Ur Fj�rde Internationalen 1/1985
�Det g�r ett sp�ke genom Europa� � arbetarkampens sp�ke. Sp�ket tog under �Orwells� �r 1984, materiell och militant gestalt i framf�r allt Storbritannien genom gruvarbetarstrejken, men ocks� i V�sttyskland genom strejken f�r 35-timmars arbetsvecka, och i Frankrike genom st�larbetaraktioner.
Dessa strider uppkommer i en l�ngre fas av stagnation f�r kapitalismen, med l�nsamhetskriser, strukturomvandling och h�gerpolitik som viktiga inslag. I de tre stora striderna i Europa �r det industriarbetarna som knutit n�ven. Just den k�rna av arbetarklassen som av desillusionerade intellektuella setts som ett hoppl�st fall. Samtliga strider har handlat om att r�dda jobben i tider av h�g arbetsl�shet. De har varit stora aktioner med viktiga politiska verkningar. Exempelvis f�r kommunisternas deltagande i Frankrikes v�nsterregering; f�r de annars lugna tyska arbetarna att vinna erfarenheter av kollektiv kamp; f�r styrkan och initiativkraften hos h�ger och v�nster inom det brittiska Labour, m m. Som ett bidrag till utv�rderingen av 1984 �rs erfarenheter publicerar Fj�rde Internationalen i detta nummer material kring Storbritannien och V�sttyskland.
Peter Hemgren g�r en kortfattad genomg�ng av strejkf�rloppet bland de brittiska gruvorna. Hemgrens artikel �r skriven i november, under inspiration fr�n ett eget bes�k i det strejkdrabbade landet, d� utg�ngen �nnu var oviss. Redaktionen har f�rsett artikeln med en kort epilog �ver strejkens slutfas och uppl�sning.
Ben Fines artikel �r skriven strax innan gruvstrejken br�t ut. Han ger sig i kast med kolbrytningens tekniska m�jligheter och den brittiska energipolitikens starka inriktning p� k�rnkraft och Nordsj�olja.
Med John Ross och Alan Freeman f�r vi en ideologisk och historisk bakgrund till den politiska milj�n i gruvstrejkens England. Ross sp�rar de politiska partierna och andra institutioner tillbaka �nda till den engelska revolutionen p� 1600-talet. Detta var den f�rsta borgerliga revolutionen i historien, och som s�dan blev den �ofullbordad�, d v s den l�mnade kvar gamla rester. Det var trots allt medelklassens revolution, centrerad kring �the Parliament�. Framf�r allt medgav den en social struktur som drev fram den industriella revolutionens genombrott i slutet av 1700-talet, den egentliga kapitalismens genombrott. Med fabrikerna och prolet�rerna f�ddes s� sm�ningom arbetarr�relsen och Labour.
Redan under 1640-talets revolution fanns ett �prolet�rt� inslag. Det var visserligen �yeomanry� (ung. storbonde) som var den sociala kraften bakom Oliver Cromwells �New Model Army�, som genom engelsk expansionism skulle skapa Storbritannien under 1600-talet. Men i medelklassens revolution drogs alltmer folkliga element med och allt radikalare id�er f�ddes, �the Levellers�, �the Diggers� och Winstanley. Dessa r�relsers j�mlikhetsideal var dock alltf�r radikala f�r den gryende agrarbourgeoisien, och krossades snart.
Tony Benn s�ker sina ideologiska r�tter i bl a s�dana historiska exempel, och mer s�llan hos moderna marxister. Benn har gjort sig k�nd som ledare f�r Labours v�nsterflygel, och har under gruvstrejken st�tt Scargill. Alan Freeman ger i en artikel fr�n 1981 en bild och en kritik av Benns ideologi: Hans starka demokratiska engagemang f�r �kad folklig kontroll �ver parlament och industri � men ocks� en ovilja att ta makten och i st�llet k�psl� om den och g�ra l�sningarna acceptabla f�r Kapitalet.
Peter Bartelheimer, medlem i den v�sttyska sektionen av Fj�rde Internationalen g�r i sin artikel en utv�rdering av den v�sttyska metallstrejken f�r 35-timmars arbetsvecka. Det blev en partiell seger, menar Bartelheimer, d�r regeringen fick g� tillbaka till f�rhandlingsbordet. Men regeringen klarade sig fr�n en st�rre f�rlust p g a SPD:s och De Gr�nas flathet och att facken h�ngde upp kampen f�r mycket p� strejkunderst�d i st�llet f�r solidariteten bland medlemmarna.
George Orwells bok �1984� kom ut i f�rnyade upplagor under f�rra �ret. Isaac Deutscher ger h�r, bl a p� grundval av personlig v�nskap med f�rfattaren, en annorlunda bild av vad Orwell egentligen hade f�r bakgrund till sin sista bok. Litter�ra f�reg�ngare, vilka stater och samh�llsfenomen Orwell hade i tankarna, och Orwells filosofiska grundinst�llning som ledde fram till den metafysiska pessimismen i �1984�, beskrivs i en artikel fr�n 1954.
Red