Ur Fj�rde Internationalen 1/1995
Det �r l�tt att bli konspiratorisk d�rf�r att den �debatt� som n�ringsliv, regering och opposition initierade i sakfr�gan var lite f�r samk�rd, samtidig och samst�mmig f�r att det bara skulle vara en slump. Budgetunderskottet blir den urs�kt med vilken man kan rasera stora delar av det s� kallade v�lf�rdssystemet. Den f�rra regeringen, om ni minns, tog inflationsbek�mpningen som alibi f�r sina handlingar p� det ekonomiska omr�det. Det fanns bara en hake, det fanns ingen inflation att bek�mpa...
D�remot finns det ett kraftigt budgetunderskott och visst har konungariket Sverige en besv�rlig ekonomisk situation, men det �r vi inte ensamma om. I grunden har alla i-l�nder stora ekonomiska problem, fast de kan ligga lite olika i utvecklingsfas. Huvudorsaken skall naturligtvis s�kas i sj�lva marknadsekonomin som s�dan och inte i enskilda nationers missk�tsel. Den kapitalistiska historien k�nnetecknas inte av det r�tlinjiga fram�tskridande, som liberala ekonomer vill ge sken av, utan utvecklingen kantas av bakslag, kriser, recessioner och depressioner.
Den som kan lite statsskuldshistoria, vet att det inte �r storleken p� uppl�ningen som �r det avg�rande, utan hur de uppl�nade medlen anv�nds. Lite tillspetsat uttryckt kan man s�ga att en g�ng i tiden l�nade sig fattigsverige till rikedom. Den uppl�ningen var dessutom relativt sett betydligt mer omfattande �n dagens.
Vi har l�nge matats med information om hur v�r totala statsskuld och framtida r�ntebetalningar p�verkar oss och framf�r allt v�ra barn negativt. Vi har ocks� h�rt hur tredje v�rldens uppl�ning skadar dessa l�nder. I Susanne Georges bok Skuldbumerangen � hur tredje v�rldens skulder skadar �ven oss visas med �nskv�rd tydlighet hur tredje v�rldens skulder ocks� p�verkar v�sterlandet, utl�narna, synnerligen negativt. Skuldbumerangen �r en adekvat titel.
Susan George �r en v�lk�nd u-landsforskare som publicerat en rad b�cker inte bara om skuldproblematiken utan �ven om v�rldens livsmedelssituation. Tillsammans med andra forskare knutna till Transnationella institutet i Amsterdam, skriver hon i denna bok om hur u-l�ndernas skulder sl�r tillbaka p� den rika v�rlden.
Susan George analyserar sex intressanta samband � �skuldbumeranger� � sex s�tt p� vilka vi i v�sterlandet drabbas:
* Skuldkrisen drabbar den lokala milj�n
* Avbetalningarna finansieras med knarkhandel
* Banker i v�st har f�tt miljarder i skatteavdrag, till nackdel f�r skattebetalarna
* Arbetstillf�llen i i-l�nderna och marknader i u-l�nder g�r f�rlorade
* Skuldkrisen ger upphov till utvandring
* Skuldkrisen medf�r �kade konflikter och krig.
Det b�r f�r l�ngt att mer ing�ende redog�ra f�r de komplexa samband som analyseras i boken. H�r beh�ver blott n�mnas att uppl�ningen finansierade gigantiska och ekologiskt skadliga projekt som vattendammar f�r elproduktion, k�rnkraftverk, sm�ltverk, industri- och jordbruks-anl�ggningar. Projekt som dessv�rre inte lyfte l�nderna ur sin efterblivenhet.
N�r nu r�ntor och amorteringar kr�ver allt st�rre del av statsutgifterna blir ekologiska h�nsyn l�gt prioriterade. Allt st�rre milj�resurser m�ste anv�ndas f�r att betala l�nen, de skuldsatta l�nderna tvingas s�lja ut sina rikedomar p� marknader till fallande priser. De l�nder i tredje v�rlden som kalh�gg mest eller snabbast under 1980-talet tillh�r ocks� de st�rsta g�lden�rerna. Utan 1970- och 80-talets l�ttl�nade pengar hade mycket ekologisk skada kunnat undvikas. I v�st f�r vi betala priset genom bland annat klimatf�r�ndringar och global temperaturh�jning.
Narkotikan sk�rdar offer p� alla niv�er i v�sterlandet. I USA har opinionsunders�kningar visat att knarket (och d�rmed) brottsligheten betraktas som det st�rsta samh�llsproblemet.
Kostnaderna f�r alla v�sterl�ndska samh�lle v�xer p� grund av narkotikan. Vi har inte bara en kasino-ekonomi, vi har i h�gsta grad beg�vats med en kokainekonomi. En m�ngmiljardindustri och Perus f�re detta president beskrev knarkhandeln som Latinamerikas enda framg�ngsrika multinationella f�retag. Nationer som Bolivia, Colombia och Peru skulle definitivt kollapsa om det inte var f�r droghandeln. S� l�nge den fattige bonden kan f� st�rre utkomst fr�n kokaodling �n n�gon alternativ gr�da och s� l�nge arbetsl�sa kan erbjudas jobb i knarkhanteringens olika led, s� hj�lper inga milit�ra kampanjer � la George Bush.
Det kanske mest intressanta partiet i boken handlar om bankernas roll i utl�ningen. Bankerna l�nade h�nsynsl�st ut till regeringar i tredje v�rlden. Dessa regimer, ofta korrumperade milit�rdiktaturer, l�nade m�ttl�st.
Anthony Sampson har i sin bok Bankirernas v�rld p� ett utm�rkt s�tt skildrat hur bankm�n turnerade runt och �vertrumfade varandra i l�ngivning. Susan George visar hur skattebetalarna i v�st de facto tvingas g� i borgen f�r de banker som s� frikostigt l�nade ut. Bankerna har aldrig beh�vt ta de fulla konsekvenserna av sina d�liga beslut. Det �r ju en sak som varje svensk fick l�ra sig i samband med v�r egen finanskris. I de flesta kreditgivarl�nder har det skapats olika mekanismer som g�r det m�jligt f�r bankerna att behandla l�nen till tredje v�rlden som f�rluster, utan att den enskilda banken f�r den skull ligger n�gon verklig f�rlust av kapital.
Krig och skulder har historiskt varit intimt f�rknippade med varandra. De milit�ra utgifterna var inte den enda orsaken till att tredje v�rldens skulder v�xte lavinartat, men de var en huvudorsak. Av de tjugofem l�nder som hade de st�rsta skulderna var tolv i krig i b�rjan av 1991, men nationer beh�ver inte befinna sig i krig f�r att ha spenderat l�nepengar p� vapenk�p. De internationella vapenhandlarna har haft ett par gyllene �rtionden.
De st�ndiga krigen producerar ocks� en m�ngd flyktingar som grannstater och i sin f�rl�ngning v�sterlandet m�ste ta hand om.
Krisen �r inte en kris f�r alla. Det �r inte tredje v�rldens elit som f�rlorat p� utvecklingen, utan den �verv�ldigande delen av befolkningen.
Susan George �ger en f�rhoppning att om tillr�ckligt m�nga m�nniskor i �norr� inser att tredje v�rldens kris �ven �r deras egen, kanske de kr�ver en annan politik. Tyv�rr �r f�rhoppningen f�f�ng.
En krisdrabbad marknadsekonomi utg�r ingen grogund f�r solidaritet och utveckling av tredje v�rlden. De dystra perspektiv som beskrivs i boken kommer d�rf�r inte bara att forts�tta, utan ocks� f�rst�rkas. En utm�rkt bok om ett br�nnande problem, men vad har svartrocken (biskopen) i f�rordet att g�ra?
Skuldbumerangen � hur tredje v�rldens skulder skadar �ven oss av Susan George, Bokf�rlaget Tranan, 1994
Christer Franz�n
Pigan, tj�nstekvinnan �r p� v�g tillbaka.
Arbetarna har blivit ett tredje klassens folk. Medelklassen har intagit den offentliga samh�llsscenen. Vad har lett till f�r�ndringen och vad kan v�nta bakom h�rnet?
N�r den moderne arbetaren kom till v�rlden var v�rlden en annan. Det fanns inga allm�nna sjukf�rs�kringar, inga fackliga arbetsl�shetsf�rs�kringar. Den arbetare som r�kade illa ut gick helt enkelt under om han inte hade n�rst�ende som tog hand om honom.
I den svenska riksdagen var han inte representerad. Han var inte valbar. Han saknade r�str�tt. Kort sagt: han stod utanf�r samh�llet.
Det kr�vdes etthundra �r av strejker, demonstrationer, fackligt och politiskt arbete f�r att �stadkomma v�lf�rdssamh�llet. I dag �r det tydligt att v�rlden har bytt riktning igen. V�rdena skiftar �ter plats: det gamla onda i form av privilegiesamh�llet framst�lls som gott, det goda solidariska, j�mlika samh�llet framst�lls som ont.
Min far f�ddes 1912. Han var sex �r n�r den politiska demokratin r�stades igenom i den svenska riksdagen. �ldre �n s� �r inte den svenska demokratin. En mans�lder.
Den politiska demokratin �r inte en g�ng f�r alla given. Den �r �verhuvud inte given. Den �r tagen.
�ret �r 1917. I Ryssland har nyligen marsrevolutionen �gt rum. Det f�rsta v�rldskriget p�g�r. M�nga m�nniskor sv�lter, ocks� i Sverige, medan andra g�r sig rika p� kriget. P� m�nga orter i landet beslagtar folket livsmedel i aff�rer och hos b�nder.
P� gatorna i alla st�rre st�der marscherar folk i hungerdemonstrationer. Soldater demonstrerar sin sympati f�r de protesterande. L�get �r s�dant att den svenska borgerligheten fruktar en revolution.
z4 april 1917 skriver h�gersocialdemokraten baron Erik Palmstierna i sin dagbok: �Halvt myteri f�rm�rkes h�r och var bland milit�ren.� Tre dagar senare skriver han: �LO:s representantskap har nu samlats. Aldrig hade jag t�nkt mig en s�dan allvarlig och hotfylld st�mning hos dessa besinningsfulla gamla m�n... Yrkanden om att r�relsen med �ppna �gon b�r ledas mot en revolution sakna inte genklang.�
P� socialdemokraternas f�rtroender�dsm�te 15 november 1917 h�vdar den blivande statsministern Per-Albin Hansson att f�r kraven p� republik, f�rsta kammarens avskaffande och en viss socialisering av industrin m�ste partiet vara berett till en revolution�r aktion
H�gerpartiet som �r motst�ndare till den allm�nna r�str�tten tvingas nu backa. Samma dag som Per-Albin Hansson f�rf�ktar en eventuell revolution�r aktion skriver h�gerpartiets Hugo Hamilton, talman i f�rsta kammaren: �Min gamle v�n Ernst Hedenstierna som hittills h�rt till ultrah�gern, sade rent ut att han fruktade f�r revolution om ej h�gern genast kapitulerade...�
Det �r arbetarnas och soldaternas demonstrationer som tvingar h�gern att backa. Den 17 december 1918 r�stas den allm�nna och lika r�str�tten igenom i den svenska riksdagen.
L�t oss f�rest�lla oss tanken att arbetarna i Sverige hade upptr�tt likadant 1917-1918 som idag, dvs inte upptr�tt alls, arbetat och tigit. H�gern hade inte kapitulerat. Vi hade inte f�tt politisk demokrati.
De politiska partierna �r f�retr�dare f�r sociala intressen i samh�llet. Det �r sj�lva grunden f�r demokratin. B�rjar partierna verka f�r egenintressen kan vi s�ga farv�l till demokratin.
I dagens teve- och massmedietid uppfattas de politiska valen som ett slags sk�despel inf�r folket. Debatterna blir som idrottst�vlingar, kv�llstidningarna korar segrare dagen efter.
Partierna s�ger sig vara f�r Nationens och Hela Folkets b�sta. Men s� l�nge vi lever i ett klassamh�lle och det kommer vi att g�ra under �versk�dlig tid � tvingas partierna att f�retr�da sociala krafter i samh�llet.
S� f�retr�der exempelvis Moderaterna storf�retagarnas och kapitalets intressen. F�rre statsministern Carl Bildt sa �ppet p� en f�retags-m�ssa under den borgerliga regeringens tid: �Man har sagt att vi �r en f�retagarregering... Det �r korrekt. Vi �r en f�retagarregering.�
Socialdemokratins uppgift som folkr�relseparti �r att f�retr�da arbetarnas och l�ntagarnas intressen. Vi kan inte ens med b�sta vilja i v�rlden s�ga att den socialdemokratiska regeringen idag klarar av den uppgiften. Vanliga l�ntagare, arbetsl�sa, sjuka, pension�rer och ungdomar f�r betala krisen. Kapitalet och den v�lb�rgade medelklassen slipper lindrigt undan.
L�t oss v�nda p� den tidigare tanken. L�t oss f�rest�lla oss att dagens svenska arbetare upptr�dde lika beslutsamt, lika sj�lvmedvetet som arbetarna gjorde 1917-1918. Jag beh�ver knappast tala om att l�sningen p� den svenska skuldkrisen skulle se helt annorlunda ut. Samtliga partier skulle vara tvungna att ta h�nsyn till l�ntagarnas intressen.
Problemet �r inte att finansminister G�ran Persson �r elak, dum och or�ttvis. Eller att LO godk�nner or�ttvisa l�sningar och h�ller igen p� l�nekraven.
Det stora problemet �r passiviseringen av de svenska arbetarna. Att de tiger och lyder. Att de genom att tiga godtar en borgerlig l�sning av krisen.
N�r en social kraft l�mnar samh�llsscenen ers�tts den av andra sociala krafter.
De svenska arbetarna l�mnade samh�llsscenen efter storkonflikten 1980. Deras plats intogs av en alltmer v�lb�rgad, girig medelklass. Det �r denna medelklass som utg�r den sociala basen f�r den nyliberala ideologin.
Redan i b�rjan av sjuttitalet skrev den socialdemokratiske ideologen Jan Lindhagen i boken Hotet mot arbetarr�relsen att de svenska arbetarna �terigen var p� v�g att bli med Karl Marx ord � en klass i sig. Vi kan beskriva, med en bild jag l�nat, en klass i sig som en skock individer som planl�st irrar omkring, medan en klass f�r sig kan j�mf�ras med ett fotbollslag som gemensamt, medvetet, organiserat arbetar f�r det gemensamma m�let
Jan Lindhagens iakttagelse var mycket framsynt. Han utgick ifr�n det faktum att de gamla arbetarsamh�llena, d�r solidariteten och sammanh�llningen var sj�lvklara i vardagen, spr�ngdes s�nder och ersattes av samh�llen med en st�rre isolering. Samtidigt centraliserades arbetarr�relsen och avst�ndet mellan medlemmar och f�retr�dare v�xte. Nu kan vi l�gga till det faktum att den nyliberala, individualistiska ideologin f�tt hegemoni i det svenska samh�llet.
Den gamla solidariskt-kollektiva socialdemokratiska ideologin �r p� defensiven. Det individualistiska satsa-p�-dig-sj�lv-t�nkandet finns idag ocks� hos arbetare.
Min uppfattning �r d�rf�r att vi idag kan tala om den svenska arbetarklassen som en klass i sig. Det �r d�rf�r den idag inte �r f�rm�gen att f�rsvara sig n�r den uts�tts f�r angrepp fr�n borgerligheten och kapitalet.
Den traditionella sociala basen f�r arbetarr�relsen krymper. Samtidigt har en f�rh�llandevis stor del av tj�nstem�nnen f�tt villkor som liknar arbetarnas. Med tanke p� att dessutom en stor del av arbetskraften �r arbetsl�s skulle vi kanske med Strindbergs ord � snarare tala om underklass �n om arbetarklass.
Minskningen av antalet arbetare sker i de gamla basn�ringarna. Sammans�ttningen inom klassen f�r�ndras. Det har varit en kraftig minskning inom Gruv-, Skogs-, Pappers-, Textil- och Lantarbetarf�rbundet. Samtidigt har det skett en �kning inom framf�r allt Kommunal i den offentliga sektorn.
Nu f�rh�ller det sig s� att de mest sj�lvmedvetna och politiskt medvetna arbetarna fanns just inom de gamla basn�ringarna. D�r var mots�ttningen mellan arbete och kapital synlig i vardagen.
Arbetarklassen �r idag en annan �n den var 1960. Idag talar alla om samh�llets f�r�ndring. L�t oss titta p� n�gra aspekter av f�r�ndringen. (Det �r avrundade siffror i min f�renklade tabell).
| 1940 | 1960 | 1990 | |
| Jordbrukare | 18 | 7 | 2 |
| Arbetare | 53 | 51 | 49 |
| Tj�nstem�n | 20 | 35 | 44 |
N�r sociala klasser f�r�ndras, f�rskjuts ocks� balansen mellan olika sociala krafter i samh�llet. L�t oss minnas medelklassens intagande av samh�llsscenen p� 8o-talet. De stora lagliga strejkerna under 8o-talet var huvudsakligen tj�nstemannastrejker. P� gatorna marscherade medelklassen anf�rd av det privata n�ringslivets direkt�rer mot l�ntagarfonderna.
1989 �rs skattereform var en bekr�ftelse p� det f�r�ndrade sociala kraftf�ltet i det svenska samh�llet. Den v�lb�rgade medelklassen gynnades p� bekostnad av l�gavl�nade arbetare och av staten sj�lv.
Statsskulden b�rjade v�xa och blev ett argument f�r att sk�ra ner bidrag till sjuka och arbetsl�sa
Medelklassen blev stark f�r att arbetarna var svaga. Medelklassen intog ett tomrum, fyllde upp ett vakuum.
Vad vill d� borgerligheten?
* En kraftig l�nedifferentiering dvs stora l�neklyftor. Samtidigt ska bidragen s�nkas, s� att de ligger under l�gsta t�nkbara l�ner.
�Det statliga socialf�rs�kringssystemet ska vara en spikmatta f�r den som utnyttjar det�, som en SACO-ekonom formulerade det.
En aspekt av den solidariska l�nepolitiken �r att den tillsammans med den generella v�lf�rdspolitiken har betytt, att de materiella villkoren f�r arbetare och l�gre tj�nstem�n i Sverige �r utpr�glat j�mb�rdiga ifall vi j�mf�r med Mellan- och Sydeuropa. D�rmed finns det en materiell grund f�r sammanh�llningen och solidariteten inom gruppen.
Lyckas SAF �ka klyftorna bidrar det till att skapa en breddad social bas f�r den nyliberala politiken och d�rmed ocks� f�r framv�xten av ett klassamh�lle av amerikansk typ.
* Den vill minska LO:s och fackf�reningarnas inflytande. Avtal ska slutas p� l�g niv�. Kollektivavtal skall omformas till att rymma s� stor individuell l�nes�ttning som m�jligt. L�ner och arbetstid skall konjunkturanpassas. Det inneb�r att man inf�r vinstbonus och flexibel �rsarbetstid.
* Den vill se den svenska socialdemokratin utvecklas till ett ordin�rt v�steuropeiskt medelklassparti. Det var den uppgiften folkpartiordf�randen Bengt Westerberg st�llde sig n�r han ville samregera med socialdemokraterna. Han ville g� till historien som mannen som begravde det stora folkr�relsepartiet.
Det skulle troligtvis inneb�ra att vi fick ett 30-procents medelklassparti ist�llet f�r dagens 45-procentiga folkr�relseparti.
* Den vill skapa en skatteavdrags-gill och underbetald privat tj�nstesektor, 90-talets pigor, dvs �l�sa� massarbetsl�sheten p� det amerikanska s�ttet.
Idag �r LO den enda sociala kraft av betydelse som st�r i v�gen f�r det borgerliga projektet.
Hur skall vi se p� socialdemokratin? Den svenska socialdemokratin har alltsedan den gjorde sitt val mellan reform och revolution varit en klassens f�rhandlingsorganisation, inte enbart den fackliga grenen, utan ocks� den politiska. Den har r�rt sig i rummet mellan kapital och arbete. Den har f�rhandlat utifr�n klassens styrka, dess specifika vikt.
Denna specifika vikt �r inte en g�ng f�r alla given, den f�r�ndras. Under efterkrigstiden var den en helt annan �n den �r idag. Den socialdemokratiska ledningen har p� det hela taget marscherat, med en viss eftersl�pning, i takt med klassens medlemmar.
Det radikala efterkrigsprogrammet var ett svar p� att arbetarklassen efter kriget radikaliserades och flyttade fram sina positioner exempelvis genom den l�nga metallstrejken (i det korta perspektivet en f�rlust, i det l�ngre perspektivet en seger).
P� sjuttiotalet radikaliserades �ter partiet som ett svar p� strejkr�relsen i slutet av sextiotalet och f�rsta h�lften av sjuttiotalet, framf�r allt gruv- och skogsarbetarstrejkerna. Denna radikalisering tar sig de uttryck som �r m�jliga f�r en reformistisk r�relse, det vill s�ga den f�rs�ker flytta fram sina positioner i f�rh�llande till kapitalet (l�ntagarfonder, MBL, arbetsr�tten) samtidigt som den aldrig sl�pper kontrollen �ver r�relsen.
Det �r viktigt att se att ocks� den s� kallade politiska grenen har varit en f�rhandlingsorganisation f�r klassen. De reformer den kunnat genomf�ra, har den gjort utifr�n klassens stryka. Ju starkare klassen varit, uttryckt i strejker, demonstrationer men ocks� i dagligt fackligt arbete, desto st�rre f�rhandlingsutrymme f�r partiledningen. F�r att vara exakt �r f�rhandlingsutrymmet betingat av, inte klassens styrka, utan borgerlighetens uppskattning av klassens styrka.
Nu r�cker det inte att sj�lv f�rs�ka t�nka de �riktiga� tankarna, verkligheten m�ste sj�lv frammana dem, som Karl Marx har anm�rkt. De n�dv�ndiga uppgifterna f�r framtiden �r inte m�jliga att fastsl� idag, de kommer att v�xa fram i den sociala praktiken, dvs i arbetet f�r en b�ttre v�rld.
Men ett krav st�ller alldeles uppenbart verkligheten redan idag i massarbetsl�shetens Europa: sextimmarsdagen.
I Tyskland har detta krav lett till den st�rsta konflikten under hela efterkrigstiden. Det har varit strejker i veckotal. Arbetsgivarna har svarat med lockouter som varit flera g�nger kraftigare. Men Metall har lyckats f� igenom 35-timmarsvecka till i �r 1995.
I Sverige har Metall och LO g�tt emot arbetstidsf�rkortning. Med en blandning av inskr�nkt skr�m�ssiga argument, dvs f�rbunden har h�vdat intressena hos dem av organisationens medlemmar som har arbete, och arbetsgivarargument har LO hitintills bek�mpat kravet p� arbetstidsf�rkortning.
Men h�r finns inga skilda intressen hos arbetande medlemmar och arbetsl�sa medlemmar.
En h�g arbetsl�shet s�nker alltid arbetskraftens v�rde och hotar anst�llningstryggheten.
Sextimmarsdagen �r n�dv�ndig s�v�l f�r dem som har arbete som f�r de arbetsl�sa.
Sextimmarskravet m�ste drivas st�ndigt i �ratal fram�ver. L�t det ta fem �r, l�t det ta tio �r eller femton �r. Verkligheten sj�lv, v�r verklighet, kr�ver att sextimmarsdagen genomf�rs.
L�t mig sluta med ett citat som passar v�r tid. S� h�r skrev Karl Marx 1844: �Inte nog med att en allm�n anarki utbrutit bland reformv�nnerna, envar m�ste erk�nna f�r sig sj�lv att han inte har n�gon exakt �sk�dning om vad som b�r komma. � andra sidan �r detta just den nya riktningens f�retr�de, att vi inte dogmatiskt f�ruts�tter v�rlden utan f�rst ur kritiken av den gamla v�rlden vill finna den nya.�
Karl-Gustav Vinsa
Artikeln var ursprungligen ett f�redrag som h�lls p� ABF i Eskilstuna i januari. H�r publiceras den i redigerad form, d�r den del som v�rderade sjuttiotalsv�nstern �r borttagen. Det ursprungliga f�redraget gavs ut som en pamflett av en gruppering i Eskilstuna: �Arbetarr�relsens Negrer; en samling fr�mst yngre m�nniskor vars m�l �r att bl�sa liv i den svenska arbetarr�relsen...� Pamfletten kan best�llas mot tio kronor i frim�rken fr�n Seyitxan Anter, Borgm�stargatan 18E, 632 35 Eskilstuna, tel 016-42 10 35.
Massmedia har inte sv�mmat �ver av debattinl�gg och redaktionella kommentarer. Denna l�ga profil gynnar flera: det privata n�ringslivet i EU och i Turkiet med dess tillt�nkta tullunion; f�rsvarsalliansen NATO d�r Turkiet ing�r och som nu upptr�der som angripare; de konservativa krafter som skulle f�rlora p� ett framtida sj�lvst�ndigt Kurdistan. Men den gynnar �ven de samh�llsdebatt�rer som valt tystnaden.
Kurdernas verklighet �r mycket ok�nd f�r en svensk allm�nhet. Antalet kurder i Sverige �r inte heller mer �n 15 000, av vilka n�stan alla �r politiska krigsflyktingar. De har kommit hit efter milit�rkuppen i Turkiet 1980, Khomeinidiktaturens konsolidering i Iran 1979-80, kriget mellan Irak och Iran 1980, Saddam Husseins f�rf�ljelser i Irak 1985-88
�PKK:s v�pnade kamp mot Turkiet 1984-85 och Gulfkriget 1991. De har flytt fr�n syd�stra Turkiet, norra Irak, fr�n b�gge sidor om gr�nsen mellan Iran och Irak samt fr�n nord�stra Syrien. Det som �r Kurdistan.
Men kurdernas nationella str�vanden �r fortfarande ouppfyllda. De har inte samma lagstadgade r�ttigheter som perser, turkar och araber. De f�rnekas den element�ra r�ttigheten till sitt eget spr�k. Kurdiskan klassas som hemspr�k och saknar en sanktionerad plats i det offentliga livet. (Irak h�r �r ett undantag.)
Ett faktum b�r sl�s fast: kurdernas nationella str�vanden l�ses inte av anti-imperialism likt m�nga tidigare koloniers. Det beror inte endast p� att de �r uppdelade mellan olika l�nder. Stater d�r medborgarr�tten skiftar, fr�n det relativa sj�lvstyret med eget parlament i diktaturens Irak till r�ttsl�sheten i det �demokratiska� Turkiet. Det beror framf�r allt p� det kurdiska samh�llet sj�lvt.
Utm�rkande f�r Kurdistan �r att det finns feodala strukturer kvar i stor utstr�ckning. Partiv�sendet �terspeglar fr�mst regionala klaners skr�intressen, vilka ofta sammanfallit med det ickekurdiska etablissemangets statsintresse. Detta starka feodala inslag � klanuppdelningen har varit den fr�mst h�mskon f�r kurdernas frig�relse och intr�de i en modern v�rld.
Det kalla krigets slut har ryckt undan grundvalen f�r ett status quo. Nu fril�ggs tidigare undantr�ngda inre mots�ttningar i det feodala-konservativa blocket och andra modernare krafter vinner ett �ppnare st�d. Exilparlamentets konstituering i Den Haag i Nederl�nderna i �r �r ett tecken i tiden.
Regeringen i Ankara �r mycket medveten om detta. Det kurdiska PKK:s milit�ra styrka och det turkiska krigsm�let att undanr�ja deras underh�llsbaser i Irak �r blott sekund�rfaktorer. Vad regeringen i Ankara syftar till �r att knyta till sig �n den ena, �n den andra fraktionen i det kurdiska konservativa-feodala l�gret.
I det irakiska Kurdistan har de en partner i Kurdistans Demokratiska Parti. KDP �r ett typiskt klanparti. Klanen har ett n�raliggande intresse av att beh�rska handeln mellan norra Irak och Turkiet. H�r sammanfaller EU:s �nskan att via Turkiet f� ett brohuvud till Mellan�stern och Turkiets f�rdel av marknader i Europa med klanpartier i det irakiska Kurdistan.
Den turkiska regeringen vill framf�r allt st�vja alla de krafter som verkar f�r kurdernas r�ttigheter. All annan politik skulle g� p� tv�rs med taktiken att splittra och h�rska.
D�rf�r �r regeringen i Turkiet inte f�r en demokratisering av landet.
Det kurdiska spr�kets undantr�ngda st�llning har sociala f�ljder. De kurder som �nskat utbilda sig och/eller bilda sig har f�tt �verg� till turkiska, persiska eller arabiska. De har inte haft n�got alternativ. S� �r det fortfarande, fr�nsett det irakiska Kurdistan.
Kurdiskan �r uppdelad p� i huvudsak tre stora dialektgrupper. Kurmanji i norr och nordv�st. Sorani i s�der och i sydost dialekterna sinei, kermanshahi och leki. Kurderna i Turkiet anv�nder det latinska alfabetet, de andra skriver arabiskt. Det saknas fortfarande ett kurdiskt normspr�k.
Satellit-TV-s�ndningarna fr�n London, som startade nyligen, �r n�got mycket nytt f�r kurder, inte enbart f�r att skapa en normkurdiska, utan f�r att det bryter informationsmonopolet som det konservativa-feodala blocket har haft i Kurdistan.
I Sverige har vi ett officiellt spr�k. En schematisk j�mf�relse med stater n�rmare oss kan klarg�ra att det �r socio-ekonomiska krafter som avg�r spr�kets och kulturens villkor.
I det tv�spr�kiga Finland �r finlandssvenskarna knappt 300 000. Finnarna �r 4,7 miljoner, Finlandssvenskarnas spr�kliga r�ttigheter �r likv�rdiga finnarnas. De har egna svenskspr�kiga skolor under egen skol�verstyrelse och eget universitet. Milit�rutbildning sker i en svenskspr�kig brigad. Kyrkan, som �r statlig likt den i Sverige, �r delad i en svensk och en finskspr�klig del. Staten �r tv�spr�kig och spr�kr�ttigheterna �r exterritoriella. Den kommunala verksamheten utg�r det enda undantaget. D�r kan spr�ket vara endera rent enspr�kigt eller tv�spr�kigt.
Svenskans starka st�llning h�rr�r fr�n att �verklassen i Finland var svenskspr�kig. Finskan fick sin likst�lldhet fullt ut f�rst 1902. Idag �r socialgruppsf�rdelningen likartad bland finsk- och svenskspr�kiga. Det har skett en nivellering i det finl�ndska samh�llet.
L�t oss j�mf�ra det finska spr�kets st�llning i Sverige. Trots att finskan finns i Norrbotten och har funnits sedan urminnes tider erk�nns den inte som ett inhemskt spr�k. J�mf�rt med de 300 000 finlandssvenskarna finns det i dag i Sverige 300 000 som talar finska. Men dessa har, likt kurderna i det mesta av Kurdistan, ingen lagstadgad r�tt till offentlighet f�r sitt modersm�l.
Vi se en annan utveckling i Belgien. D�r �r spr�kr�ttigheterna, till skillnad fr�n Finland, territoriellt betingade. Trots att nederl�ndskan j�mst�lldes med franskan redan 1898 � staten Belgien bildades 1830 � har inte utvecklingen g�tt i finl�ndsk riktning. �verklassen och kapital�garna var och �r franskspr�kiga. De franskspr�kigas m�ngd, idag 37% mot de nederl�ndskspr�kigas 6z%, har motst�tt att nederl�ndskan, likt finskan, kunnat f� en spr�klig likv�rdig st�llning i hela Belgien. Enspr�kighetskravet har d�rf�r blivit de nederl�ndskspr�kigas paroll. Fr�n och med 1994 �r ocks� Belgien en federal stat.
Denna federalisering har ocks� haft andra drivkrafter �n rent spr�kliga. EU:s regionalisering och arbetarr�relsens f�rsvagning har bidragit till dagens resultat.
Om kurdernas spr�kliga och sociala frig�relse kommer att g� i finl�ndsk eller belgisk riktning eller om kurdiskan och kurderna f�rblir undantr�ngda avg�rs i mycket av de nya politiska styrkef�rh�llandena som �r l�ngtifr�n f�rdigutvecklade. Men det beror inte minst p� hur stormakterna ser sina intressen befr�mjas.
Invasionen av norra Irak �r ett f�rs�k att stoppa moderniseringsprocessen i Kurdistan. H�r st�r tv� starka sociala intressen mot varandra: den turkiska elitens behov av att st�rka sin makt mot bakgrund av den beslutade tullunionen med EU och kurdernas krav p� nationell och social frig�relse.
Per-Erik Wentus
Tidskriften blev � med sitt fokus p� imperialismen och tredje v�rldens kamp � en referenspunkt f�r m�nga ungdomar och nyradikala i den tidens v�nsteruppsving. Med nummer 1/1995 g�r tidskriften in p� sitt 28:e utgivnings�r. Trots en reducerad prenumerationsstock och tidvis grava ekonomiska bekymmer, har den �verlevt det senaste decenniets h�gerkalla vindar.
I det senaste numret forts�tter Gabriel Kolko sin utm�rkta analys och vidr�kning med den nuvarande politiken i Vietnam, en politik d�r marknadskrafterna f�r fritt spelrum och den sociala v�lf�rden monteras ner i den �socialistiska marknadsekonomins� namn. Sven Ekberg skriver om Mexikos svindlande aff�rer, d�r pesons berg- och dalbanef�rd riktade st�tv�gor genom hela det v�rldskapitalistiska systemet.
Arun Kapil f�rs�ker att g� under ytan p� den algeriska konflikten, ett inb�rdeskrig � med milit�ren och islamska fundamentalister som huvudakt�rer � som sedan februari 1992 kostat 30 000 liv.
Palestina, oljans betydelse i konflikten om Tjetjenien, tribunalen mot krigsf�rbrytare i f�re detta Jugoslavien med mera, f�r ocks� sitt besk�rda utrymme i detta v�lmatade nummer. Kommentar har en f�rm�ga att ta upp och behandla v�sentliga processer i den nuvarande v�rldsordningen. P� ett f�rtj�nstfullt s�tt str�var den efter att �se vad som sker i det som synes ske� � l�s den!
Anders Karlsson
Fr�mst i Norge men �ven i �vriga Norden och Europa. I likhet med sin brittiska kollega Searchlight, som uppenbarligen �r redaktionens f�rebild, �r det att tillhandah�lla fakta om de nazistiska personerna och deras aktiviteter. Man vill vara aktuell och v�linformerad med betoning p� sakinformation.
Hittills har tidningen varit det. Klarar den av att allt b�ttre t�cka upp vad som sker i Norden s� �r det v�lkommet. Finland t.ex. �r fortfarande en vit fl�ck i informationen. Det finns utrymme f�r en nordisk utg�va av den brittiska Searchlight, tyska Antifa Infoblatt och franska Reflex, med vilka redaktionen sam arbetar. Redaktionen vill naturligtvis ha medarbetare som s�nder material, fr�n tidningsurklipp till rasistiska flygblad. Kort sagt �alt er av interesse!�
Tidningen kommer ut varannan m�nad. Den �r gratis och du hittar den p� v�nsterbokhandlar och kaf�er.. D�rf�r �r utgivningen helt beroende av frivilligt penningst�d och att tillr�ckligt m�nga vill ta en personlig prenumeration.
Fredrik Svirb�ck
Monitor. Antifascistisk nyhetsbrev. Bergen, Norge. Sex nummer f�r 50 Nrk. Postgiro: 0826 0675347. Monitor. Postboks 4406. Nyg�rdstangen. N-5028 Bergen. Norge. Tel +47-5-90 13 13 58. Du kan ocks� bli st�dkommission�r. 75 Nkr f�r 100 exemplar av ett nummer.
Det senaste numret av Bang, 1/1995, har temat �Form�. Bang b�rjar med att konstatera att medan det finns en utvecklad feministisk diskussion inom t ex psykologin och antropologin s� finns det n�stan ingen s�dan motsvarande diskussion inom omr�den som arkitektur och design.
Hur hus och st�der �r utformade p�verkar oss och formar oss som m�nniskor. Utformningen ger ocks� uttryck f�r vissa maktf�rh�llanden och v�rderingar i samh�llet, menar Bang och konstaterar att det inom arkitektyrket finns en �extremt stark patriarkal struktur som h�ller yrket i ett j�rngrepp�. Bang vill med detta nummer starta en diskussion kring detta �mne.
En av artiklarna blickar tillbaka �ver hemmets och det borgerliga hemidealets historia. En annan artikel �N�r kriget kom till k�ket�, visar hur krigs- och vapenindustri hittar nya dom�ner och b�rjar tillverka hush�llsprodukter. Olika paralleller dras mellan dessa till synes mycket olika industrigrenar.
Andra artiklar �r bland annat �feminism och formgivning�, �k�nsapartheid i leksakslandet�, �salongens lockelse� och �Bang tittar p� badrum�. Bang inneh�ller ocks� en del kortare notiser och bokrecensioner. Sammanfattningsvis �r det ett 60-sidigt nummer med flera intressanta och tankev�ckande artiklar.
Liz Engberg
Vem vill ha en stat, oberoende av vad den kallar sig, oberoende av hur den �r organiserad? Vem v�ljer inte friheten?
Problemet �r verkligheten. Den fogar sig inte efter id�erna. M�h�nda borde id�erna i n�gon m�n anpassa sig till verkligheten � h�diska tanke.
Per-Erik Wentus beskriver i sin pamflett Syndikalistisk statssyn och anarkisters fackliga taktik � en socialistisk kritik just hur de anarkosyndikalistiska id�erna under det span ska inb�rdeskriget kolliderade med verkligheten. Av anti-parlamentarismen blev odemokratiska kommunfullm�ktige, av anti-etatismen blev anarkistiska ministrar, av frihetligheten blev uppl�sning av de folkliga organen. Vad blev kvar? Kvar blev �Duruttis v�nner�. De st�ndaktiga. Don Quijotarna. Som f�r �vrigt f�rf�ljdes av den regering anarkister satt med i.
Utifr�n det spanska inb�rdeskrigets praktik granskar Per-Erik Wentus i polemiskt syfte anarkosyndikalismens syn p� staten. Deras statssyn �r idealistisk, dvs staten ses som ett �koncentrat av individers maktstr�van� snarare �n som ett samh�llsorgan som st�der sig p� klassintressen. Och om vi f�r tro Per-Erik Wentus innebar fr�nvaron av ett demokratiskt anarkistiskt parti (denna sj�lvmots�gelse) att arbetarnas r�st aldrig tr�ngde fram p� den politiska scenen. Det f�rklarar framv�xten av en byr�krati inom CNT som fick gemensamma intressen med den stalinistiska och socialdemokratiska byr�kratin.
I den andra delen av pamfletten diskuskuterar Wentus det industriella sabotaget i polemik mot ett inl�gg i Anarkistisk tidskrift. Wentus visar �vertygande att sabotaget �r en kampmetod f�r den missanpassade �verhettade individen, icke f�r det organiserade kollektivet.
Per-Erik Wentus relaterar st�ndigt id�erna till verkligheten. De blir aldrig sv�vande i luften. Hans resonemang �r konsekvent och logiskt utifr�n hans givna premisser. D�rmed skiljer sig pamfletten f�rdelaktigt fr�n flertalet politiska pamfletter.
Anarkismen har alltid attraherat mig. Problemet �r bara den f�rbaskade verkligheten, att den ska vara s� b�ngstyrig. S� blir anarkismen den sk�naste id�l�ra f�r Don Quijotar, f�r dem som st�r med b�da f�tterna p� molnen.
Dom har varit d�da l�nge nu, generalissimo Franco, Largo Caballero, Andr�s Nin, Durutti � och fascismen d�d, POUM d�tt, anarkosyndikalismen inte ens en blek skugga av den m�ktiga r�relse den en g�ng var. Har vi inte snart idisslat det d�r f�rbaskade kriget f�rdigt?
Syndikalistisk statssyn och anarkisters fackliga taktik � en socialistisk kritik. Ungsocialisterna. G�teborg, 1994.
Karl-Gustav Vinsa
ETC �r tidningen som en g�ng i tiden varje m�nad n�dde uppemot 25 000 l�sare, under en kort tid till och med en g�ng i veckan. D�rigenom �r det en av de f� radikala tidningarna som n�tt en massiv spridning och som d�rigenom kunnat p�verka den allm�nna debatten. Med god journalistik och en syn p� bilder som en levande och sj�lvst�ndig del av denna ber�ttarkonst f�rdes vi l�sare direkt in hos gerillan i El Salvador, till det ok�nda Japan och Irland.
I dag spelar ETC inte samma roll; den v�nster som den var en del av �r ocks� f�rsvunnen. �nd� kommer ETC ut, och det p� ett oslagbart s�tt: f�r bara tio kronor kan du i tidningskiosker landet runt k�pa �rets f�rsta nummer.
Ett nummer som forts�tter genomg�ngen av hur allt det r�da i socialdemokratin av de ledande inom partiet alltmer bleks ur. D�r Johan Ehrenberg avsl�jar myten om att den svenska staten �r bankrutt. D�r Carl Hamilton ber�ttar om hur h�gern och Riksbanken skulle �banka� facket.
Gus Kaage