Ur Fj�rde internationalen 1/1989
I en artikel[1] kritiserar H�kan Blomquist den nuvarande demokratin och skisserar vad han anser en socialistisk demokrati vara. Jag ska h�r kritisera b�de Blomquists kritik och skiss.
F�r det f�rsta inst�mmer jag inte i att dagens demokratimodell b�r betecknas som �borgerlig demokrati�. Riktigare b�r vara att, om man nu anser att s�dana etiketter vara n�gonting v�rda, beteckna den som en �socialistisk demokrati�. De klassiska liberala filosoferna var n�mligen motst�ndare till allm�n och lika r�str�tt. Det kravet f�rdes ist�llet fram av arbetarr�relsen, f�rst av den engelska chartistr�relsen och sedan av den socialdemokratiska parti- och fackf�reningsr�relsen. Den allm�nna och lika r�str�tten �r resultatet av arbetarklassens kamp och ungef�r lika �borgerlig� som t ex inf�randet av �tta timmars arbetsdag. Med detta vill jag inte s�ga att demokratin i ett socialistiskt samh�lle b�r inskr�nka sig till enbart representativ demokrati. Tv�rtom, om man anser att socialismen �r en egalit�r ideologi s� m�ste en socialistisk strategi innefatta ett f�rdjupande av den politiska demokratin: en str�van att inf�ra direktdemokrati i s� h�g grad som praktiskt m�jligt �r.
Blomqvist har r�tt i att dagens demokrati p� s�tt och vis �r en form av kompromiss mellan arbetar- och borgarklass. I den socialistiska traditionen har det alltid funnits id�er om en �n mer f�rdjupad form av demokrati. En demokrati d�r folket har r�tt att delta i det direkta f�rslagsst�llandet och beslutsfattandet. Dessa id�er gl�mdes bort n�r kampen f�r representativ demokrati var �ver och byggandet av v�lf�rdssamh�llet p�b�rjades. Det �r nu h�g tid att ta upp dessa id�er igen. Borgarklassen vill naturligtvis f�rhindra varje form av f�rdjupning av demokratin, liksom man var emot den allm�nna och lika r�str�tten, d� man inser att det �r ytterligare ett steg mot vad vi kan kalla ett socialistiskt samh�lle.
Blomquist anv�nder begreppet �borgerlig stat� som jag ocks� vill inv�nda emot. Menar Blomquist att det inte ska finnas en stat i ett socialistiskt samh�lle: inga lagar, poliser, domstolar? S�dana id�er kanske passar anarkister men knappast om man vill utforma en realistisk socialistisk politik som man kan vinna folkmajoritetens st�d f�r. Staten �r oumb�rlig i ett storskaligt samh�lle. Om man vill �terg� till stamsamh�llena beh�ver man naturligtvis ingen stat, men det �r en politik som varken �r m�jlig eller �nskv�rd. Det beh�ver man heller inget parti f�r att f�rverkliga � det �r bara att flytta ut i skogen.
Vi kan d�rf�r anta att staten med stor sannolikhet kommer att finnas kvar och se ungef�r likadan ut �ven i ett socialistiskt samh�lle. Den kommer troligtvis vara mer decentraliserad �n idag, dvs den lokala staten kommer att f� st�rre betydelse p� den centrala statens bekostnad. Statens uppgifter kommer fortfarande att vara att uppr�tth�lla lag och ordning, att driva in skatter och betala ut bidrag till medborgarna och olika verksamheter som skola och sjukv�rd osv. N�got realistiskt alternativ till detta finns inte. Demokratin, allts� den beslutsstruktur som styr staten, kommer nog och b�r se annorlunda ut, med en h�g grad av direktdemokrati. Att statstj�nstem�n b�r ha l�ner som b�ttre �verensst�mmer med genomsnittsl�nen �r n�rmast en sj�lvklarhet.
Den ekonomiska modell som Blomquist anser socialismen ska inneb�ra �r, om jag tolkar artikeln r�tt, en slags planekonomi d�r alla �r med och styr. Detta �r nog inte s�rskilt realistiskt. Dessutom f�rklarar inte artikeln varf�r marknadsekonomin ska upph�vas. Det sk�l som anf�rs �r inte h�llbart, att de som har flest pengar, �r�ster�, via marknaden kan styra produktionen. Detta �r inte sant. Att det finns en minoritet som har h�ga inkomster skapar naturligtvis en marknad f�r lyxvaror som vanliga l�ntagare inte har r�d med. Men p� marknaden f�r vanliga varor, mat och kl�der osv, �r det den stora massan av konsumenter som via sina k�p styr produktionen. Dessutom ska det inte finnas stora l�neskillnader i ett socialistiskt samh�lle, s� alla kommer att ungef�r lika m�nga �r�ster�.
Marknadsstyrningen �r naturligtvis inte perfekt. Endast det som redan produceras kan konsumeras, d�rf�r visar inte systemet efterfr�gan p� �nskade varor som inte produceras. Men det kan korrigeras inom marknadsekonomin, genom att t ex kommunerna initierar produktion som ett visst antal medborgare �nskar. Andra metoder att korrigera produktionen �r t ex styrning av kapital, produktionsskatter.
Skillnaden mellan kapitalistisk och socialistisk marknadsekonomi �r givetvis att �gande av kapital inte ger n�gon makt �ver f�retagen i en socialistisk ekonomi. Ist�llet �r det de arbetande som gemensamt f�rvaltar f�retagen. S� l�ngt �r nog Blomquist och jag �verens. Men Blomquist tycks mena att arbetarf�rvaltningen kan f�rverkligas i en modell med central planering. Men om man avskaffar marknaden s� m�ste ju planeringen och den administrativa resurallokeringen ta �ver allt. Detta reducerar ofr�nkomligen de enskilda f�retagen till kugghjul i ett stort maskineri, dvs underminerar arbetarf�rvaltningen. Ren arbetarf�rvaltning kan bara f�rverkligas i en marknadsekonomi, d�r f�retagen �r sj�lvst�ndiga enheter. Detta var ocks� den modell som h�ll p� att uppst� i ryska revolutionen. �garna och direkt�rerna flydde f�ltet och arbetarna tog �ver f�retagen och drev dem i egen regi. (Detta experiment blev dock mycket kortlivat � efter n�gra m�nader togs f�retagen �ver av nyskapade planmyndigheter.) Om jag f�rst�r saken r�tt �r det p� ett ungef�r denna modell, dvs arbetarstyre och marknadsekonomi, som Jugoslavien har rent formellt. I verkligheten l�r det dock inte fungera s�, pga ineffektiv statlig politik. F�retagen �r inte helt sj�lvst�ndiga d� de �r utsatta f�r olika improviserade regleringar, vilket gjort ekonomin kaotisk. D�remot saknas l�ngsiktig ekonomisk styrning, och ingen marknadsekonomi kan fungera oreglerad.
[1] Syftar p� H�kan Blomqvists artikel Den borgerliga demokratin i FI 2-1988.