Ur Fj�rde internationalen 4/1989
I svenska skolor samlar eleverna in pengar f�r att r�dda vad som �terst�r av v�rldens �lungor�, de sv�rt sk�vlade regnskogarna i Amazonas. Den brittiske musikern Sting turnerar �ver hela v�rlden med samma syfte. I Ingvar Oldsbergs TV-�show� kan svenska TV-tittare k�pa sydamerikansk regnskog i parti och minut.
Susanna Hecht har studerat biologi, ekonomi och geologi, och �r professor i planering vid universitetet i Los Angeles. Hon �kte till Amazonas f�rsta g�ngen 1975 f�r att studera vad som h�nder n�r skogen huggs ner och f�rvandlas till betesmark. Skogssk�vlingen, p�skyndad av luddiga arvsbest�mmelser, sk�vlar inkomstm�jligheterna f�r de som tappar latex fr�n tr�den. Hon ger en koncentrerad bild av detta i ber�ttelsen om Chico Mendes, dagl�nare och ledare f�r gummitapparnas fackf�rening, som m�rdades i december 1988.
I intervjun med Alexander Cockburn avlivar hon en del myter. Hon menar att syreproduktion och syrekonsumtion i Amazonas tar ut varann. Det �r inte �lungorna� som �r det stora problemet, utan kvicksilverf�rgiftningen. En annan myt Hecht avlivar �r �hamburger-sambandet�. I Brasilien �r det inte multinationella k�tt- och snabbmat-producenter som driver fram sk�vlingen, utan den inhemska brasilianska jordpolitiken.
Andra v�rldskriget var �fem krig i ett�: Det var ett krig mellan de stora imperialistiska giganterna. Striden g�llde v�rldsherrav�ldet. Ett krig om kolonierna, om tillg�ngen till r�varor, marknader och arbetskraft. Ett krig mot arbetarr�relsen, revolutionen och socialismen. Ett krig mot de folkliga befrielser�relserna i �Tredje v�rlden�. Ernest Mandel har speciellt f�r Fj�rde Internationalen gjort en kortare sammanfattning av sin bok om andra v�rldskriget �The Meaning of the Second World War� [sv. �vers: Vad Andra v�rldskriget egentligen handlade om], utgiven p� Verso. Under dessa m�rka �r visades kapitalismens mest barbariska sidor: Mellan 80 och 100 miljoner m�nniskoliv f�r�ddes. V�gen fram till andra v�rldskriget �r de besegrade revolutionernas v�g. Men den tyska och japanska imperialismens fruktansv�rda f�rs�k att krossa allt motst�nd misslyckades. Ett massomfattande motst�nd och ifr�gas�ttande av den or�ttvisa ordningen i V�st, s�v�l som i Syd och �st v�xte fram.
1871 stormade Paris arbetare himlen. De er�vrade makten och beh�ll den i tv� m�nader. Nick Robin skriver om Pariskommunen som det f�rsta historiska exemplet p� �proletariatets diktatur�. H�r valdes statens �mbetsm�n. De var av s�ttbara s� snart f�rtroendet f�r dem upph�rde. Deras inkomster var inte st�rre �n den skicklige yrkesarbetarens. Den st�ende arm�n avskaffades. Kyrka och stat �tskiljdes under tv�ng. Polisen och milit�ren ersattes av medborgarmiliser d�r officerarna valdes. En omfattande ny sociallagstiftning genomf�rdes. Men motst�ndaren � den franska borgarklassen och de preussiska trupperna under Otto von Bismarck � var �verm�ktiga. Det besinningsl�sa blodbadet mot arbetarna n�r Paris-kommunen var besegrad, saknar n�stan motstycke. Mellan 20 000 och 30 000 m�nniskor fick s�tta livet till � av en befolkning som d� uppgick till 500 000.
V�nsteroppositionen i Sovjet 1923 �r �mnet f�r tre artiklar. I David S Laws artikel skildras maktkampen inom det Sovjetiska Kommunistpartiet. Law delar in V�nsteroppositionens kamp i tre faser: Den f�rsta d�r V�nsteroppositionen f�rd�mdes; en andra d�r deras krav i viss m�n tillm�tesgicks; och en tredje d�r partiledningen grep till repression. Han skildrar f�rloppet i kampen och de fr�gor som striden stod kring. Med tanke p� vad som h�nder i �steuropa idag, kan det vara viktigt att p�minna sig om att motst�nd mot urartningen f�ddes redan d�, och att det finns en tradition att knyta an till.
Som bihang till Laws artikel presenterar vi De 46 plattform, som var startpunkten f�r oppositionens formering. Preobrazjenskij, som ofta var talesman f�r oppositionen, skrev i oktober en resolution om partidemokratin, som �terges i en andra bilaga.
Red