den radikaliserade arbetarr�relsen i Europa, stoppa befrielsekampen i tredje v�rlden samt p� sikt �terer�vra planekonomierna i �st f�r marknadskrafterna. N�r NATO bildades 1949 fanns redan 400 amerikanska milit�rbaser runt Sovjetunionen.
Det �r i ljuset av denna utveckling man m�ste se den roll som FN kom att spela. I s�kerhetsr�det inf�rdes vetor�tt f�r de permanenta medlemsstaterna vilket i praktiken innebar att organisationen blev maktl�s n�r de olika intressena inte sammanf�ll. Den stalinistiska regimen i Sovjetunionen hade efter kriget hoppats p� ett �fredligt samf�rst�nd� med USA. N�r det f�rbyttes i kallt krig blev frontlinjerna l�sta i fr�ga efter fr�ga och or�kneliga veton r�knades in i s�kerhetsr�det.
USA:s regering kunde forts�tta sin str�van efter v�rldsherrav�lde. Beroende p� omst�ndigheterna har de �msom lagt in sitt veto i FN mot eventuella f�rd�manden och mot�tg�rder, kringg�tt dess beslut, eller i vissa fall direkt kunnat anv�nda FN f�r sina syften.
Att USA redan 1950 i Korea kunde f�ra anfallskrig i FN:s namn berodde p� att Sovjet just d� bojkottade FN i protest mot att den f�rdrivna Chiang Kai-Shek-regimen p� Formosa (nuvarande Taiwan) fick representera Kina i s�kerhetsr�det i st�llet f�r Mao Tse Tungs folkrepublik.
Korea hade styckats i tv� delar efter kriget, den s�dra delen blev USA:s intresseomr�de och den norra Sovjetunionens. N�r USA:s marionettregim i Sydkorea under Syngman Rhee blev alltmer impopul�r och hotad ville president Truman invadera. Och n�r Nordkorea vid ett tillf�lle �vertr�dde den s�dra gr�nslinjen lyckades USA f� igenom en resolution i s�kerhetsr�det som gav FN i uppgift att �befria Nordkorea�. Med st�d av den genomf�rde USA:s trupper en gigantisk milit�r invasion under FN-flagg. Resultatet blev en miljon d�da och ett f�r�tt (men fortfarande delat) land. Dessutom lyckades USA f� FN att br�nnm�rka Kina som �angripare� n�r de gick in i kriget p� Nordkoreas sida.
N�r Sovjets FN-bojkott avbr�ts f�rsvann USA:s m�jlighet att direkt anv�nda sig av FN, men v�rldsorganisationen kunde inte hindra dem fr�n att agera v�rldspolis. USA:s regering agerade framg�ngsrikt f�r att �g�ra FN:s agerande fullst�ndigt ineffektivt, oavsett vilka �tg�rder de vidtog�, skr�t den f�rre amerikanske ambassad�ren Daniel Patrick Moynihans i sina memoarer. Den g�ngen g�llde det Indonesiens USA-st�dda ockupation av �sttimor 1975 med efterf�ljande folkmord, men det �r bara ett exempel i raden p� vad som varit ett genomg�ende m�nster. Under hela Vietnamkriget p� 196o- och 70-talen var FN helt of�rm�get att g�ra n�got mot USA:s anfallskrig.
USA leder de senaste 2.5 �rens liga i antalet veton (f�ljt av Storbritannien) i s�kerhetsr�det f�r att f�rhindra beslut om fredsbevarande anstr�ngningar. Oftast s�dana som skulle varit riktade mot USA:s egna invasioner och �vergrepp: Grenada 1983, Panama 1989, st�det till contras krig mot Nicaragua (av internationella domstolen i Haag d�mt som brott mot internationell r�tt) f�r att bara n�mna n�gra exempel.
Att en del radikala m�nniskor och vissa freds- och solidaritetsr�relser trots allt detta satt sitt hopp till FN kan nog bland annat f�rklaras av det som h�nde i mitten av 1970-talet. Styrkta av de forna koloniernas frig�relse lyckades ett antal l�nder i tredje v�rlden g�ra FN:s generalf�rsamling till ett forum f�r att st�lla krav p� r�ttvisare ekonomiska villkor. 1974 antogs en deklaration om �en ny ekonomisk v�rldsordning�.
Den nya ordningen skulle baseras p� bland annat r�ttvisa handelsvillkor och ��vervakning och kontroll �ver de transnationella f�retagens aktivitet� Deklarationen var visserligen en mots�gelsefull kompromissprodukt men den utgjorde en klar markering mot det r�dande kapitalistiska systemet i v�rlden och anv�ndes av vissa som ett verktyg i den politiska kampen mot imperialismen.
N�gra konkreta beslut kunde dock f�rst�s inte fattas i s�kerhetsr�det och deklarationen hade inte mycket kraft i sig. Och redan efter ett �r, under 1975 �rs generalf�rsamling, ersattes de radikala principerna med mer f�rsonliga formuleringar. Det var exempelvis inte l�ngre tal om att �reglera och �vervaka� de transnationella bolagen. I den precisering av kraven f�r att uppn� den r�ttvisare v�rldsordningen som de alliansfria staterna gjorde 1976 framg�r ocks� att det egentligen inte var en ny ordning utan snarare en reformerad version av den gamla kapitalistiska v�rldsordningen.
Deklarationen 1974 hade drivits fram i en period av framg�ngsrik anti-imperialistisk befrielsekamp i v�rlden, exempelvis de radikala befrielser�relsernas segrar i de forna portugisiska kolonierna i Afrika. Men bara ett par �r senare hade denna offensiv k�rt fast. I praktiken stannade �den nya ekonomiska v�rldsordningen� p� papperet. N�r begreppet �terigen lanserades 1991 var ordet �ekonomisk� borta och inneb�rden den rakt motsatta. Medan USA:s attackplan i v�g efter v�g sl�ppte sina bombmattor �ver Irak i den st�rsta krigsattacken sedan andra v�rldskriget talade president Bush i TV: �Detta �r ett historiskt �gonblick [...] Vi har framf�r oss m�jligheten att skapa �t oss sj�lva och �t kommande generationer en ny v�rldsordning.� USA bedrev, f�r f�rsta g�ngen sedan Koreakriget 195o, anfallskrig i FN:s regi. S�kerhetsr�det hade antagit resolutioner som f�rberedde och st�dde attacken genom sanktioner upplagda f�r att utl�sa ett krig. Ingen stat hade lagt in sitt veto.
Omsv�ngningen kom med Sovjetunionens s�nderfall. Den gamla stalinistdiktaturen som hade h�rskat i Sovjet styrdes av intresset att beh�lla sin egen makt �ver planekonomin med en kombination av terror och f�rtryck p� hemmaplan och str�van efter balans med imperialismen i utrikespolitiken. Detta intresse sammanf�ll ibland med att ge st�d �t radikala befrielser�relser och progressiva regimer och Sovjetunionens existens kunde d�rf�r i viss m�n utg�ra en motpol mot imperialismen. Den motpolen f�rsvann n�r stalinistregimen i Sovjetunionen br�t samman (utan att utmanas av en massr�relse med demokratisk arbetarmakt p� programmet) och Sovjets/Rysslands nya ledning sedan alltmer str�vade efter att direkt inordna landet under v�stkapitalismen
Protesterna mot USA:s krig mot Irak 1991 blev alldeles otillr�ckliga i v�stv�rlden. M�nga kapitulerade f�r propagandan om att kriget var n�dv�ndigt �f�r freden och demokratin� och f�rm�dde inte se l�ngre �n till USA f�rmenta vilja att bek�mpa den tyranniske diktatorn Saddam Hussein (fram till kort tid f�re kriget st�dd av USA...).
Men det verkliga syftet med USA-alliansens krig var �nd� tydligt: att garantera v�stmakternas och storbolagens kontroll �ver oljetillg�ngarna i Kuwait och bef�sta och st�rka imperialismens maktst�llning i v�rlden. �Vi �r herrarna och ni putsar v�ra skor�, beskrev den amerikanske f�rfattaren Noam Chomsky inneb�rden i Bushs �Nya v�rldsordning�.
Att det inte var av omsorg om folkr�tten som gjorde att USA-alliansen �reagerade� p� Iraks invasion av Kuwait visar det monumentala hyckleri som utspelades. Skulle USA, som sj�lva genom hela 1900-talet dragit folkr�tten genom blodbad efter blodbad nu starta krig f�r denna folkr�tt? Och det med hj�lp av milit�ra partners med liknande meriter, exempelvis Marocko som sedan 1975 sj�lva ockuperar V�stsahara.
Eller skulle det vara av omsorg om respekten f�r FN:s auktoritet rent allm�nt? Under decennier trotsade exempelvis Sydafrika FN n�r det g�llde ockupationen av Namibia. D� f�reslog USA �tyst diplomati� och �konstruktivt engagemang� i st�llet f�r kraft�tg�rder. Och n�gra f�rslag om bombattacker mot Jerusalem kom knappast fr�n Vita Huset trots att Israel sedan 1967 ockuperat Gaza och V�stbanken. USA hade tv�rtom st�tt Israels invasion av Libanon liksom dess v�gran senare att h�rsamma FN:s resolutioner som kr�vde omedelbart tillbakadragande.
Trots all denna dubbelmoral blev inte etablissemangets st�d till �USA-alliansens� krigsattack mot Irak 1991 vare sig skamsen eller pliktskyldig. Alla, fr�n h�gerns ledare till Sveriges socialdemokratiske utrikesminister Sten Andersson uttryckte snarare entusiastiska ovationer. I olika tonarter �tergav de variationer p� den amerikanske utrikesministern Bakers tema: �FN har f�r f�rsta g�ngen fungerat som det en g�ng var t�nkt.� Och Sverige deltog aktivt i USA:s FN-krig genom att s�nda ett f�ltsjukhus. �Fredsaktivister� som Inga Thorsson st�dde kriget och uttryckte tillfredsst�llelse �ver att FN �p� grund av f�rb�ttrade �st-v�st-relationer� till sist kunnat tillgripa milit�ra maktmedel.
H�r finns det nya i den �nya v�rldsordningen�. Imperialismen hade dramatiskt f�r�ndrat styrkef�rh�llandena n�r Sovjetblocket rasade samman. Det var inte �slutet p� kalla kriget� som Bush kallade det utan en forts�ttning i andra former. Idag kan FN p� ett helt annat s�tt �n tidigare anv�ndas som ett direkt instrument f�r imperialismen.
Kort efter Gulfkriget skrev G�teborgs-Postens ledarsida en h�nf�rd summering under just rubriken �en ny v�rldsordning�: �Genom att skapa, h�lla ihop och segerrikt utnyttja den anti-irakiska FN-alliansen har F�renta staterna f�r �versk�dlig tid etablerat sig som den ledande v�rldsmakten. I forts�ttningen kan man r�kna med ett m�nster d�r USA ofta ut�var makt med godk�nnande av FN.�
En inte helt felaktig bed�mning. 1992 var det dags f�r en ny uppvisning i Den nya v�rldsordningens anda. Under FN:s flagg landsteg USA:s marink�r i Somalia i Afrika och genomf�rde en regelr�tt milit�r invasion under den cyniska beteckningen �Operation �terge hoppet�. F�rev�ndning var att det var en �humanit�r hj�lpinsats� (�ret innan hade dock FN sj�lva dragit bort sin humanit�ra bist�ndspersonal mitt under den v�rsta hungersn�den...) I sj�lva verket var det en ren uppvisning i maktpolitik, bland annat orsakad av att USA:s ledare vill anv�nda milit�r och politisk �verh�ghet f�r att kompensera att de nu ekonomiskt tappar mark i den kapitalistiska v�rlden.
Efter fem m�naders milit�r ockupation av Somalia drog USA tillbaka st�rre delen av sina trupper och �verl�mnade forts�ttningen till FN-trupper f�rst�rkta med vissa av de egna specialf�rbanden. S�kerhetsr�det antog en resolution som gjorde FN till krigf�rande part mot den somaliske ledaren general Aidid och hans anh�ngare. Enligt en intern FN-rapport, som hittills varit hemlig, innebar det en �katastrof f�r civilbefolkningen�. FN-trupperna begick oerh�rda �vergrepp, d�dade och torterade civila och besk�t till och med ett sjukhus.
�ven i Angola och Kambodja har FN agerat i Den nya v�rldsordningens intresse. Och i det fruktansv�rda blodbad som p�g�r i det forna Jugoslavien blir FN:s roll allt tydligare f�r allt fler: att delta i stormakternas planer p� att stycka upp det m�ngetniska Bosnien, som man f�rv�grar att f�rsvara sig genom att utf�rda ett vapenembargo.
Det �r stormaktsintressena som avg�r hur och n�r FN agerar. Den vilja till �humanit�ra insatser� som USA anf�rt i Somalia visade sig obefintlig n�r det g�llde folkmordet i Rwanda. Det f�rhindrade FN fr�n att ingripa f�r att stoppa m�rdandet, trots massiva v�djanden fr�n bist�ndsarbetare.
Olof Palme pl�derade st�ndigt f�r att FN borde st�rkas. Och Den nya v�rldsordningen har snarast f�rst�rkt socialdemokratins FN-v�nliga politik. Ingvar Carlsson, som lett en utredning om FN:s framtid, har samma recept. I en debatt med anledning av 50-�rsjubil�et h�vdade han att FN framf�r allt utg�r en m�jlighet f�r de sm� staterna i tredje v�rlden, bara f�r att strax efter�t anf�ra just kriget i Persiska viken som ett bra exempel p� hur FN kan spela sin �fredsbevarande roll�!
Detta med slutfacit i handen fr�n den �insats� d�r USA/FN-alliansen f�llde 80 000 ton bomber och d�r �ver 100 000 m�nniskor dog � men d�r tyrannen Saddam Hussein sitter kvar. I jubileumsbokens kortfattade avsnitt om Gulfkriget d�ljs denna verklighet inte endast av den officiella propagandabilden av USA/FN:s syften: �att �terst�lla internationell fred och s�kerhet i omr�det�.
H�r �terupprepas dessutom helt okritiskt Pentagons l�gner om det kirurgiska kriget utan civila offer: �Under de f�ljande veckorna bombar amerikanska B52-plan omr�den d�r det finns irakiska elittrupper� �r allt det st�r om en av de mest omfattande bombningarna sedan andra v�rldskriget.
Och idag, fem �r senare, forts�tter FN:s sanktioner att sv�lta ut de enda som skulle kunna st�rta Saddam: den irakiska befolkningen.
Den kommission Ingvar Carlsson lett f�resl�r bland annat att FN ska ha en egen st�ende milit�r styrka som kan ingripa vid behov. Och intressant att notera �r att Ingvar Carlsson samtidigt pl�derar f�r att FN ska f� ett �kat ansvar n�r det g�ller v�rldsekonomin. Redan tidigare verkar FN-organen V�rldsbanken och framf�r allt Internationella Valutafonden som en sorts bankernas och storbolagens �vakthundar� framf�r allt gentemot fattiga l�nder med stora utandsskulder.
Nu f�resl�r Ingvar Carlsson att FN ska inr�tta ett �ekonomiskt s�kerhetsr�d�, som skulle kunna �verta, eller snarare bredda, G7-gruppens (de sju rikaste industril�ndernas) roll. F�rslaget utvecklas ocks� i jubileumsboken av Carl Tham. H�r kan man sk�nja ett framtidsperspektiv d�r FN f�r allt st�rre betydelse som samordnare f�r den kapitalistiska v�rdsordningen. Och framf�r allt som ett verktyg f�r att bredda den politiska uppslutningen bakom denna v�rldsordning. Med socialdemokratin som p�drivare.
V�nsterpartiet h�nger p�. Partiet f�rm�dde inte klart ta st�llning mot USA:s krig i Persiska Viken utan sn�rjde in sig i illusioner om FN:s roll. Nu g�r man vidare och menar att FN kan bli grunden f�r en �nskv�rd global s�kerhetsordning �om majoriteten av v�rldens stater och folk k�nner sig delaktiga i FN:s beslut�. V�nsterpartiet ger sitt st�d till f�rslaget om ett ekonomiskt s�kerhetsr�d och de f�resl�r ocks� att Sverige skapar ett permanent milit�rt FN-f�rband �som snabbt kan rycka in�. Detta �r inte l�ngre bara att sprida illusioner om vad FN �r eller kan bli. Det �r att ta ett steg till och, l�t vara med v�nsterretorik, sluta upp bakom Den nya v�rldsordningen.
Visst finns det f�rklaringar till varf�r aktiva i freds-eller solidaritetsr�relser kan f�s att s�tta sitt hopp till FN. M�nga av de projekt som genomf�rs av FN:s humanit�ra sidoorganisationer, exempelvis UNICEF, WHO, och UNHCR, �r bra. Och visst kan man b�de st�dja och delta i s�dana projekt s� l�nge de gynnar utsatta grupper. Men det f�r inte d�lja den roll FN i stort spelar. Socialisters uppgift �r att visa p� vad som �r n�dv�ndigt, inte bara st�dja det som �r �realistiskt� att uppn� idag. G�r man det har man, precis som V�nsterpartiet, kapitulerat f�r det r�dande systemet.
Tv�rtom m�ste socialister g�ra allt f�r att FN ska f�rsvagas i sin roll som kolonialismens verktyg. Inga svenska FN-trupper ska till�tas s�ndas till imperialismens krig. Och inte minst m�ste vi aktivt bek�mpa alla falska f�respeglingar � som nu till exempel sprids med hj�lp av boken FN � globalt uppdrag � om att den organisation som styrs av plundrarna och krigsherrarna ska kunna g�ra slut p� plundringen och krigen.