Ur Fj�rde internationalen 5/1976
F�rst i och med den v�sttyska f�rbundsdagens antagande av till�ggsparagraf 88a i strafflagen (den s k munkorgsparagrafen) blev den allvarliga situationen i F�rbundsrepubliken uppenbar f�r bredare kretsar. Bilden av en l�ngt framskriden urholkning av den borgerliga demokratin och sk�rpt repression mot v�nstern har tagit form, en bild d�r �88a bara �r toppen p� ett isberg- bara ett instrument som statsapparaten insatt f�r att �disciplinera� medborgarna. Det kanske mest bekanta exemplet �r �Berufsverbot� - yrkesf�rbud eller yrkesut�vningsf�rbud, dvs f�rbudet f�r �f�rfattningsfienden� att inneha offentliga tj�nster. Om yrkesf�rbudet handlar en bok, nyligen utkommen och �versatt till svenska; �Berufsverbot - F�rf�ljelsen av v�nstern i V�sttyskland och V�stberlin� av Utz Maas (Zenit/Cavefors, Lund juni 1976). Beskrivningen omfattar s�v�l den juridiska grunden som den praxis som utbildas, och placerar in yrkesf�rbudet i sitt samh�lleliga och historiska sammanhang. En initierad skildring av de olika politiska riktningarnas h�llning till yrkesf�rbudet - b�de de drabbades och instiftarnas - ing�r som en v�sentlig best�ndsdel.
Yrkesf�rbudet g�r tillbaka p� det beslut som fattades den 28/1 1972 av delstatspresidenterna tillsammans med f�rbundskanslern (d� Willy Brandt). Inneb�rden var att den som ut�var �f�rfattningsfientliga aktiviteter� ej ska ges tilltr�de till offentlig tj�nst. Medlemskap i en organisation med �f�rfattningsfientliga� syften m�ste ge upphov till tvivel p� om en s�kande i alla l�gen kommer att verka f�r den fria demokratiska ordningen, och tvivel ska i regel vara tillr�cklig grund f�r avslag p� en ans�kan.
Vad detta ska inneb�ra, och hur det ska f�renas med den i grundlagen f�reskrivna friheten till yrkesval och -ut�vning och r�tt till fria meningsyttringar, har varit f�rem�l f�r en omfattande debatt, inte minst bland f�rsvararna av yrkesf�rbudet. Till�mpningen varierar mellan f�rbundsstaterna och godtycket synes vara den enda regeln.
Vem �r, till att b�rja med, �f�rfattningsfiende�? De kriterier som f�rekommit vid avslag p� ans�kningar �r otaliga. Vanligast �r medlemskap i DKP (det Moskvatrogna kommunistpartiet) eller n�gon av organisationerna till v�nster om partiet, men ocks� SPD (socialdemokraterna) och FDP (liberalerna) drabbas. Fackligt arbete kan ensamt eller tillsammans med andra indicier vara sk�l nog. Aktivitet inom SHB (ung. socialdemokratiska studentklubben) och olika tv�rpolitiska organisationer vilka betecknas som �kommuniststyrda�, t ex Demokratiska Jurister och F�rbundet Vetenskapens Frihet samt medlemskap i f�reningen f�r under nazitiden f�rf�ljda �r nog s� komprometterande, f�r att inte tala om att aktivt bek�mpa yrkesf�rbudet (! ). F�rutom s�dana �indicier� p� f�rfattningsfientlig aktivitet anv�nds ett otal andra sk�l, t ex polisanm�lan (oavsett frik�nnande eller �talseftergift), undertecknande av flygblad eller valupprop, resor till DDR, ja till och med sl�ktsoning (en ingrediens i den fascistiska �r�ttvisan�) f�rekommer, dvs anf�rvanters handlingar l�ggs en sj�lv till last. Bed�mningen varierar uppenbarligen med myndigheternas uppfattning om vad som �r k�rnan i f�rfattningen. Framf�rallt fr�n konservativt h�ll h�vdas att kravet p� produktionsmedlens f�rstatligande strider mot f�rfattningen (trots att det uttryckligen medges d�r). Den fria demokratiska grundordningen (ett nyckelord i debatten) identifieras allts� med det ekonomiska systemet.
Ett s�tt att kringg� problematiken �r att de f�rfattningsm�ssiga r�ttigheterna kan inskr�nkas eller tolkas utifr�n tj�nstemannalagen. Ist�llet f�r att ber�ra en s�kandes politiska inst�llning bed�ms dennes �personliga l�mplighet�, n�got som en anst�llande myndighet har r�tt att pr�va.
Den uppfattning som alltmer b�rjat framtr�da �r att det inte �r inst�llningen till f�rfattningen som �r avg�rande, och att yrkesf�rbudet snarare �r att betrakta som ett skydd f�r staten -mot f�rfattningen, om s� skulle beh�vas. 1 en viktig dom s�ger f�rfattningsdomstolen (som har till uppgift att pr�va om antagna lagar �r f�renliga med f�rfattningen) att �trohetsplikten bjuder tj�nstemannen att st�lla upp f�r staten och det g�llande f�rfattningssystemet �ven om f�rfattningen �ndras�.
De sp�nningar som variationen i till�mpning mellan f�rbundsstaterna och de os�kra kriterierna gett upphov till f�rs�kte f�rbundsregeringen mildra med ett lagf�rslag, vilket antogs av F�rbundsdagen h�sten 1975.
Resultatet blev en ramlag till delstaternas tj�nstemannalagar som inte v�nder sig emot yrkesf�rbudet som s�dant men stipulerar en bed�mning av s�kande fr�n fall till fall. Detta till skillnad fr�n CDU/CSU (den konservativa oppositionen) som ville sl� fast att medlemskap i vissa organisationer automatiskt diskvalificerar s�kande. Senare har ocks� antagit: en lag som reglerar de sk anst�llningsf�rh�ren och numera medger att s�kande delges de tvivel Som myndigheten hyser, f�r tillg�ng till det material man bygger p�, r�tt till juridiskt bitr�de vid f�rh�ret, r�tt att se protokoll; alla punkter d�r kritik riktats mot f�rh�rens former. Fortfarande g�ller dock att en ans�kan kan avsl�s utan att f�rh�r h�lls, n�mligen om �tvivlen� baseras p� befintligt skriftligt material, i synnerhet om det kommer fr�n Verfassungsschutz (F�rfattningsskyddet, V�sttyska S�PO), vilket intimt samarbetar med h�gerinriktade organisationer fr a p� universiteten i bevakningen av v�nstern).
F�r b�da dessa lagar g�ller att de blockerats genom CDU/CSU:s majoritet i f�rbundsr�det, vilket ger dem karakt�ren av rekommendationer till delstatsregeringarna.
Enligt Maas uppgick 1975 antalet utf�rdade yrkesf�rbud till ca 1 200. Enligt DN 31/5-76 till ca 3 000. Antalet unders�kta uppges enligt sistn�mnda k�lla vara 800 000. De som drabbats var i b�rjan framf�r allt l�rare, men s� sm�ningom har f�rbuden spridit sig �ver hela den offentliga sektorn. Numera ber�rs �ven forskningen och i viss m�n utbildningen. Eftersom den fas av utbildningen som nit kan omfattas av yrkesf�rbudet ocks� �r en f�ruts�ttning f�r att senare f� anst�llning i den privata sektorn, kan radikala effektivt utest�ngas fr�n stora delar av f�rv�rvslivet. Men ocks� p� ett mer omedelbart s�tt har f�rbundsarbetsdomstolen f�rsett de privata arbetsgivarna med r�ttsliga medel att anv�nda sig av yrkesf�rbud (�ven om det har till�mpats i liten utstr�ckning �n). 1972 godk�ndes avskedande av en banktj�nsteman som delat ut en valtidning f�r DKP (bl a inneh�llande kritik av bankerna) under h�nvisning till �trohetsplikten� mot arbetsgivaren. Denna ans�gs �verordnad f�rfattningens f�rbud mot diskriminering av politisk �sikt.
Siffrorna ovan s�ger inte allt om omfattningen av yrkesf�rbudet. M�nga avst�r fr�n att infinna sig p� f�rh�r och drar tillbaka sin ans�kan. Andra finner det inte l�nt att s�ka offentlig anst�llning. De som till �ventyrs skulle f� sitt Berufsverbot upph�vt av domstolen har att v�nta nya processer, vilka ocks� kan leda till avskedande f�r att man gett sitt fall publicitet och d�rigenom utsatt �arbetsgivarens beslutsfrihet f�r otillb�rlig press�.
Yrkesf�rbudet har n�stan uteslutande riktats mot �v�nsterradikaler�, trots att det formellt skall g�lla extremister b�de till h�ger och v�nster och trots att de stycken i f�rfattningen som ibland �beropas hade sin udd riktad mot fascismen n�r de skrevs. Ett talande bevis �r att det nynazistiska NPD v�lkomnat �radikalf�rordningen� och f�rordat en str�ng till�mpning av densamma.
Till�ggsparagraf 88a i strafflagen tr�dde i kraft 16/4 i �r. Enligt uppgift (Arbetarkamp 16/76) har den redan kommit till anv�ndning. Den 18-19/8 genomf�rdes razzior mot v�nsterbokhandlar i flera av de st�rsta v�sttyska st�derna, med h�nvisning till �v�ldsparagrafen�.
Den nya lagen g�r det f�rbjudet att i tal eller skrift uppmana till �v�ldshandlingar�, ett ytterst t�njbart begrepp som �ven kan omfatta strejker, demonstrationer, husockupationer etc. Det �r �ven otill�tligt att framst�lla v�ldshandlingar som oundvikliga och n�dv�ndiga. Det senare har preciserats att g�lla det egna landet, en eftergift �t SPD-v�nstern som f�rsvarar v�pnad kamp i �tredje v�rlden�. �ven den som indirekt medverkar till att skrift med �v�ldspropaganda� n�r allm�nheten genom tryckning, distribution eller rekommendation av skriften omfattas av lagen. Konst och vetenskap �r undantagna, men det �r domstolarna som f�r avg�ra om skrifterna sorterar under den beteckningen.
�ven den tidigare �v�ldsparagrafen�, � 131a, vilken v�nder sig emot �f�rh�rligande av v�ld�, har kunnat anv�ndas f�r liknande syften. Det var med h�nvisning till den som Trikontf�rlaget i M�nchen utsattes f�r en polisrazzia h�sten1975, f�r att man tryckt och distribuerat f d terroristen Bommi Baumanns bok �Wie alles anfing�, sedan en tid p� svenska (�Hur det hela b�rjade�, F�rfattarf�rlaget, Kristianstad 1976). Boken �r en personlig skildring inifr�n en av de m�nga sm� terroristgrupper som blommade upp i studentuppsvingets k�lvatten 1968. Vad som alldeles klart framg�r vid en l�sning av boken �r att det knappast �r f�r att komma �t �terrorismen� som de aktuella sk�rpningarna i r�ttsl�get f�rklaras av. 2 junir�relsen, som Baumann tillh�rt, �r en handfull unga m�nniskor som verkar f�r ytters diffusa politiska m�l (sj�lva kallar de sig anarkister) och vars kampmetoder har vuxit fram spontant, t�mligen o�verlagt, som svar p� polisens upptrappning av v�ldet mot de utom-parlamentariska grupperna. (Den som f�rst g�r i br�schen f�r upptrappning av �motv�ldet� �r f � just den inskickade polisspionen.)
Boken ger oss en bild av tilltagande isolering fr�n samh�llet och intern uppl�sning. Det �r anm�rkningsv�rt att boken betecknas som v�ldspropaganda med tanke p� att f�rfattaren har �vergivit terrorismen, och med sj�lvkritiska �gon ser tillbaka p� sitt liv. Det �r ocks� anm�rkningsv�rt och betecknande f�r situationen p� det r�ttsliga planet att Heinrich B�ll ostraffat kunnat rekommendera boken n�got som ju �r f�rbjudet enligt � 88a. Parallellfall tidigare visar att ett v�nsterf�rlag kan �d�mas dryga b�ter f�r publicerande av uppgifter och �sikter som redan tidigare framf�rts i v�letablerad press och av v�letablerade personer.
Hur ska man d� tolka dessa tills vidare isolerat tyska f�reteelser? Och vilken roll spelar de i den klasskamp som det v�sttyska proletariatet kommer att utveckla?
Man kan naturligtvis inte h�rleda utvecklingen direkt ur specifikt v�sttyska ekonomiska faktorer. 1 sj�lva verket tycks den v�sttyska kapitalismen st� relativt stark, vilket bl a yttrat sig i st�ndigt positiv handelsbalans (�ven under �oljekrisen�), och i D-markens starka internationella position.
Under de senaste �ren har den v�sttyska kapitalismen ocks� haft en l�gre inflationstakt, b�ttre produktivitetsutveckling, och l�gre arbetsl�shet �n de flesta stora kapitalistl�nder. Utvecklingen vad det g�ller reall�nerna f�r arbetarklassen har ocks� varit b�ttre �n i flertalet andra l�nder, med undantag f�r Sverige.
Ytligt sett borde den antidemokratiska attack som den v�sttyska staten riktat mot de progressiva inte vara n�dv�ndig. F�rutom en hygglig kapitalistisk utveckling i j�mf�relse med andra kapitalistl�nder har man haft f� strejker, och en stark centraliserad socialdemokratisk fackf�reningsr�relse, som med stor iver undertryckt oppositionella arbetare och sl�ngt ut dem ur facket, varp� de avskedats.
�nd� spelar den allm�nna kapitalistiska stagnationen naturligtvis en viss roll f�r uppkomsten av det ideologiska klimat i vilket de antidemokratiska besluten tagits. Att de sedan kommit s� tidigt i V�sttyskland sammanh�nger d�remot med traditioner och historia.
Inte f�rr�n efter det f�rsta omf�rdelningskriget blev den en g�ng s� splittrade (och i verkligheten fortfarande ytterligt heterogena) tyska staten borgerligt demokratisk. Weimar-republikens demokrati kunde aldrig bli stabil, inte med brist p� traditioner, den nationella fr�gans betydelse efter Versailles och den tilltagande ekonomiska krisen. 1930 f�rbj�ds kommunister (och nazister) i offentlig tj�nst, ett �yrkesf�rbud� som f�reb�dade den nazistiska anstormningen mot all borgerlig demokrati.
Den tyska grundlagen efter kriget, en lag som syftade mot utbredd demokrati och anti-fascism(det l�g i tiden � SPD ville inf�ra fullst�ndig socialism, CDU skrev i sitt program 1947 att �det kapitalistiska ekonomiska systemet inte hade tillfredsst�llt det tyska folkets sociala krav�) hindrade inte att man i skenet fr�n det kalla krigets gasl�gor �r 1950 p� nytt f�rbj�d kommunister och radikala socialdemokrater att arbeta i offentlig tj�nst. 1956 f�rbj�ds kommunistpartiet KPD helt, trots att det d� n�rmast var en sekt.
Tyskland och sedermera V�sttyskland har ingen klar borgerligt demokratisk tradition. Efter den l�nga positiva konjunkturutvecklingen, samt inf�r behovet av marknader i �st, �ndrades delar av politiken, och KPD:s eftertr�dare DKP legaliserades i slutet av 60-talet. 1970-talets h�rdare ekonomiska klimat, tj�nstem�nnens fasta anst�llningsf�rh�llanden, och utexamineringen av stora grupper progressiva akademiker (fr�mst anh�ngare till DKP, vars studentf�rbund Spartacus har ett mycket stort inflytande) �kade p� nytt den antidemokratiska motvinden, och 1972 b�rjade man �ter besk�ra demokratin p� allvar, till stor del under pressen fr�n det stora h�gerblocket CDU/CSU. Kampen f�r demokrati, b�de inom arbetarr�relsen och i samh�llet i stort blir i detta sammanhang central. Inom arbetarr�relsen f�rs den mot det socialdemokratiska monopolet, mot uteslutningarna, f�r g�starbetarnas lika r�ttigheter, men �ven f�r att de fr�gor som restes p� DGB:s (v�sttyska LO:s) kongress 1972 om �kat inflytande i f�retagen genom l�ntagarfonder tas upp p� nytt. Kampen mot inskr�nkningar av demokratiska fri- och r�ttigheter, samt f�r avskaffandet av de hittillsvarande inskr�nkningarna f�rs till stor del i samklang med stora grupper socialdemokrater, och �ven med DGB, samt i samverkan med en del borgerliga intellektuella.
Betingelserna i kampen f�refaller s�ledes inte alltf�r d�liga. Trots detta har framg�ngarna varit f�. En av orsakerna till detta �r utan tvivel det faktum att den tyska regionaliseringen och allm�nna splittringen har lett till en v�nster av n�rmast komiskt slag. Men komiken har en huvudstr�m av tragik, ty vad ska man s�ga om ett DKP som gladeligen utesluter maoister fr�n KBW, KPD, KPDml m fl ur facket, samtidigt som de vill ha deras st�d mot yrkesf�rbudet? Eller vad tycks om maoister som har en �viss f�rst�else� f�r ett yrkesf�rbud riktat mot �socialimperialismens agenter� i DKP?
En viss b�ttring kan dock noteras. DKP, som tidigare varit sj�lvcentrerat i fr�ga om yrkesf�rbudet, erk�nner nu att det drabbar �ven den �vriga v�nstern. I vissa fall har en stor del av v�nstern kunnat enas, vilket har betydelse i ett land med 105 �ortodoxt kommunistiska�, 64 maoistiska och 10 trotskistiska organisationer med en medlemsmassa tillsammans med �vriga v�nstern p� drygt 100 000 personer. Fortfarande �terst�r dock mycket innan alla motst�ndare mot yrkesf�rbudet kan enas under en hatt f�r att enhetligt (utan att vara eniga i andra fr�gor) tillbakavisa h�gern, vinna socialdemokratin och liberalerna f�r sitt program och tvinga dessa att upph�va den hittillsvarande lagstiftningen.
Det �r n�dv�ndigt att delta i kampen f�r borgerlig demokrati, och idag f�rs denna kamp skarpast i V�sttyskland av alla kapitalistiska formellt borgerligt demokratiska l�nder. �ven f�r oss g�ller det att ena oss p� en plattform som till�ter bredast m�jliga aktioner i denna fr�ga. Detta s� mycket mer som den SKP-dominerade �Tysklandskommitt�n� (st�dd bl a av CUF och FPU) har �vidgat� fr�gan till att g�lla �demokratin i hela Tyskland� (dvs �ven DDR), med motiveringen att man kan ta st�ndpunkten i f�rh�llande till �diktaturen i �sttyskland� som m�ttstock p� allvaret i viljan att verkligen k�mpa f�r. demokrati i V�sttyskland. Varf�r just DDR, och inte Kina, Albanien, Rum�nien, DRK osv?
I enhetsarbetet till st�d f�r v�ra tyska kamrater �r det naturligtvis viktigt f�r oss kommunister att ha en riktig inst�llning till fr�gan om demokratin i �verg�ngssamh�llena. Men vi m�ste �ven samarbeta med dem som inte har det, eller hyser illusioner om den verkliga karakt�ren hos de l�nder som inte l�ngre �r kapitalistiska. Ukas?. m�ste vi f�rs�ka dra in borgerliga grupper i arbetet, f�rutsatt att de �r beredda att verka f�r att deras motsvarigheter i V�sttyskland f�ljer samma linje.
I solidaritetsarbetet med de v�sttyska arbetare, intellektuella och andra som drabbas av antidemokratiska �tg�rder, l�gger vi grunden f�r deras solidaritet med oss n�r vi beh�ver den. Likas� kan vi l�ra oss en hel del om vad vi kan ha framf�r oss. D� �r det v�r plikt att st�lla upp � om vi menar allvar.
BP och PR