Ur Fj�rde Internationalen 4/1985
[ Anm�rkning: I tidskriften Fj�rde Internationalen ingick 11 diagram, som h�r utel�mnats ]
Syftet med denna unders�kning �r att unders�ka sanningshalten i en rad p�st�enden som nu g�rs om l�ne�kningarnas skadliga effekter p� ekonomin. Det sker genom att j�mf�ra utvecklingen i 16 industril�nder med h�nsyn till l�ne�kningarnas storlek och utvecklingen av andra ekonomiska faktorer.
Resultatet �r att det inte finns n�got p�visbart samband mellan l�ga l�ne�kningar och:
I tv� fall (vad g�ller inflationen och reall�nerna) finns ett svagt omv�nt samband mellan dessa och l�ne�kningarna mot vad som p�st�s i debatten.
Endast i ett fall finns ens antydningar om ett samband i den riktning som det ofta p�st�s. F�r�ndringar i handelsbalansen kan till 7,3 procent f�rklaras med skillnader i l�ne�kningar l�nderna emellan. Resterande 92,7 procent av f�r�ndringen i handelsbalansen kan dock inte f�rklaras med l�ne�kningarna.
F�r �vriga sex faktorer (investeringarna, exporten, industriproduktionen, BNP, industrisyssels�ttningen och arbetsl�sheten) finns det �verhuvudtaget inget samband med l�ne�kningarna.
Slutsatsen av unders�kningen �r att de �etablerade sanningarna� om l�ne�kningarnas skadliga effekter f�r samh�llsekonomin bara �r l�sa p�st�enden som saknat grund vid en j�mf�rande analys av utvecklingen i 16 industril�nder.
L�ne�kningarna har i den ekonomiska debatten och i regeringens ekonomiska politik tilldelats rollen som allt oms upphov. En s�rskild l�neminister har tillsatts f�r att �ka m�jligheterna att h�lla tillbaka l�ne�kningarna. Arbetsgivarna och regeringen talar b�da om behovet att �ka m�jligheterna f�r f�retagen att h�lla tillbaka lokala l�nekrav.
Kan inte l�ne�kningarna h�llas tillbaka, heter det, d� kommer det att g� illa vad g�ller:
I det f�ljande har gjorts ett f�rs�k att unders�ka sanningshalten i dessa p�st�enden.
Fr�gan �r om det verkligen finns n�got systematiskt samband mellan l�ga l�ne�kningar och en kraftig s�nkning av inflationstakten, laga l�ne�kningar och en f�rb�ttring av investeringarna, l�ga l�ne�kningar och en kraftig �kning av exporten, osv. Eller �r dessa �etablerade sanningar� bara l�sa p�st�enden utan n�gon saklig grund?
Unders�kningen baserar sig p� uppgifter fr�n 16 industril�nder. L�nderna har f�rst rangordnats efter storleken p� de totala l�ne�kningarna (i l�pande priser) f�r industriarbetare mellan aren 1980 och 1984.
Det ser ut p� f�ljande s�tt:
| 1. Schweiz | 13 % |
| 2. Holland | 15 % |
| 3. V�sttyskland | 17 % |
| 4. Japan | 20 % |
| 5. �sterrike | 24 % |
| 6. USA | 26 % |
| 7. Belgien | 28 % |
| 8. Danmark | 35 % |
| 9. Kanada | 36 % |
| 10. Sverige | 41 % |
| 11. Norge | 43 % |
| 12. Storbritannien | 45 % |
| 13. Australien | 46 % |
| 14. Finland | 51 % |
| 15. Frankrike | 59 % |
| 16. Italien | 87 % |
Denna rangordning har sedan j�mf�rts med hur l�nderna placerar sig vad g�ller f�r�ndring i inflation, investeringar, export, industriproduktion, osv.
F�r att de �etablerade sanningarna� om l�ne�kningarna skall kunna s�gas ha st�d i verkligheten borde vi d� kunna se ett tydligt m�nster.
Exempelvis borde l�nder med laga l�ne�kningar h�ra till de sons ocks� ligger b�st till n�r det g�ller att f� ned inflationstakten. Omv�nt borde l�nder med h�ga l�ne�kningar uppvisa den s�msta utvecklingen vad g�ller att fa ned inflationen. Huruvida det verkligen f�rh�ller sig p� det s�ttet kan unders�kas b�de grafiskt och med matematiska metoder. Om det finns ett s�dant samband mellan l�ne�kningar och f�r�ndringar i inflationstakten, som det pastas, d� borde en grafisk framst�llning visa ungef�r f�ljande resultat:
[ Diagrammet har utel�mnats ]
I detta konstruerade diagram kan man med blotta �gat se att det finns ett samband mellan l�ne�kningar och f�r�ndring i inflationstakt. L�nderna ansluter sig n�gorlunda v�l till den streckade linje som anger ett perfekt samband (observera � detta �r ett konstruerat diagram f�r att illustrera hur det borde se ut f�r att p�st�endet skall kunna s�gas vara sant).
F�rutom en grafisk framst�llning har sambanden ocks� unders�kts matematiskt. Det har skett genom att ber�kna den s� kallade korrelationskoefficienten, som brukar ges beteckningen r.
N�r r =1,0 r�der det ett perfekt samband. Det skulle betyda att det land som har den l�gsta l�ne�kningen (1:a placering) ocks� ligger b�st till vad g�ller f�r�ndring av inflationstakten. Det land som har den n�st l�gsta l�ne�kningen �r n�st b�st vad g�ller inflationen. Och s� vidare, �nda till det land med den h�gsta l�ne�kningen som d� skulle ha den s�msta utvecklingen vad g�ller inflationen. Vid r=1,0 skulle l�nderna helt enkelt ligga utefter den streckade linjen.
N�r r =0 finns det �verhuvudtaget inget samband mellan l�ne�kningar och exempelvis f�r�ndringar i inflationstakten. D� ligger l�nderna helt slumpm�ssigt utspridda �ver diagrammet.
N�r r =-1,0 finns det ett omv�nt samband. Det skulle betyda att landet med den st�rsta l�ne�kningen ligger b�st till vad g�ller inflationstakten och att landet med den l�gsta l�ne�kningen ligger s�mst till.
Grafiskt ser de tre fallen ut p� f�ljande s�tt:
[ Diagrammen har utel�mnats ]
Nu blir naturligtvis inte resultatet av en verklig unders�kning 1,0, 0 eller -1,0, utan n�gonting d�remellan. I det konstruerade diagrammet som visades ovan var exempelvis r =0,86.
N�r kan man d� s�ga att det rader ett samband av den typen som det p�st�s?
F�r det f�rsta kan man s�ga att om r har ett minustecken framf�r sig, d� r�der det absolut inget s�dant samband. Om n�got, �r ju sambandet d� negativt, dvs det omv�nda mot vad som p�st�s.
F�r positiva r (och negativa, vilket dock inte tas upp h�r) g�ller att r multiplicerat med sig sj�lvt ger ett matt p� hur stor del av f�r�ndringen i exempelvis inflationstakten som f�rklaras av skillnader i l�ne�kningar.[1]
| D� r �r | F�rklaras |
| 1,0 | 100 % |
| 0,9 | 81 % |
| 0,8 | 64 % |
| 0,7 | 49 % |
| 0,6 | 36 % |
| 0,5 | 25 % |
| 0,4 | 16 % |
| 0,3 | 9 % |
| 0,2 | 4 % |
| 0,1 | 1 % |
Redan vid en korrelationskoefficient r =0,7, kan mindre �n h�lften (bara 49 procent) av f�r�ndringen i inflationstakt f�rklaras med skillnader i l�ne�kningar.
En standardbok i �mnet Introduction to Economic Statistics av William C. Merill och Karl A. Fox ben�mner sambandet vid r =0,5 som svagt.
I samma l�robok finns ett exempel p� en analys av just sambandet mellan l�ne�kningar och pris�kningar. F�rfattarna anv�nder l�ne- och pris�kningar i olika industribranscher i USA p� 50-talet som exempel.
Korrelationskoefficienten man kommer fram till ligger p� r=0,3. Detta indikerar att endast 9 procent av f�r�ndringen i priser kan f�rklaras av skillnader i l�ne�kningar. Med andra ord kan 91 procent av prisf�r�ndringarna inte f�rklaras av l�ne�kningarna.
F�rfattarna skriver att: Antagandet att pris�kningarna beror p� l�ne�kningarna st�ds inte av de tillg�ngliga uppgifterna.
F�r att sammanfatta kan s�gas att om r �r mindre �n 0,3 eller negativt finns det inget st�d f�r de p�st�enden som skall unders�kas i det f�ljande.
F� saker har v�l hamrats in s� grundligt som tesen att det �r l�ne�kningarna som ligger bakom inflationen. Kan vi inte f� bukt med l�ne�kningarna, d� misslyckas kampen mot inflationen!
I diagrammet h�r nedan visar den v�gr�ta skalan l�ndernas placering vad g�ller l�ne�kningar 1980 - 84 (1 = l�gst �kning, 16 = st�rsta �kningen). Den lodr�ta skalan visar l�ndernas placering vad g�ller f�r�ndring i inflationstakt (1 = den st�rsta minskningen av inflationen).
F�r att tesen om sambandet mellan l�ne�kningar och f�r�ndring i inflationstakten skall ha st�d i verkligheten m�ste l�nderna i st�rre eller mindre grad ansluta sig till den streckade linjen.
Redan en snabb titt p� diagrammet �r tillr�ckligt f�r att �vertyga sig om att n�got s�dant samband inte existerar. L�nderna ligger inte grupperade nerifr�n v�nstra h�rnet och upp mot det h�gra. De f�refaller i st�llet att placera sig huller om buller, helt slumpm�ssigt och oberoende av skillnader i l�ne�kningar.
En matematisk analys visar d�remot att det faktiskt finns ett mycket svagt samband. Men det sambandet g�r i motsatt riktning mot vad tesen om l�ne�kningarnas skadlighet g�r g�llande. Korrelationskoefficienten �r n�mligen negativ, r =-0,51.
Diagram 3 [ Diagrammet har utel�mnats ]
� Tesen om att l�ga l�ne�kningar leder till st�rre s�nkning av inflationstakten h�ller inte. Ett exempel �r att Italien med den h�gsta l�ne�kningen ligger p� andra plats vad g�ller att minska inflationen, medan Schweiz med l�gsta l�ne�kningarna ligger d�ligt till.
�� Uppgift om f�r�ndringen av inflationstakten 1980 - 84 f�r Australien saknas och unders�kningen omfattar d�rf�r bara 15 l�nder.
Om det finns n�got samband skulle l�ga l�ne�kningar vara skadliga f�r kampen mot inflationen, medan h�gre l�ne�kningar skulle ha underl�ttat en st�rre s�nkning av inflationstakten!
En t�nkbar teoretisk f�rklaring �r att h�gre l�ne�kningar leder till h�gre efterfr�gan, vilket i sin tur leder till st�rre kapacitetsutnyttjande i f�retagen. Och om f�retagen kan f� avs�ttning f�r en st�rre produktion med given utrustning, d� blir varje producerad enhet billigare. Detta skulle d� kunna verka �terh�llande p� pris�kningstakten.
Om det �r s� eller inte, avst�r vi h�r fr�n att bed�ma. Det r�cker med att kunna konstatera att:
Tesen om att l�ga l�ne�kningar f�rb�ttrar m�jligheten att bek�mpa inflationen har inget st�d vid en j�mf�rande unders�kning av 15 industril�nder. M�jligen r�der det omv�nda sambandet.
L�ga l�ne�kningar skall genom h�jd l�nsamhet bidra till att �ka investeringarna i samh�llet, heter det. Om l�ne�kningarna �r f�r h�ga d� minskar investeringarna.
I diagrammet nedan visar den v�gr�ta skalan, som tidigare l�ndernas placering vad g�ller f�r�ndringen i investeringskvoten (investeringarna i f�rh�llande till BNP) 1980 � 84. Samtliga l�nder utom Norge har under perioden haft en sjunkande investeringskvot. Norge som haft en of�r�ndrad investeringskvot hamnar allts� p� 1:a plats efter den lodr�ta skalan. Ju mer investeringskvoten minskat, desto s�mre blir d�refter l�ndernas placering.
Diagram 4 [ Diagrammet har utel�mnats ]
� Tesen om att l�ga l�ne�kningar �r bra f�r investeringarna h�ller inte. Finland ligger, som exempel, betydligt b�ttre till �n Holland, trots h�gre l�n�kningar.
�� Uppgift om f�r�ndring av investeringskvoten 1980 - 84 saknas f�r USA.
�terigen r�cker det med blotta �gat f�r att se att tesen om ett samband mellan l�ne�kningar och investeringar inte har n�got st�d i verkligheten.
Vid en matematisk ber�kning f�r vi �terigen en negativ korrelationskoefficient. D� r har ett l�gt v�rde, r =-0,28, finns det inte heller n�got st�d f�r att ett motsatt samband existerar. Men vi kan med s�kerhet konstatera att:
Tesen om att l�ga l�ne�kningar skulle bidra till h�gre investeringar har inget st�d vid en j�mf�rande unders�kning av 15 industril�nder.
L�ga l�ne�kningar skall g�ra det m�jligt f�r ett lands f�retag att h�lla priserna p� sina produkter nere och d�rigenom �ka exporten.
I diagrammet visar den v�gr�ta skalan l�ne�kningarna. Den lodr�ta skalan visar l�ndernas placering vad g�ller export�kning mellan 1980 och 1984 (d�r 1:a plats �r den st�rsta �kningen).
Diagram 5 [ Diagrammet har utel�mnats ]
� Tesen om att l�ga l�ne�kningar skall leda till st�rre �kning av exporten h�ller inte. Exempelvis har Schweiz, Holland och �sterrike, trots l�ga l�ne�kningar klarat sig d�ligt vad g�ller exporten.
Det finns som synes inget samband. Det bekr�ftas ocks� av att korrelationskoefficienten �r s� n�ra noll man kan komma, r =-0,05.
Tesen om att l�ga l�ne�kningar skulle bidra till snabb export�kning har inget st�d vid en j�mf�relse bland industril�nderna.
L�ga l�ner skall inte bara �ka exporten, utan ocks� genom l�ga priser f�r det egna landets f�retag bidra till att importen konkurreras ut och f�rs�ljningen p� hemmamarknaden �kar. Okad export och hemmamarknadsf�rs�ljning skall tillsammans bidra till att industriproduktionen �kar.
Den lodr�ta skalan visar l�ndernas placering n�r det g�ller �kningen av industriproduktionen mellan 1980 och 1984, d�r 1:a platsen (Danmark) anger den st�rsta procentuella �kningen.
Diagram 6 [ Diagrammet har utel�mnats ]
� Tesen om att l�ga l�ne�kningar ger st�rre tillv�xt i industriproduktionen h�ller inte. Finland ligger exempelvis betydligt b�ttre till �n V�sttyskland.
L�nderna ligger �terigen slumpm�ssigt f�rdelade utan n�got systematiskt samband. Korrelationskoefficienten �r n�ra noll, r =0,07.
Tesen om att l�ga l�ne�kningar skulle bidra till en snabb �kning av industriproduktionen har inget st�d i verkligheten.
Laga l�ne�kningar och den d�rp� p�st�dda investeringsuppg�ngen samt en exportledd tillv�xt skall bidra till att BNP �kar mer �n vad som skulle bli fallet vid st�rre l�ne�kningar.
Den lodr�ta skalan visar l�ndernas placering vad g�ller BNPs tillv�xt 1980 � 83, d�r 1:a placering �r den h�gsta tillv�xten.
Diagram 7 [ Diagrammet har utel�mnats ]
� Tesen om att l�ga l�ne�kningar f�rb�ttrar tillv�xten i hela ekonomin (BNP) h�ller inte. Schweiz borde, som exempel, ligga bra till enligt den tesen och Finland borde ligga d�ligt till. I st�llet g�ller det omv�nda.
N�got synligt samband existerar inte. Korrelationskoefficienten �r negativ och sa n�ra noll man kan komma, r =-0,06.
Tesen om att l�ga l�ne�kningar skulle bidra till en h�g tillv�xttakt i ekonomin (BNP) har inget st�d vid en j�mf�relse mellan industril�nderna.
Genom �kade investeringar, �kad export och h�gre tillv�xt i ekonomin, skall l�ga l�ne�kningar bidra till att industrisyssels�ttningen �kar.
Den lodr�ta skalan visar l�ndernas placering vad g�ller f�r�ndringen av industrisyssels�ttningen 1980 � 84. F�rsta plats inneb�r den st�rsta �kningen (Finland) och 15:e plats den st�rsta minskningen (Holland) av antalet industrisysselsatta.
Diagram 8 [ Diagrammet har utel�mnats ]
� Tesen om att l�ga l�ne�kningar bidrar till en positiv utveckling f�r industrisyssels�ttningen h�ller inte. Holland med den n�st l�gsta l�ne�kningen ligger, till exempel, s�mst till i f�r�ndringen av antalet sysselsatta i industrin.
�� Uppgift om industrisyssels�ttningens f�r�ndring i Belgien saknas.
N�got positivt samband kan inte iakttas. Korrelationskoefficienten �r svagt negativ, r = -0,13.
Tesen att l�ga l�ne�kningar �r bra f�r industrisyssels�ttningen har inget st�d.
Stora l�ne�kningar leder till �kad arbetsl�shet, s�ger den nye l�neministern, Bengt K. A. Johansson. Skall syssels�ttningen kunna r�ddas kr�vs laga l�ne�kningar.
Den lodr�ta skalan visar l�ndernas placering vad g�ller f�r�ndringen i arbetsl�sheten mellan 1980 och 1984. Arbetsl�sheten har �kat i samtliga l�nder och 1:a platsen betyder den minsta �kningen mellan �ren.
Diagram 9 [ Diagrammet har utel�mnats ]
� Tesen om att l�ga l�ne�kningar �r n�dv�ndiga f�r att bek�mpa arbetsl�sheten h�ller inte. I V�sttyskland har arbetsl�sheten �kat mer �n i Italien, trots betydligt l�gre l�ne�kningar.
Det finns inget synligt samband. Korrelationskoefficienten ligger n�stan exakt p� noll, r=-0,01.
Tesen att l�ga l�ne�kningar h�ller arbetsl�sheten nere och att h�ga l�ne�kningar driver upp arbetsl�sheten st�ds inte av tillg�nglig statistik.
Genom �kad export och minskad import skall l�ga l�ne�kningar g�ra s� att v�ra aff�rer med utlandet, v�r handelsbalans f�rb�ttras.
Den lodr�ta skalan visar f�r�ndringen av handelsbalansen (i f�rh�llande till BNP f�r att uppn� j�mf�rbarhet) mellan �ren 1980 och 1984. F�rsta platsen inneb�r den st�rsta relativa f�rb�ttringen (Sverige).
Diagram 10� [ Diagrammet har utel�mnats ]
� Tesen om att l�ga l�ne�kningar bidrar till att f�rb�ttra handelsbalansen h�ller knappast. Utvecklingen i vissa l�nder � Storbritannien och Australien j�mf�rt med exempelvis Holland och Japan � st�der tesen. Exempel p� motsatsen finns emellertid ocks� � Sverige, Norge j�mf�rt med Osterrike och USA.
N�got samband kan knappast urskiljas med blotta �gat. Men h�r f�religger faktiskt ett mycket, mycket svagt positivt samband. Korrelationskoefficienten �r st�rre �n noll, r =0,27.
Det h�r betyder att skillnader i l�ne�kningar kan f�rklara 7,3 procent av f�r�ndringen i handelsbalansen.[2] Eftersom vi tidigare inte sett n�got samband mellan l�ne�kningar och export kan f�rklaringen kanske vara att l�ga l�ne�kningar har en viss �terh�llande effekt p� importen.
Det r�r sig emellertid om ett mycket svagt samband. Hela 93 procent av skillnaderna i handelsbalansens utveckling kan inte f�rklaras med l�ne�kningarna, utan beror p� n�got annat.
Och enligt de kriterier som tidigare angivits kan en korrelationskoefficient p� 0,3 och d�runder inte anv�ndas som st�d f�r tesen att stora l�ne�kningar p�verkar handelsbalansen negativt.
Tesen om att l�ga l�ne�kningar p�verkar handelsbalansen positivt har ett svagt, n�rmast obefintligt st�d vid en j�mf�relse mellan 16 industril�nder. Hela 93 procent av f�r�ndringen i handelsbalansen kan inte f�rklaras av l�ne�kningarna.
H�ga l�ne�kningar driver bara upp inflationen och det blir bara luft i l�nekuverten, heter det. Det klokaste arbetarna kan g�ra om de vill h�ja sin reall�n �r d�rf�r att vara �terh�llsamma med l�nekraven.
Som tidigare visar den v�gr�ta skalan l�ndernas placering vad g�ller l�ne�kningar (i l�pande priser). Den lodr�ta skalan visar placeringen vad g�ller reall�nens utveckling. D�r 1:a placeringen �r den st�rsta �kningen av reall�nen (Italien) och 16:e placeringen �r den st�rsta minskningen av reall�nen, dvs den s�msta utvecklingen f�r arbetarna (Belgien).
F�r att tesen om att h�ga l�ne�kningar leder till s�nkta reall�ner skall h�lla m�ste l�ndernas positioner ansluta sig till den streckade linjen.
Diagram 11� [ Diagrammet har utel�mnats ]
� Tesen om att l�ga l�ne�kningar �r n�dv�ndiga f�r att garantera reall�nen h�ller inte. Snarast g�ller det omv�nda. Italien med de h�gsta l�ne�kningarna har haft den b�sta reall�neutvecklingen, medan Schweiz med de l�gsta l�ne�kningarna ligger p� 13:e plats i reall�neutvecklingen.
S� �r uppenbarligen inte fallet. H�r kan vi med blotta �gat f�r f�rsta g�ngen se en antydan till samband. Men det sambandet g�r helt p� tv�rs mot vad de �etablerade sanningarna� s�ger.
H�ga l�ne�kningar tycks ha en viss effekt n�r det g�ller att uppn� en bra position vad g�ller reall�nen. Det intrycket st�ds ocks� av korrelationskoefficienten som �r negativ, r =-0,58.
Det �r inte n�got starkt samband. Endast 34 procent av skillnaderna i reall�neutvecklingen kan f�rklaras av l�ne�kningarna (i l�pande priser).[3]
Tesen om att l�ga l�ne�kningar �r n�dv�ndiga f�r att s�kra reall�nen strider helt mot den faktiska utvecklingen bland de 16 industril�nderna. 1 st�llet finns det ett visst omv�nt samband � h�ga l�ne�kningar bidrar i n�gon m�n till att s�kra reall�nen.
Sammanfattar vi de matematiska ber�kningarna �ver sambandet mellan l�ne�kningar och olika ekonomiska faktorer av betydelse ser det ut p� f�ljande s�tt:
| r | |
| Inflationen | - 0,51 |
| Investeringarna | - 0,28 |
| Exporten | - 0,05 |
| Industriproduktionen | 0,07 |
| BNP | - 0,06 |
| Industrisyssels�ttningen | - 0,13 |
| Arbetsl�sheten | - 0,01 |
| Handelsbalansen | 0,27 |
| Reall�nen | - 0,58 |
F�r att de �etablerade sanningarna� skall kunna s�gas vara till �tminstone h�lften sanna borde r =0,7 eller st�rre. F�r att vi skall kunna s�ga att det ligger n�gon sanning i dessa p�st�enden borde r �tminstone vara st�rre �n 0,3.
Detta �r inte fallet i n�got av de unders�kta p�st�endena. I st�llet �r sambandet noll eller negativt i �tta av de nio fallen (inflationen, investeringarna, exporten, industriproduktionen, BNP, industrisyssels�ttningen, arbetsl�sheten och reall�nen).
I tv� fall (inflationen och reall�nen) kan vi snarast tala om att det omv�nda sambandet kan r�da.
Endast i ett fall (handelsbalansen) finns det ett mycket svagt samband. Sambandet �r emellertid inte tillr�ckligt f�r att enligt vedertagna principer st�dja det p�st�ende som g�rs. Hela 93 procent av f�r�ndringen av handelsbalansen l�mnas of�rklarat och kan inte s�gas bero p� skillnader i l�ne�kningar.
Slutsatsen av denna unders�kning �r att de �etablerade sanningarna om l�ne�kningarnas skadliga effekter bara �r l�sa p�st�enden som saknar saklig grund.
| Schweiz | 13 | - 1,0 | -0,8 | 8 | 2,0 | 0,3 | - 7,1 | 0,7 | 2,8 | - 4,1 |
| Holland | 15 | - 4,7 | - 3,0 | 11 | 1,0 | 2,1 | - 13,0 | 8,5 | 5,2 | - 5,0 |
| V�sttyskland | 17 | - 3,1 | -2,3 | 20 | - 2,0 | 0,2 | - 10,5 | 5,0 | 3,0 | - 1,7 |
| Japan | 20 | -5,8 | - 4,0 | 36 | 16,5 | 10,0 | 3,1 | 0,7 | 3,9 | 7,7 |
| �sterrike | 24 | - 0,8 | - 3,8 | 3 | 2,0 | 1,9 | - 1,6 | 1,9 | 1,3 | 0,8 |
| USA | 26 | - 9,2 | 13 | 11,1 | 4,1 | - 4,3 | 0,4 | 2,1 | 0 | |
| Belgien | 28 | - 9,2 | - 2,8 | 11 | 2,8 | 0 | 5,1 | 4,0 | - 6,0 | |
| Danmark | 35 | - 6,0 | - 0,7 | 21 | 17,0 | 4,7 | 0,9 | 3,6 | 2,2 | - 5,3 |
| Kanada | 36 | - 5,7 | - 4,4 | 35 | 4,0 | 2,0 | 3,5 | 4,3 | 2,0 | - 1,2 |
| Sverige | 41 | - 5,7 | - 1,8 | 25 | 10,0 | 3,0 | - 6,5 | 1,1 | 5,5 | - 2,0 |
| Norge | 43 | - 4,7 | 0 | 20 | 13,0 | 1,2 | - 8,6 | 1,3 | 4,2 | - 2,9 |
| Storbritannien | 45 | - 13,0 | - 0,9 | 11 | 2,9 | 3,5 | - 7,0 | 4,9 | - 2,5 | 11,5 |
| Australien | 46 | - 0,8 | 12 | - 1,0 | 2,0 | - 6,2 | 2,9 | - 2,4 | 6,4 | |
| Finland | 51 | - 4,5 | - 0,6 | 16 | 11,3 | 6,8 | 3,7 | 1,3 | 3,3 | 7,6 |
| Frankrike | 59 | - 6,2 | - 3,0 | 3 | 0 | 2,4 | - 5,9 | 3,4 | 1,7 | 9,7 |
| Italien | 87 | - 10,4 | - 1,7 | 18 | - 4,8 | - 1,7 | - 10,8 | 2,8 | 2,6 | 12,1 |
| - 0,56 | - 0,28 | - 0,05 | 0,23 | 0,20 | 0,08 | - 0,12 | 0,15 | - 0,67 |
F�r tabellen ovan g�ller att kolumnerna i tur och ordning visar:
Land
L�ne�kningar 1980 � 84 i procent
F�r�ndring av inflationstakten mellan 1980 och 1984 i procentenheter
Totala investeringarna/BNP, f�r�ndring 1980 �84 i procentenheter
F�r�ndring av exporten 1980 � 84 i procent
F�r�ndring av BNP 1980 � 83 i procent
F�r�ndring av industrisyssels�ttningen 1980 � 84 i procent
F�r�ndring av arbetsl�sheten 1980 � 84 i procent
Handelsbalansen / BNP, f�r�ndring 1980 � 84 i procentenheter
F�r�ndring i reall�n 1980 � 84 i procent
Korrelationskoefficienten mellan L och �vriga faktorer, tecknet r har anpassats till tesen om ett perfekt positivt samband r = 1,0
K�llor
International Financial Statistics, august -85, IMF (f�r L, IK, E, IP, IS, HB, RL).
Economic Survey of Europe in 1984- 85, FN (f�r I).
Quarterly Labour Force Statistics, nr 3 1982, nr 2 1985, (f�r A).
Konjunkturl�get, april 1985, Konjunkturinstitutet (f�r BNP).
[1] Den som �r intresserad av hur och varf�r det f�rh�ller sig p� det viset, h�nvisas till n�gon standardbok i ekonomisk statistik.
[2] Detta �r egentligen inte helt korrekt. Vad som studerats h�r �r skillnader i placering l�nderna emellan och inte den faktiska f�r�ndringen av handelsbalansen i f�rhallande till den faktiska f�r�ndringen av l�nerna. G�r man en matematisk ber�kning p� de faktiska f�r�ndringarna och inte p� placeringarna blir r=0,15 och enbart 2,3 % av f�r�ndringen i handelsbalansen kan f�rklaras med l�nes�nkningarna.
[3] Som tidigare �r det h�r egentligen en fr�ga om placeringar. G�r man en ber�kning p� faktiska v�rden blir r =0,67 och l�ne�kningarna f�rklarar d� 45 procent av skillnaderna i reall�nef�r�ndringarna.