Ur Fj�rde internationalen 3/1988
�rets tredje nummer r�r sig kring tv� temata: Gorbatjov och det h�ndelserika �ret 1968. En av de mest frekventa f�rfattarna f�r Fj�rde Internationalens l�sare, Ernest Mandel, ger sig i kast med fenomenet Gorbatjov. Han skissar en bakgrundsteckning till Perestrojka-politikens framv�xt. Det handlar i grund och botten om en ekonomisk kris, h�vdar Mandel. Den m�rks i en sjunkande tillv�xttakt, men ocks� i nyfattigdom, alkoholism och kriminalitet. Mot detta har protester vuxit fram, bland intellektuella, nationella minoriteter, ungdomar, milj�aktivister, kvinnor och arbetare - v�rldens st�rsta arbetarklass. Gorbatjovs reformprogram kommer inte att �teruppr�tta den socialistiska demokratin. Men reformerna kan ge �ppningar f�r massaktioner, som kan s�tta ig�ng en revolution�r process.
Sovjets ockupation av Afghanistan stod i v�gen f�r en mjukare relation till USA fr�n Gorbatjovs sida, och stod d�rmed i v�gen f�r en fortsatt perstrojka. Det menar Salah Jaber, i en artikel som behandlar Sovjets utmarsch ur Afghanistan. Utmarschen �r inte ett resultat av ett milit�rt nederlag, snarare ett ekonomiskt nederlag, eftersom kriget i Afghanistan st�tt Sovjet dyrt. Jaber tar upp de internationella och interna l�sningarna som Sovjet vill uppn� f�r Aghanistan. Han g�r ocks� en bed�mning av den starkt splittrade Islamiska Alliansen. Jaber menar att utt�get �r positivt p� l�ng sikt, eftersom det st�rker m�jligheterna att besegra de reaktion�ra styrkorna i en riktig revolution.
Historiematerialismen f�rknippas med teknologi, samh�llsstruktur och klasskamp som best�mmande f�r historiens g�ng och periodisering. Men hur �r det med individen - kungarna, de revolution�ra ledarna eller en statschef som Gorbatjov? George Novack skriver om individens roll i historien. Han behandlar d� fr�mst exemplet Lenin, och diskuterar de olika bed�mningar av Lenins betydelse f�r den ryska revolutionen som framf�rts av Leo Trotskij och Isaac Deutscher. Men de argument Novack framf�r, har generell giltighet ut�ver Lenin 1917. I sj�lva verket v�gerhan individens roll mot �basens�, och framh�ver situationens och tidpunktens betydelse.
�Tet� �r det vietnamesiska ny�ret som infaller i m�nadsskiftet januari-februari. 1968 genomf�rde FNL en offensiv mot USAs styrkor, som kom att bli en v�ndpunkt i kriget. Tet-offensivens betydelse f�r sj�lva kriget, och f�r den internationella solidariteten f�r Vietnams befrielse, beskrivs av Pierre Rousset. Men det �r inte bara en beskrivning. I sin tillbakablick, drar Rousset vissa allm�ngiltiga erfarenheter av solidaritetsarbetet, till exempel dess f�rh�llningss�tt till de vietnamesiska ledarnas f�rhandlingar och kompromisser med motst�ndaren. Dessa erfarenheter saknar inte helt sj�lvrannsakans pr�gel.
1968 var ocks� �ret d� Sovjetunionen invaderade Tjeckoslovakien. Anna Libera skriver om de h�ndelser som f�regick och utspelades under inmarschen: De reformv�nliga i det Tjeckoslovakiska Kommunistpartiet, som genom Dubceks �palatsrevolution� tog ledningen f�r en kort tid; Den spontana massr�relsen som d�k upp i Dubcekkuppens sp�r, men ocks� r�relsens avsaknad av ledarskap. Vem kan gl�mma tjeckernas seger �ver Sovjet i ishockey det �ret?
Red