Fj�rde internationalen 2/1991
I V�st talas det mycket om �historiens slut�. I �steuropa �r det som om vi b�rjade om fr�n b�rjan. Ingenting �r �nnu avgjort, och trots tr�ttheten och frustrationen genomsyras samh�llet av en djupg�ende str�van efter frig�relse, frihet och r�ttvisa.
I �st finns det inga f�rdiga l�sningar. Segrarna v�xlar hela tiden med nederlag och nya problem.
Runda bords-�verenskommelsen 1989 mellan den demokratiska oppositionen kring Lech Walesa och den post-stalinistiska byr�kratin kring general Jaruzelski, ledde till att enpartidiktaturen uppl�stes. En omfattande politisk frihet inf�rdes � fackf�reningsr�relsen Solidarnosc legaliserades, det blev m�jligt att organisera arbetare f�r att ta itu med problemen p� arbetsplatserna.
� andra sidan ledde �verenskommelsen ocks� till accepterandet av en marknadsreform, som innebar att ledningen f�r Solidarnosc �vergav sitt program f�r arbetarnas sj�lvf�rvaltning fr�n 1980-81 � den vision om demokrati och sj�lvf�rvaltning som f�rs�kte kombinera planering, arbetarnas sj�lvf�rvaltning och marknaden.
Detta var m�jligt p� grund av att arbetarr�relsen f�rsvagats under diktaturens undantagstillst�nd, f�rf�ljelse och f�rtryck. General Jaruzelski lyckades inte sl� s�nder Solidarnosc. Men han lyckades �nd� bryta ner den polska arbetarklassens sj�lvorganisering genom att tvinga Solidarnosc att verka underjordiskt och konspiratoriskt.
Detta ledde till att kontakterna mellan Solidarnosc ledning och basen p� arbetsplatserna skars av. Och ledningen utsattes f�r ett h�rt tryck fr�n marknadsideologin.
Det nya ekonomiska program som antogs vid runda bords-samtalen tog form av Balcerowicz-planen. Denna �r fullst�ndigt underordnad Internationella valutafondens (IMF) och v�stv�rldens regeringars � framf�r allt USAs � villkor.
Det polska folkets frig�relse st�lldes inf�r nya hinder och utmaningar � just n�r kampen var som mest framg�ngsrik. Den politiska demokratin hade vunnits, men allt eftersom tiden gick blev det allt mer uppenbart att det var byr�kratin, som fram till dess suttit vid makten, som stod b�st rustad att utnyttja marknadens villkor n�r nya former f�r exploatering och herrav�lde uppstod.
En skoningsl�s konfrontation mellan oppositionens dr�mmar om en �kapitalism med m�nskligt ansikte� och den bistra verkligheten i ett land som �r utsatt f�r marknadens experiment uppstod.
Balcerowicz-planen skulle leda till att produktionen minskade med mellan 10 och 15 procent. F�rra �ret minskade produktionen med 30%. Konsumtionspriserna var 150% h�gre i december 1990 j�mf�rt med december ett �r tidigare. Samtidigt minskade reall�nerna med cirka 43%.
1990 gick n�stan en miljon m�nniskor arbetsl�sa � h�lften av dem var kvinnor. Samtidigt b�r man komma ih�g att fabriker �nnu inte lagts ner i stor skala och att inga massavskedanden �gt rum.
Den genomsnittliga m�nadsinkomsten i Polen var f�rra �ret omkring 900 000 zloty (cirka 600 kronor).
J�mf�rt med 1989 byggdes omkring 9% f�rre l�genheter. Bostadsbristen �r skriande i Polen.
P� j�rnv�gen minskade varutransporterna med 25% och v�gtransporterna med 59%.
Under �rets f�rsta tre m�nader har l�gkonjunkturen och fattigdomen brett ut sig alltmer. I januari var konjunktur nedg�ngen 3,4% och inflationen var 28% mellan januari och mars.
Den reala genomsnittliga m�nadsinkomsten minskade under samma period med cirka 13%.
Den sociala servicen har skurits ned. Bara 40-50% av de polska f�rskolebarnen har dagisplats. J�mf�rt med 1990 har antalet dagisplatser minskat med 100 000.
Utf�rs�ljningen av de statligt �gda f�retagen fortg�r, om �n mycket l�ngsamt. F�rra �ret s�lde den polska regeringen fem f�retag � d v s fem av 8 000!
Regeringen har fr�mst �gnat sig �t att bygga upp en byr�kratisk apparat som kan plocka ut framg�ngsrika statligt �gda f�retag, v�rdera dem, f�rbereda aktief�rs�ljning och s�lja till investerare.
I Polen finns det egendomar v�rda cirka 500 miljarder kronor som det g�r att privatisera � men bara 60 miljarder i kapital; ett kapital som allts� kan k�pa egendomen.
Omvandlingsprocessen av de stats�gda arbetsplatserna �r komplicerad och oklar, �ven om den post-stalinistiska byr�kratin utnyttjar marknadsmekanismerna f�r egen vinning, f�r att beh�lla sitt eget herrav�lde.
Den polska ekonomin framst�r som fullst�ndigt f�rsvarsl�s gentemot v�stkapitalet och dess finansinstitut.
Marknadsanpassningsprocessen leds direkt av regeringen och ett Ministerium f�r omvandling av �gandet har s�rskilt instiftats. Ministeriets planer innebar en fyr�rig omst�llningsperiod till en kapitalistisk ekonomi av v�sterl�ndsk modell.
En av de f�rsta koncernerna som etablerat sig i Polen �r ASEA-Brown Boveri (ABB), som har som m�l att ha 20 000 anst�llda i gemensamt �gda f�retag tillsammans med ett antal stora polska f�retag.
F�r n�rvarande �r ABB indraget i ett gemensamt �gande av tv� fabriker, en i Elblag och den andra i Wroclaw. I Elblag har ABB aktiemajoriteten och fyra av sju bolagsstyrelsemedlemmar.
I Wroclaw, d�r ABB ing�tt del�garskap med det polska f�retaget Dolmel, kommer dess �gandeandel att �ka undan f�r undan, f�r att efter tre �r uppg� till 67% av f�retaget.
I Wroclaw har omkring 300 arbetare p� f�retaget f�rlorat sina jobb efter ABBs privatisering. Det viktigaste f�r koncerner som ABB �r att skapa splittring inom arbetarklassen.
Under den l�gkonjunktur som h�rjar i landet minskar ocks� m�jligheterna f�r omfattande motst�nd i samh�llet. V�sts kapital kr�ver ytterligare f�r�ndringar i Polen f�r att investera, t ex r�tten att f�ra alla vinster ut ur landet eller att k�pa mark.
Polen �r ett bra land att g�ra sig av med milj�farligt avfall i f�r v�sterl�ndska f�retag. Detta kommer f�rs�mra den redan katastrofala milj�n ytterligare.
Fr�n juli 1989, d v s d� import av avfall f�rbj�ds, har polska f�retag f�tt erbjudande om att ta hand om 18 miljoner ton avfall. Hittills �r det belagt att 37 000 ton avfall har f�rts in i Polen.
Det st�rsta kontraktet f�r avfallsimport sl�ts med det tyska f�retaget HTA fr�n Duisburg. Enligt avtalet skall det polska f�retaget ta emot och ta om hand om 385 000 ton �zink-koncentrat�.
I verkligheten �r detta �koncentrat� en blandning av olika avfallsprodukter fr�n tyska st�lverk. Den f�rsta s�ndningen har stoppats vid gr�nsen och skall returneras.
Kommer gr�nsen mellan Polen och V�steuropa, vid floden Oder, att bli en ny Rio Grande, gr�nsfloden mellan Mexiko och USA? Kommer en ny mur att byggas upp vid Oder, en symbol f�r exploatering och herrav�lde som kommer att dela upp v�rlden i slutet av 1900-talet?
�n lever hoppet i Polen och det �terst�r fortfarande m�nga h�rda strider. Den tid d� den nya regeringen hade befolkningens st�d �r �ver. �ver landet sveper en missn�jesv�g �ver l�ga l�ner och de ekonomiska reformerna.
Fackf�reningarna kr�ver diskussioner och f�rhandlingar med regeringen. F�rra �ret �gde omkring 150 strejker rum. Strejker eller andra protestaktioner har �gt rum bland arbetare inom kollektivtrafiken, glasindustrin, hamnarna, gruvorna och t o m polisen.
L�get inom gruvindustrin �r s� desperat att ett beslut, som saknar tidigare motstycke, fattats om att inte l�ngre subventionera arbetarnas matsalar. St�det till arbetarskyddet har ocks� dragits in � allt i hopp om att minska utgifterna...
Samtidigt st�r Solidarnosc svagare �n n�gonsin och �r alltmer diskrediterad av samarbetet med regeringen. 1980 hade Solidarnosc 10 miljoner medlemmar � i dag �r medlemsantalet nere p� 2 miljoner. Vid sidan av Solidarnosc finns n�gra alternativa arbetarorganisationer.
Strejken p� det ber�mda varvet i Gdansk f�r n�gra veckor sedan leddes av en ny, liten fackf�rening som organiseras av den historiska ledaren fr�n 1980, Anna Valentynowica.
Anna Valentynowica �r legendarisk. Under avstaliniseringens protestv�g 1956 deltog hon i uppbygget av arbetarr�d. 1970 deltog hon i strejkr�relsen i Gdansk. 1980 blev hon sparkad fr�n varvet. Ett av de f�rsta kraven strejkr�relsen och den framv�xande fackf�reningsr�relsen Solidarnosc st�llde var att Anna skulle f� jobbet tillbaka...
I dag �r Anna egentligen pensionerad. Men pengarna r�cker inte, s� hon �r tvungen att arbeta p� varvet igen. Hon �r mycket kritisk mot Solidarnosc och Lech Walesa.
Det finns �ven en del kommitt�er f�r samordning inom f�retagen bland en del av Solidarnoscs medlemmar.
OPZZ, den f�re detta stalinistiska fackf�reningen som byggdes upp under undantagstillst�ndet, sl�ss nu mot regeringens �tstramningspolitik. OPZZ s�ger sig officiellt ha sju miljoner medlemmar � det st�mmer inte. Det finns inga tillf�rlitliga uppgifter, men det r�tta antalet ligger kring en miljon.
OPZZ f�rfogar fortfarande �ver en stark ekonomi, en apparat och tillg�ngar i form av t ex semesterbyar. P� det nationella planet �r OPZZ mycket byr�kratiskt, men lokalt kan det fungera bra.
Ett annat problem �r angreppen p� kvinnornas r�ttigheter i f�retagen och i samh�llet. Angreppen kommer fr�n marknadsmekanismerna eller fr�n den fundamentalistiska katolska kyrkan.
I f�rsta rummet st�r den fria abortr�tten. I det polska parlamentet (i en av de tv� kamrarna, Senaten) finns det planer p� att f�r�ndra abortlagen och avskaffa den fria abortr�tten.
Men kvinnorna organiserar sig i f�rsvaret av sina r�ttigheter. I min hemstad Wroclaw organiserade kvinnliga arbetare f�rra m�naden omr�stningar i sex fabriker om senatens plan. Cirka 90 procent av de anst�llda i fabrikerna r�stade f�r fria aborter.
Det stora problemet i Polen i dag �r att den stridbara arbetarklassen hittills inte har lyckats skapa n�got seri�st politiskt alternativ till de framv�xande marknads krafternas herrav�lde.
Det r�der stor frustration och f�rvirring. Stalinismen har l�mnat efter sig ett fruktansv�rt politiskt arv. Missuppfattningarna om vad som st�r p� spel och vilka problemen �r i v�rlden i dag �r oerh�rt utbredda.
Det mest sl�ende uttrycket f�r demoraliseringen �r en v�xande antisemitism och rasism. Detta banar ocks� v�gen f�r alla former av auktorit�ra l�sningar.
� andra sidan finns det i �steuropa en djupt rotad �nskan om frig�relse, en tro p� det m�jliga i att skapa en b�ttre v�rld.
Situationen �r instabil. Den k�nnetecknas av stora sp�nningar och en r�rlighet i samh�llet och en str�van att ta tillvara och utveckla den breda demokrati som just vunnits.
Kommer Lech Walesa att underordna Solidarnosc under sina egna behov och intressen, eller kommer fackf�reningen tillk�mpa sig en st�rre sj�lvst�ndighet? I Centraleuropa n�rmar vi oss den punkt d� striden kommer att st� mellan kapitalism och demokrati.
M�nga, som Walesa, kommer f�rs�ka arbeta inom arbetarr�relsen och utnyttja Solidarnosc f�r att bygga upp ett auktorit�rt system och inf�ra nya former f�r utsugning och herrav�lde.
F�r oss �r det viktigaste att f�rsvara demokratin inom Solidarnosc och den polska arbetarr�relsen, att f�rsvara kvinnans r�ttigheter och organisera arbetarr�relsen p� basplanet kring ett alternativt ekonomiskt program.
Arbetarna st�r under Walesas och marknadskrafternas ideologiska inflytande. Men samma arbetare tvekar inte att ta till strejkvapnet mot den regering som en g�ng sprungit ur Solidarnosc.
Ett �r var tillr�ckligt f�r den f�rre presidenten Tadeusz Mazowiecki och hans ministrar f�r att f�rlora sin omfattande prestige och popularitet.
Arbetarklassen p�verkas ocks� starkt av den fundamentalistiska katolska kyrkan. Samma arbetarklass �r dock skeptisk mot att samarbeta med den nya politiska och ekonomiska eliten.
V�nstern m�ste finna sin egen v�g genom alla dessa konflikter och mots�ttningar och visa p� de m�jligheter som uppst�tt.
Den m�ste f�rena sig med de f�rtryckta och f�rsvara deras intressen. Den m�ste delta i kampen f�r att best�mma sin egen framtid, f�r frig�relsen fr�n alla former av utsugning och herrav�lde.
I de f�rtrycktas vardag, i deras f�rhoppningar om och kamp f�r en b�ttre framtid, ligger hela m�nsklighetens historia. Det �r h�r v�nstern m�ste resa fr�gor och k�mpa f�r hela �steuropas frig�relse. Den uppgiften ligger �nnu framf�r oss.
April 1991
�vers�ttning & redigering: Lars Gus Kaage