Fr�n Fj�rde internationalen 5/1975.

Ingrid Hedstr�m

Familjen under senkapitalismen

Vi som var barn p� 50-talet minns familjeprogrammen. Varje helg rullade de ut �ver etern i radio och TV, n�r den kom: �Alla mot alla�, �Stora famnen�, �Morokulien�, �Karusellen� och �Snurran� snurrade runt, runt, runt...

Det var program som riktade sig direkt till en publik av lyckliga f�r�ldrar och barn, samlade kring radio eller TV i aftonlampans sken. Publiken fanns ocks�, det m�rktes p� programmets genomslagskraft. Karusellen kunde st�lla en halv nation p� f�tter f�r att delta i underliga uppt�g. En generation tr�ngdes kring konditoridiskarna f�r att f� �Alla mot alla-bakelser�.

Familjeprogrammen var ett monument �ver 50-talets familjeidyll. N�r Karusellen nu, 20 �r efter�t, snurrar p� patetisk tomg�ng i TV �r det bara ett av tecknen p� den senkapitalistiska familjens kris.

�Under senkapitalismen tenderar familjen att uppl�sas, s�rskilt inom arbetarklassen�.

Det �r ett p�st�ende som upprepats och �terupprepats m�nga g�nger. Det �r sant ocks�, men det �r en sanning med mycket stora modifikationer.

F�r i sj�lva verket �r det ocks� f�rst under senkapitalismen som den moderna k�rnfamiljen f�r f�ste inom arbetarklassen och bland massan av l�nearbetare. Under senkapitalismen institutionaliseras f�r f�rsta g�ngen de egendomsl�sas familj � l�nearbetarfamiljen. En ny familj med speciella k�nnetecken och speciella funktioner skapas. Det leder till att familjen faktiskt tycks st�rkas under senkapitalismens f�rsta decennier.

Men den lever p� konstgjord andning, eftersom den materiella grunden f�r dess existens samtidigt rycks undan allt mer. I l�ngden r�cker inte den konstgjorda andningen till f�r att h�lla liv i en patient utan egna andningsorgan. Krisen i familjen sl�r igenom.

Kapitalismen skapar kris i familjen

Historien om familjen under senkapitalismen b�rjar egentligen l�ngt tidigare, redan i och med kapitalismens genombrott. D� inleds en omvandling av familjeinstitutionen, som under 20- och 30-talet exploderar i en akut kris. L�ga gifterm�lstal, l�g och katastrofalt sjunkande nativitet b�r vittne om denna kris, som f�r den bildade allm�nheten att besk�rma sig �ver familjens uppl�sning och sedernas f�rfall.

Den uppl�sning man besk�rmar sig �ver �r i sj�lva verket den traditionella borgerliga/sm�borgerliga familjens uppl�sning. Krisen �r denna familjs kris i ett samh�lle d�r den �verlevt sig sj�lv, d�r den materiella basen f�r dess existens blir allt sn�vare, samtidigt som en ny klass v�xer fram, vars levnadsf�rh�llanden inte alls st�mmer �verens med den traditionella familjeformen s�dan den kodifierats i lagstiftning och ideologi.

Denna traditionella familjeform, institutionaliserad sedan sekler, �r allts� de privata egendoms�garnas familj. S�v�l hos hantverkar- och sj�lv�gande bondefamiljer som hos jord�gande adelsfamiljer och handelskapitalets k�pmannasl�kter �r den privata egendomen familje-institutionens materiella grundval. Familjen �r en institution f�r att h�lla samman och f�ra vidare denna egendom. F�r de mindre egendoms�garna �r den ocks� en naturlig produktionsgemenskap.

I familjelagstiftning och dylikt uttrycks denna funktion hos familjen: De olika familjemedlemmarna �r inte sj�lvst�ndiga r�ttssubjekt utan assimileras till familje�verhuvudet, mannen. Hustrun kan inte sj�lv f�rfoga �ver sin fasta egendom osv.[1]

F�r de egendomsl�sa blir familjebildningen en besv�rlig historia, b�de ekonomiskt och juridiskt.

Ekonomiskt d�rf�r att den enda egentliga m�jligheten f�r t ex en dr�ng och en piga att kunna bilda familj med eget hush�ll �r att kunna skrapa ihop tillr�ckligt mycket f�r att sj�lva kunna etablera sig som mindre egendoms�gare � annars f�r de forts�tta att vara bundna till en husbondes hush�ll.

Juridiskt d�rf�r att �ven lagstiftningen f�rsv�rar de egendomsl�sas familjebildning. De olika tj�nstehjonsstadgarna �r inriktade p� att binda arbetskraften till torvan och arbetsk�paren, och det �r sv�rt att slita sig loss och bilda eget hush�ll.[2]

Uppl�sningen b�rjar

Att hinder p� detta s�tt l�ggs f�r de egendomsl�sas familjebildning spelar ingen st�rre roll s� l�nge dessa prolet�ra skikt utg�r en obetydlig del av befolkningen med ringa betydelse Inom ekonomin. Det �r f�rst under 1800-talet man kan b�rja sk�nja konturerna av ett problem.

I b�rjan av 1800-talet b�rjar n�mligen d�dligheten sjunka i Sverige med en snabb befolkningstillv�xt som f�ljd. Fr�n 1750 till 1850 f�rdubblas Sveriges befolkning. Eftersom det inte finns plats f�r alla dessa i ekonomin, eftersom g�rdarna inte kan delas upp hur mycket som helst, ger befolkningstillv�xten upphov till ett stort landsbygdsproletariat som oftast tvingas leva under miserabla f�rh�llanden.[3]

Fr�n 1775 till 1870 v�xte antalet oberoende b�nder fr�n l 053 000 till l 396 000. Under samma tid v�xte den �l�sa� landsbygdsbefolkningen fr�n 549 000 till l 288 000.[4] Bakom dessa siffror d�ljer sig den f�rsta orsaken till den traditionella familjeformens uppl�sning.

Under 1850-talet b�rjar industrialiseringen ta t�rt i Sverige och assimilera en del av detta landsbygdsproletariat, �ven om det �r f�rst under seklets sista decennier som kapitalismen f�r sitt definitiva genombrott.[5] Jordprolet�ren f�rvandlas till industriprolet�r � med det f�rsv�ras de egendomsl�sas familjebildning ytterligare.

I jordbrukarsamh�llet �r familjen en ekonomisk tillg�ng. Stora och sm�, gamla och unga, m�n och kvinnor deltar i arbetet efter f�rm�ga. Alla kan bidra till f�rs�rjningen, familjen blir inte en ekonomisk b�rda f�r en f�rs�rjare. Detta g�ller framf�r allt f�r �gare av produktionsmedel/jord, men inte enbart f�r dem. �ven torparens, statarens och dr�ngens hustru och barn kan s�ttas i arbete � och det utan att familjen splittras upp. Man, hustru och barn kan arbeta tillsammans p� husbondens �krar.

Annorlunda blir det n�r fabrikerna kommer. D� ges tv� alternativ, b�da lika destruktiva ur den prolet�ra familjebildningens synvinkel. Antingen dras kvinnor och barn in i fabriksarbetet; eller s� g�r det det inte, och hela f�rs�rjningsb�rdan faller d� p� mannen.

Det �r inte sv�rt att f�rst� att familjelivet i den familj d�r man, hustru och barn �r sj�lvst�ndiga prolet�rer med 10-15 timmars arbetsdag blir en chim�r, som inte har n�got gemensamt med den borgerliga/sm�borgerliga idealbilden. Denna familj ber�vas n�stan helt m�jligheterna att uppfylla sina reproduktiva funktioner: De minsta barnen l�mnas utan tillsyn l�nga dagar, den flicka � eller pojke � som tillbringat sitt liv bakom fabriksportarna fr�n sitt nionde �r kan inte ta sig an husligt arbete eller v�rd av barn, har ingen aning om hur man syr, stryker, lagar mat eller passar sp�dbarn.

Denna form av uppsplittring av den prolet�ra familjen f�rekommer dock i st�rre omfattning endast under industrialiseringens b�rjan. P� en mer avancerad teknologisk niv� har inte kapitalismen l�ngre behov av oskolad arbetskraft i obegr�nsade m�ngder.

Mer permanent �r den andra k�llan till familjesplittring. �Familjesplittring� �r visserligen inte det r�tta ordet d�r. Det �r i st�llet fr�ga om att familjer inte kommer till st�nd. Industriarbete som enbart syssels�tter mannen i familjen ger i sj�lva verket upphov till en helt ny situation: F�r f�rsta g�ngen blir familjen en ekonomisk b�rda, f�r f�rsta g�ngen f�r vi en klart definierad f�rs�rjarroll i familjen. Betecknande �r att det �r f�rst 1853 som det f�rs in i �ktenskapslagen att mannen �r �skyldig att f�rs�rja� sin hustru. I 1734 �rs lag existerar inte f�rs�rjarbegreppet.[6]

Klasstrukturen och familjeuppl�sningen

Nu skall allts� en arbetarl�n som �r knapp redan f�r en r�cka f�r tv�, tre eller flera personer. Resultat: Folk blir mindre ben�gna att gifta sig och bilda familj. Fr�n 1850-talet stabiliseras gifterm�lsfrekvensen i Sverige p� en l�g niv�, bland de l�gsta i Europa. Andelen gifta i den vuxna befolkningen kommer ganska konstant att ligga kring 50 procent fram till 1930-talet. F�delsetalen sjunker fr�n omkring 30/1000 inv�nare till bottenlaget 13,68 1934.[7]

I vitalstatistiken kan man f�lja hur gifterm�ls- och nativitetskrisen utvecklas i takt med klasstrukturens f�r�ndringar (se tabell). Industrialiseringen inleddes i Sverige kring 1850, men �nnu 1870 fanns det bara 65 000 fabriksarbetare i landet. I b�rjan av 1880-talet hade siffran �kat till ca 100 000, men det var f�rst p� 1890-talet den stora expansionen kom. 1900 fanns det n�stan 300 000 fabriksarbetare i Sverige, 30 �r senare omkring en miljon.[8]

Tillsammans med siffrorna i tabellen ger detta ungef�r f�ljande bild: Familjekrisen b�rjar skymta redan p� 1830-talet i samband med befolkningstillv�xt och proletarisering av landsbygdsbefolkningen. Men det som har den mest destruktiva effekten p� familjebildningen �r l�nearbetets villkor tillsammans med penninghush�llningen. �ktenskapsfrekvens och nativitet bland industriarbetarna �r troligen mycket l�gre �n bland befolkningen i �vrigt, inklusive olika prolet�ra landsbygdsskikt, eftersom gifterm�ls- och f�delsetal sjunker i stort sett line�rt i takt med att industriarbetarnas andel av befolkningen v�xer.

Gifterm�lstalet �r l�gst 1891-1900. D�refter �kar det n�got, trots att industriarbetarklassens andel av befolkningen forts�tter att stiga. Den �kningen kan troligen s�ttas i samband med den allm�nna reall�neh�jningen 1900-30.[9]

Vad som d�remot visar ett direkt, line�rt och okomplicerat samband med kapitalismens, penninghush�llningens och industriarbetarklassens tillv�xt �r f�delsetalet. Fr�n 1870-talet minskar det under loppet av mindre �n sex decennier stadigt och obevekligt med mer �n h�lften, ober�rt av varje reall�nestegring.

�ktenskapsbildningen �r allts� mer k�nslig f�r relativt sm� f�r�ndringar av de ekonomiska villkoren �n barnaf�dandet. Till en del f�rklaras detta av att en hustru till skillnad fr�n barnen inte enbart �r en ekonomisk belastning f�r l�nearbetaren. Men det �r v�l ock< s� s� att l�ngtan efter en partner �r betydligt starkare �n l�ngtan att reproducera sig.

Skillnaderna i stabila familjef�rh�llanden mellan olika klasser framst�r klart om man j�mf�r den aktiva kvinnliga befolkningens syssels�ttning i de olika klasserna. Det �r d� att m�rka att �yrkesverksam� och �gift� i allm�nhet �r �msesidigt uteslutande kategorier: 1910 f�rv�rvsarbetade tre procent av de gifta kvinnorna. 1930 hade siffran stigit, men inte till mer �n tio procent. Man kan ocks� v�nda p� det: 1910 var endast 2,8 procent av de f�rv�rvsarbetande kvinnorna gifta. 1930 var siffran fortfarande bara 10,2 procent.[10]

Tabell l: Folkm�ngd samt allm�nna gifterm�ls- och f�delsetal i Sverige 1751-1939.

Inom arbetarklassen �r allts� endast h�lften av kvinnorna gifta, medan den andra h�lften f�rv�rvsarbetar. Detsamma g�ller f�r den lilla mellanskiktsgruppen. Inom bourgeoisin och sm�bourgeoisin d�remot �r hemmafruarna n�stan fem g�nger s� m�nga som de f�rv�rvsarbetande.

Man kan ocks� notera att det endast �r bourgeoisi/sm�bourgeoisi som inneh�ller kategorin ��vriga familjemedlemmar�. Det visar att familjen inom s�v�l mellanskikt som arbetarklass �r en k�rnfamilj med man, hustru och eventuella barn, medan den utvidgade familjegruppen med vuxna hemmad�ttrar, ogifta fastrar, morm�drar etc fortfarande �r ganska vanlig bland borgare och sm�borgare.

Vi kan nu sammanfatta orsaken till familjens kris i b�rjan av 1900-talet: Den �r resultatet av en mots�ttning mellan f�r�ldrade produktionsf�rh�llanden och de framtr�ngande nya produktivkrafterna. �Familjen� s�dan den gestaltas i den samh�lleliga �verbyggnaden, kodifieras i lagstiftning, f�rh�rligas i den dominerande ideologin, �verhuvudtaget behandlas av den borgerliga staten, �r den borgerliga/sm�borgerliga, patriarkaliska och egendoms�gande familjen, som antingen �r en naturlig produktionsenhet eller rik nog att utan sv�righet f�rs�rja samtliga familjemedlemmar.

I b�rjan av 1900-talet har denna familjeform �verlevt sig sj�lv. Som den ser ut har den ingen naturlig hemortsr�tt hos den nya klass av l�nearbetare som v�xer fram och utg�r en allt mer dominerande andel av befolkningen och spelar en allt viktigare roll i ekonomin. F�ljden av detta blir den kris i familjeinstitutionen som till slut kommer att ses som ett hot mot sj�lva reproduktionen av arbetskraft.

Tendensen v�nder

Men i mitten av 1930-talet v�nder tendensen pl�tsligt och dramatiskt. Omkring 1935 inleds f�r�ndringar i familjens � och kvinnans � situation som saknar motstycke i svensk historia vad g�ller tempo och omfattning.

60-talets b�rjan markerar slutet p� den f�rsta fasen av denna omvandling. Dess resultat �r vad som ser ut som familjeinstitutionens totala triumf inom arbetarklassen.

Det b�rjar med att s�v�l det allm�nna gifterm�lstalet som det allm�nna f�delsetalet stiger kraftigt, n�stan explosionsartat, under perioden 1935-45.[11] Sedan sjunker de �ter n�got, f�delsetalet n�stan till samma niv� som 31-35.[12] Denna minskning kan dock inte tas som int�kt f�r att krisen �terkommit; tolkningen av allm�nna gifterm�lstalet kompliceras t ex av �ldersf�rskjutningar i befolkningen och av det faktum att ett h�gt antal vigslar under en period reducerar antalet ogifta och automatiskt undanr�jer f�ruts�ttningarna f�r ett fortsatt h�gt tal.

En siffra som d�rf�r ger ett b�ttre perspektiv p� �ktenskapsinstitutionens utveckling �n det allm�nna gifterm�lstalet �r andelen gifta i den aktiva kvinnliga befolkningen. Fr�n 1800-talets mitt ligger denna siffra ganska konstant kring 50% fram till 1930. Fr�n 30-talets b�rjan v�xer andelen gifta i en brant stigande kurva fram till 1950 � fr�n 50% till drygt 70. Kurvan stiger ytterligare n�got, men mindre brant, fram till 1960 d� den faller lite.

Vad nativiteten betr�ffar �terg�r den efter en �explosion� p� 40-talet till den tidiga 30-talsniv�n. Men bakom siffrorna d�ljer sig en viktig f�r�ndring: F�rr f�dde de relativt f� gifta kvinnorna stora barnkullar. Senare har utvecklingen g�tt mot att allt fler gifta kvinnor skaffar sig allt f�rre barn vid allt yngre �ldrar. Det inneb�r att barnaf�dandet �r j�mnare f�rdelat i dag och ligger p� grupper i befolkningen som i b�rjan av 1900-talet knappt alls bidrog till nativiteten, och att utan en f�rst�rkning av familjeinstitutionen skulle f�delsetalet ha fortsatt att sjunka efter 1930. Hur ska vi d� f�rklara denna pl�tsliga f�r�ndring?

Vilken f�rklaring?

Familjeinstitutionens v�ldsamma expansion sammanfaller med 30-talskrisen, med en period av h�g arbetsl�shet, otrygghet och os�kra ekonomiska villkor f�r arbetarklassen. Ibland har det �kade gifterm�lstalet f�rklarats utifr�n detta: Som en kvinnornas massflykt in i �ktenskapet undan n�d och arbetsl�shet. Men ingen f�rklaring kan vara mindre tillfredsst�llande. F�r att kvinnorna skall kunna fly in i �ktenskapets trygga hamn kr�vs det att n�gon st�r beredd att ta emot dem, och vem skulle det vara? Arbetarklassens m�n, ocks� de h�rt drabbade av arbetsl�shet och l�nenedpressning?

Det verkar osannolikt, och faktiskt visar tidigare unders�kningar att gifterm�lstalet brukar sjunka under l�gkonjunkturer. l USA s�g man en klar nedg�ng i �ktenskapsfrekvensen under 30-talsdepressionen.[13]

En annan m�jlig f�rklaring, �tminstone till den �kade �ktenskapsfrekvensen, skulle vara en kraftig reall�ne�kning. Men den sammanlagda reall�neh�jningen 1930-1940 var � tre procent, inte mer. Detta duger d� knappast f�r att f�rklara att gifterm�lstalet under decenniets sista �r var det h�gsta �ver huvud taget sedan folkbokf�ringen inf�rdes 1749, eller att f�delsetalet v�nder f�r f�rsta g�ngen sedan kapitalismens genombrott.

Det ligger n�ra till hand att dra slutsatsen att den f�rst�rkning av familjeinstitutionen som inleds i b�rjan av 30-talet har samband med n�gon form av strukturell f�r�ndring i samh�llet, liksom krisen i familjen hade det.

Den strukturella f�r�ndringen som utl�ste krisen i familjen var kapitalismens genombrott. Den strukturella f�r�ndring som v�nder denna kris i dess motsats �r den definitiva omvandlingen till senkapitalism i Sverige. Monopolkapitalets roll bef�sts, sm�bourgeoisins roll i ekonomin blir h�rt ansatt. Industrialiseringen och st�dernas tillv�xt tillsammans med del kapitalistiska systemets 30-talskris framkallade f�r�ndringar i �verbyggnaden, framf�r allt i den borgerliga statens roll, �n allt mer kom att omfatta direkta ingripanden i den ekonomiska utvecklingen.

Dessa f�r�ndringar kom att var p� sitt s�tt bidra till f�r�ndringarna i familjef�rh�llandena.

Utslagningen av sm�bourgeoisin

Therborn visar i �Det svenska klassamh�llet 1930-70� att sm�borgerlighetens andel av de f�rv�rvsarbetande har minskat fr�n 31 till 14 procent, i absoluta tal fr�n 900 000 till 500 000.[14]

Det �r emellertid p�fallande att n�stan hela minskningen ligger p� den agrara sm�bourgeoisin. Dess huvudskikt och burgna skikt har tillsammans minskat fr�n 580 000 till 160 000, medan sm�borgerligheten i �vrigt t o m �kat n�got i absoluta tal fr�n 317 000 till 338 000.[15] Detta sammanh�nger med att den svenska sm�bourgeoisin, med undantag f�r den agrara, alltid spelat en t�mligen obetydlig roll i ekonomin, och att det f�ljaktligen aldrig funnits speciellt mycket att sl� ut.[16]

Och vad kan b�ndernas minskade roll ha haft f�r betydelse f�r l�nearbetarfamiljens utveckling? F�r att svara p� den fr�gan f�r vi �ter g� tillbaka till tiden f�re 1930.

Fr�n 1860-talets mitt b�rjar landsbygden avfolkas. Men till att b�rja med �r det enbart de prolet�ra och halvprolet�ra skikten som f�rsvinner. 1860-1900 minskar torpar-, backstugu- och inhyseklasserna med 25-50 procent, medan den sj�lv�gande bondeklassen under dessa �r �kar lika mycket som under den f�reg�ende hundra�rsperioden.[17]

Ocks� under perioden 1900-193U tycks tendensen ha varit densamma: En viss minskning av landsbygdens prolet�ra och halvprolet�ra skikt och en viss �kning i absoluta tal av de sm�borgerliga grupperna.[18]

Efter 1930 �r som vi sett tendenserna de rakt motsatta. Det inneb�r att det �r f�rst efter 1930 vi sett en direkt proletarisering av stora sm�borgerliga grupper med redan f�rdigbildade familjeformer.

Tabell 2: Den aktiva kvinnliga befolkningen i Sverige 1920 efter klass och syssels�ttning.

Visserligen �r det f�rst efter 1950 som jordbrukarna b�rjar minska i antal p� allvar, och sj�lvst�ndiga b�nder f�rvandlas till l�nearbetare.[19] Men redan fr�n 30-talet b�rjar s�ner och d�ttrar till sj�lv�gande b�nder att flytta in till st�derna, fr�n att tidigare ofta ha bott hemma och hj�lpt till med jordbruket. Therborn visar hur just denna process skjutit fart efter 1930: Antalet jordbruk d�r bondens barn, magar, sv�rd�ttrar och syskon bor p� g�rden och arbetar i jordbruket blir allt mindre. I allt fler lantbrukshush�ll blir, mannen och hustrun den enda arbetskraften.

Dessa s�ner och d�ttrar till b�nder f�r med sig de familjef�rh�llanden de v�xt upp med in i den klass de kommer att tillh�ra. �tminstone f�r de med sig bilden av dessa familjef�rh�llanden som ideal.

I �222 Stockholmspojkar� beskriver Jonsson och K�lvesten �den traditionella bondefamiljen inflyttad i en stadsv�ning� som �en l�tt igenk�nnlig familjetyp som med sm� variationer tycks oss dominera inom arbetarklassen�.[20]

I dessa familjer �r b�da f�r�ldrarna landsbygdsf�dda.

�De lever som deras f�r�ldrar gjorde.... Att far �r den som b�r f�lla det avg�rande ordet tycker b�da.... fast�n de ibland erk�nner att det inte �r s� helt med den ordningen just i deras hem. Fadern �r ju inte s� mycket hemma�.[21]

�kade statliga ingripanden i ekonomin

1932 gick socialdemokratin till val p� ett krisprogram med krav p� arbetsl�shetsbek�mpande �tg�rder. Det var mitt under 30-talskrisen. Arbetsl�shetssiffrorna sk�t i h�jden. Socialdemokratin vann en stor framg�ng i valet och bildade regering. Denna socialdemokratiska regering blev troligen f�rst i v�rlden med att till�mpa den typ av ekonomiska politik med aktiva statliga ingripanden i ekonomin, som under efterkrigstiden blivit var kapitalistisk regerings egendom.[22]

En redog�relse f�r eller diskussion om den svenska socialdemokratins ekonomiska politik fr�n 1932 och fram�t faller utanf�r ramen f�r denna text. Det som �r relevant i sammanhanget �r att denna politik bl a syftat till att uppr�tth�lla konsumtionsniv�n och den fulla syssels�ttningen � och att den i stort sett varit framg�ngsrik i det fram till de sista �ren.

Detta har inneburit att en del av de ekonomiska hindren f�r arbetarklassens familjebildning undanr�jts, kanske inte s� mycket genom en h�jning av levnadsstandarden som genom en st�rre ekonomisk trygghet. Detta innebar visserligen inte automatiskt en f�rst�rkning av familjeinstitutionen inom arbetarklassen, men tillsammans med den syn p� kvinnan och familjen som i allm�nhet pr�glade arbetarr�relsen och -klassen vid denna tid gjorde den det: Fick mannen m�jlighet att f�rs�rja en familj skulle han ta den. Kunde han r�dda sin kvinna fr�n arbetsmarknaden skulle han g�ra det.[23]

I detta l�g � och ligger � en i m�nga stycken begriplig och motiverad �nskan att befria kvinnorna fr�n ett brutalt och p�tagligt f�rtryck p� arbetsmarknaden. Men det bottnar �nd� i en borgerlig kvinnosyn. Ingen skulle komma p� id�n att se hemmet som en r�ddning undan arbetsk�parv�ldet f�r m�nnen. F�r dem blir det i st�llet en fr�ga om facklig organisering och kamp.

Men till de indirekta effekter p� familjebildningen som de statliga ingripandena i ekonomin kan ha haft m�ste l�ggas en annan och helt ny faktor: Under 30-talet ser vi f�r f�rsta g�ngen en omfattande statlig familjepolitik.

En statlig familjepolitik f�ds

1934 kom Alva och Gunnar Myrdals bok �Kris i befolkningsfr�gan�. Den kris de skrev om hade varit p� v�g l�nge, hade l�nge varit en potentiellt �het� fr�ga i den offentliga debatten. �Kris i befolkningsfr�gan� kom att bli den utl�sande faktorn i en livlig och omfattande debatt, och alla politiska partier tog upp befolkningsfr�gan p� sitt program.[24]

Flera motioner med krav p� snabba och genomgripande �tg�rder i befolkningsfr�gan lades fram till 1935 �rs riksdag.[25] 1935 tillsattes ocks� en stor utredning, befolkningskommissionen, som de n�rmast f�ljande �ren sl�ppte ut bet�nkanden med f�rslag till familjest�djande �tg�rder, av vilka en hel del genomf�rdes, andra inte.[26]

Bland de �tg�rder som genomf�rdes under 30-talet var bos�ttningsl�n �t unga par, hyresrabatter �t barnrika familjer, moderskapspenning och moderskapshj�lp, fri f�rlossningsv�rd, f�rbud mot att avskeda kvinnor vid �ktenskap eller barnsb�rd.[27] 1938 ut�kades barnavdragen vid beskattningen, men i samband med att de allm�nna barnbidragen inf�rdes avskaffades de igen.[28]

Vilka var d� den spirande familjepolitikens m�l och medel?

Dess m�l uttrycks r�ttframt och okonstlat i socialministerns anteckning till statsr�dsprotokollet d� befolkningskommissionen tillsattes:

�Intet folk med of�rsvagad livsvilja och livskraft kan inf�r den i v�rt land nu konstaterbara utvecklingstendensen underl�ta att vidtaga �tg�rder f�r att f� en �ndring till st�nd. I fr�msta rummet har man h�rvid att inrikta sig p� �tg�rder �gnade att befordra en �kad �ktenskapsbildning, framf�r allt i yngre �ldrar, och en uppg�ng i nativiteten. Genom en klokt lagd upplysningsverksamhet har man att v�cka inom alla kretsar ansvarsk�nsla f�r v�rt folks framtid och best�nd�.

D�rf�r �har man att unders�ka olika utv�gar f�r att uppn� en ordning enligt vilken barnen inte i samma grad som nu bliva en tyngande ekonomisk b�rda f�r f�r�ldrarna�.[29]

Och befolkningskommissionen tillfogar ett principuttalande:

�Delade meningar torde icke r�da d�rom att det b�de f�r samh�llet och individerna �r till lycka att en s� stor del av den vuxna befolkningen som m�jligt lever i �ktenskap�.[30]

Familjepolitikens m�l i b�rjan �r allts� att allt fler skall gifta sig i allt yngre �ldrar och skaffa sig tre � fyra barn vilket bed�mdes som det optimala barnantal som kr�vdes f�r att undvika den fasansfulla risken att �ett avfolkat land med rika naturtillg�ngar skull dra till sig utl�ndska folk�.[31]

Det f�rdes ocks� vissa resonemang om det n�dv�ndiga att st�rka befolkningen �kvalitativt�, t ex genom �kade m�jligheter till tv�ngssterilisering. Alva Myrdal framh�ller t ex att:

�N�dv�ndigheten av att genomdriva en radikal eliminering av extremt odugliga och v�rdel�sa element erk�nns allm�nt�.[32]

Vilka var d� familjepolitikens medel?

Den allm�nna inriktningen skulle som redan n�mnts vara att undanr�ja de ekonomiska hindren f�r familjebildningen. I detta f�r v�l ocks� innefattas �tg�rder inriktade p� att eliminera de medicinska och hygieniska risker som fattigdom, tr�ngboddhet och okunnighet utsatte m�drar och barn f�r.

Men det var ocks� en fullt medveten inriktning f�r familjepolitiken att st�rka familjeideologins grepp om den uppv�xande ungdomen och i samh�llet i �vrigt.

De �ekonomiska� familjepolitiska �tg�rderna kan delas in i tv� kategorier, en distinktion som vi senare skall se har en viss betydelse:

� ena sidan �tg�rder som inneb�r att det inr�ttas allm�nna sociala tj�nster, som inte i sig �r knutna till familjebildningen utan i st�llet avlastar familjen en del av dess funktioner. Dit h�r fri skolmateriel, fria skolm�ltider, skolh�lsov�rd, h�lsokontroll av sm�barn, f�rskolor och skolor.

� andra siden direkta ekonomiska bidrag till familjerna, som allts� �r direkt knutna till familjebildningen. Dit h�r bos�ttningsl�n, skattel�ttnader f�r gifta och barnfamiljer, allm�nna barnbidrag, bostadsbidrag...

St�rka familjeideologin

Vilka konkreta �tg�rder som genomf�rdes p� familjepolitikens ekonomiska f�lt �r det sv�rare att f� ett grepp om. Men uppenbarligen fanns det en klar medvetenhet om att det var n�dv�ndigt att s�v�l ideologiskt som praktiskt f�rbereda ungdomen f�r familjelivets fr�jder, och att detta var en uppgift d�r skolan borde spela en viktig roll.

Det var ocks� ett delvis nytt familjeideal som skulle propageras. I en situation d�r �ktenskapet f�rlorat de flesta ekonomiska f�rdelar, �tminstone f�r mannen, kan inte den gamla kyrkliga f�rkunnelsen om �ktenskapet som en helig plikt verka s�rskilt stimulerande p� de ungas familjebildning, konstaterar Alva Myrdal:

�Om barnaf�dandet skall �ka och om det oftare ska ske inom �ktenskap ... m�ste gifterm�l uppmuntras. Uppfostran kan g�ra sitt till f�r att f�r de unga avsl�ja n�gra av �ktenskapets personliga v�rden b�ttre �n deras observationer av f�r�ldrarnas liv tycks kunna g�ra/! /... Denna str�van att h�ja �ktenskapets prestige j�mf�rt med andra former av sexuella relationer har hittills n�stan uteslutande uttryckts i moraliska appeller d�r �ktenskapet framst�llts som en plikt... F�ga poesi har skapats f�r att gestalta de v�rden i vilka en varaktig �ktenskaplig f�rbindelse kan �vertr�ffa andra sexuella relationer ... Hur skall dessa v�rden kunna odlas i de flesta �ktenskap n�r folk aldrig f�r h�ra talas om dem, n�r kyrka och skola och f�r�ldrar talar om �ktenskapets plikter och skyldigheter men aldrig om dess fr�jder?�.[33]

Befolkningskommissionen f�respr�kade b�de teoretisk och praktisk familjeundervisning:

�Med betraktande av dessa data ... som tenderar att visa att denna kris i grund och botten �r en kris i familjeinstitutionen som s�dan... �r det n�dv�ndigt med vissa reformer ovanp� de sociala reformerna p� den ekonomiska niv�n, n�mligen st�rre f�rst�else f�r familjefr�gor och en mer positiv inst�llning mot familjen fr�n hela befolkningens sida�.[34]

Skolundervisning skulle ges i hush�llssk�tsel och barnav�rd, s�v�l som hush�llsekonomi och studier av familjen historiska utveckling �s� att dess �ndam�lsenlighet kan bed�mas�.

L�nearbetarfamiljens institutionalisering

Befolkningskommissionen var den f�rsta statliga utredningen i familjefr�gan. Den kom att f�ljas av m�nga, m�nga. 1941 �rs befolkningsutredning, 1954 �rs familjeutredning, 1955 �rs familjer�dgivningskommitt�, 1962 �rs familjeberedning, utredningen om barnbidrag och familjetill�gg 1967, 1968 �rs barnstugeutredning, 1969 �rs familjelagssakkunniga.... det �r bara n�gra axplock. Bakom alla dessa utredningar d�ljer sig n�dv�ndigheter att st�tta upp en institution, familjen, som inte l�ngre kan h�lla sig uppe av egen kraft.

Men trots alla f�rs�k att underl�tta familjebildningen g�r det snett ibland i de enskilda familjerna. Den stora krisen bubblar upp i sm� �privata� kriser. F�ljaktligen institutionaliseras under senkapitalismen ocks� st�det �t de familjer som h�ller p� att bryta samman.

�Vad som utvecklas f�r att m�ta den st�rda familjens behov �r en hel ny industri � en flod av b�cker om �ktenskapsproblem, kv�llskurser om hur man blir en god make, hustru eller f�r�lder, expertr�dgivning som kan vara gratis eller kosta mer �n 40 dollar i timmen�.[35]

Detta �r i USA. Men ocks� i Sverige har en allt st�rre h�r av familjer�dgivare och likst�llda kr�vts f�r att skynda till den allt mer st�rda familjens hj�lp. Tanken p� familjer�dgivning aktualiserades f�r f�rsta g�ngen p� allvar i en av de tidigaste familjeutredningarna, 1941 �rs befolkningsutredning.[36] Den d�k sedan med j�mna mellanrum upp i nya utredningar, och 1955 tillsattes en s�rskild utredning f�r att behandla fr�gan om familjer�dgivning.

Bakgrunden, inriktningen och avsikterna med familjer�dgivningen var klar fr�n b�rjan:

�N�r man nu i b�rjan av 50-talet b�rjade motivera inr�ttandet av familjer�dgivning anv�ndes familjens f�r�ndrade situation som motiv, skilsm�ssostatistiken, alkoholmissbruk, barn som kom i kl�m och aborter. Detta bildade den bakgrund av icke �nskv�rda sociala f�rh�llanden som man ville f�r�ndra till det b�ttre. Att st�rka familjen, samh�llets h�rnsten, var en av de �tg�rder som man b�rjade satsa p�.[37]

Vad �r inneb�rden av allt detta? Vad betyder bos�ttningsl�nen, barnbidragen, familjeundervisningen och familjer�dgivningen?

Det inneb�r att det f�r f�rsta g�ngen �r l�nearbetarnas familj som institutionaliseras. F�r f�rsta g�ngen �r det l�nearbetarfamiljen som f�rh�rligas i ideologin, kodifieras i lagstiftningen, skyddas av staten. Som Alva Myrdal skriver �r hela den familjepolitiska offensiven ett f�rs�k att �madrassera hela den samh�lleliga �verbyggnaden i familjens intresse� � och inte vilken familj som helst, utan just den familj som inte kan h�lla sig uppe utan st�d och som tidigare l�mnats att klara sig sj�lv: De egendomsl�sas familj, l�nearbetarfamiljen.

Det �r utifr�n denna institutionalisering av l�nearbetarfamiljen som familjeinstitutionens v�ldsamma expansion under perioden 1930-60 kan f�rst�s.

Familjepolitik i andra l�nder

Var detta en specifikt svensk utveckling? �tminstone den kris som tvingade fram de familjepolitiska �tg�rderna borde inte vara det, eftersom arbetarklassen under 1900-talet utgjort en v�xande del av befolkningen i alla industrialiserade l�nder, och eftersom de problem f�r deras familjebildning som beskrivits borde g�lla i alla l�nder.

Visserligen har utvecklingen i de olika l�nderna sina s�rdrag. De egendomsl�sas familj kan knappast utvecklas p� samma s�tt i England, d�r inh�gnadssystemet redan p� 1500-talet b�rjade skapa ett stort egendomsl�st landsbygdsproletariat och d�r den tidiga industrialiseringen gjorde att alla de mest brutala formerna av barn- och kvinnoarbete kom att tas i bruk, och i ett land som Sverige d�r landsbygdens avfolkning �gt rum under de sista hundra �ren och d�r kapitalismen genomf�rdes i en relativt avancerad form under loppet av n�gra decennier... Nya familjeformer kommer att kombineras med gamla p� olika s�tt, gamla ideologier kommer att brytas mot nya former och vice versa.

Men detta hindrar inte att vissa generella tendenser b�r kunna abstraheras fram.

S�g vi d� n�gon familjekris i andra europeiska l�nder under slutet av 1800-talet och b�rjan p� 1900-talet? De relevanta siffrorna p� �ktenskapsfrekvenser, andel gifta i befolkningen etc tycks vara ganska sv�rtillg�ngliga. N�gra antydningar f�r r�cka:

Evelyne Sullerot har i �Histoire et sociologie du travail feminin� skildrat hur m�ngder av kvinnor drogs in i industrin kring mitten av 1800-talet.

�Dessa kvinnor �r inte enbart flickor som arbetar innan de uppn�tt giftasvuxen �lder. M�nga av dem �r vuxna. I England visade en folkr�kning 1851 att tv� miljoner kvinnor tvingades f�rs�rja sig sj�lva ... d�rf�r att de var ogifta�.[38]

I Frankrike, England, Belgien, Tyskland arbetade 100 000-tals ogifta vuxna kvinnor i textilfabrikerna.[39]

Mycket talar allts� f�r att en stor del av arbetarklassen i de v�steuropeiska l�nderna levde ogift under denna tid. Mycket talar ocks� f�r att f�rh�llandena f�r�ndrades efter 1900-talets f�rsta decennier.

I Frankrike t ex �kade andelen gifta i den kvinnliga befolkningen med 17 procent fr�n 1954 till 1962.[40]

N�got som ocks� talar f�r att allt st�rre delar av befolkningen lever i �ktenskap, �r det faktum att en stegrad f�rv�rvsintensitet bland kvinnor under 50- och 60-talen sammanfaller med en stegrad f�rv�rvsintensitet bland gifta kvinnor i alla l�nder utom Norge och Holland.[41]

Vi kan allts� ana oss till en �familjekris� lik den i Sverige i �vriga europeiska l�nder. N�r det g�ller de �tg�rder som sattes in f�r att motverka krisen beh�ver vi inte n�ja oss med att ana. H�r �r uppgifterna klara och entydiga.

Vid b�rjan av 30-talet hade det i ytterst f� l�nder genomf�rts familjesociala �tg�rder av n�gon betydelse. Vid mitten av 50-talet hade ett system av familjepolitiska �tg�rder liknande dem som genomf�rdes i Sverige inf�rts i de flesta v�steuropeiska l�nder, och �ven i m�nga andra l�nder.[42]

Barnbidrag, skattel�ttnader f�r familjer i allm�nhet och barnfamiljer i synnerhet, obligatorisk sjukf�rs�kring med viss familjepolitisk inriktning kombinerad med direkta �tg�rder vid ett barns f�delse � vid mitten av 50-talet hade detta genomf�rts i alla v�steuropeiska l�nder med enstaka undantag.

Direkta ekonomiska bidrag i samband med gifterm�l l�mnades 1955 i nio l�nder. Bos�ttningsl�n f�rekom i sju l�nder. I n�gra av dessa l�nder gjordes avskrivningar p� skulden efter hand som barn f�ddes.

Fria skolm�ltider f�rekom �i ett stort antal l�nder�.

Hyresrabatter f�r barnfamiljer f�rekom i bl a Belgien, Danmark, Frankrike, Norge, Storbritannien och Sverige. �tskilliga andra �tg�rder p� bostadsomr�det f�rekom ocks� i flera l�nder. Bland dem kan n�mnas bidrag och l�n till egnahemsbygge, bostadsf�rb�ttringsbidrag, bidrag till flyttningskostnader, reducerad bostadsskatt, f�rm�nsr�tt till bostad.

N�gra uppgifter om vilka ideologiska �tg�rder som samtidigt kan ha genomf�rts f�r att st�rka och st�dja familjen har vi inte. Men uppgifterna om de familjesociala �tg�rder som ungef�r samtidigt genomf�rdes i s� m�nga andra l�nder �r tillr�ckligt entydiga f�r att till l�ta en slutsats:

F�rs�ken att institutionalisera de egendomsl�sa, arbetarklassens och mellanskiktens, familjef�rh�llanden, �r en generell tendens i �tminstone de v�steuropeiska kapitalistiska l�nderna fr�n och med 30-talet.

Det b�r ocks� noteras att dessa reformer oftast verkligen initierades uppifr�n; att de allts� inte i f�rsta hand vunnits av arbetarklassen genom kamp. Familjepolitiska �tg�rder genomf�rdes av mycket olika regeringar och i mycket skiftande situationer. Detta gjorde att den ideologiska ramen kring familjepolitiken kom att variera mellan olika l�nder. I Frankrike t ex fick barnbidragen ganska markerat karakt�ren av avelspremier. I Sverige blev den ideologiska ramen annorlunda. D�r framst�lldes familjepolitiken, liksom hela krispolitiken, som ett steg mot ett socialistiskt samh�lle snarare �n som ett s�tt att r�dda kapitalismen.

Familjen som statens barn

F�r att f�rst� vad familjen har f�r funktioner i och f�r det kapitalistiska samh�llet m�ste vi se hur denna familj ser ut, se p� den moderna l�nearbetarfamiljens s�rdrag.

F�rst en kommentar till begreppet �l�nearbetarfamilj�. Det klumpar samman familjebildningen i den egentliga arbetarklassen och i diverse mellanskikt. Det �r ocks� motiverat att g�ra s�, eftersom l�nearbetet vare sig det �r produktivt eller inte, och icke-�gande av produktionsmedel ger vissa v�sentliga utg�ngspunkter f�r familjebildningen: Familjen bygger inte p� en �naturlig�, produktiv arbetsgemenskap. Den skall inte f�rvalta och f�ra vidare egendom i form av kapital, jord etc. Den �r inte ekonomiskt f�rdelaktig utan kommer att best� av �f�rs�rjare� och �f�rs�rjda�, kommer att bli en ekonomisk b�rda f�r den i familjen som har arbete. Den �r kort sagt familjen som inte har n�mn grund i den samh�llelig produktionen.

Ett tecken p� det ber�ttigade i att anv�nda begreppet �l�nearbetarfamilj� finner vi i tabell 2, d�r arbetarklassens och mellanskiktens familjebildning 1920 b�da ser ut att vara lika ofullst�ndiga och lika exklusivt k�rnfamilj�ra, samtidigt som b�da dessa grupper starkt skiljer sig fr�n den borgerliga/sm�borgerliga gruppen.

Givetvis m�ste en mer konkret analys ta h�nsyn till hur skilda l�nearbetargruppers varierande bakgrund, politiska och organisatoriska traditioner, klassbakgrund, relation till bourgeoisin etc p�verkar familjen. H�r blir distinktionen mellan arbetarklass och mellanskikt relevant, liksom skillnaden i levnadsf�rh�llanden mellan olika grupper av l�nearbetare.

Den nya familjen, l�nearbetarfamiljen, �r statens barn. Visserligen har staten ocks� tidigare upptr�tt som Familjens beskyddare, men f�r den moderna l�nearbetarfamiljen f�r beskyddet en ny karakt�r. Eftersom l�nearbetarfamiljen saknar naturlig grund i den samh�lleliga produktionen �r det staten som mer eller mindre skapar denna familj genom att skapa f�ruts�ttningar f�r att den skall uppst�.

Detta inneb�r att familjens f�rh�llande till staten drastiskt f�r�ndras. Fr�n att ha varit en relativt oberoende institution som vid sidan av staten fyllde andra uppgifter �n den, blir den en institution som �r beroende av staten. Staten avlastar familjen en del av dess funktioner, och f�rs�ker samtidigt uppr�tth�lla familjen som ! samh�llelig institution genom en rad �tg�rder: bidragsformer, skattelagstiftning som premierar familjebildning och hemmafruar, bostadsbyggande, ideologisk f�rberedelse av den uppv�xande generationen och ideologiskt/ : moraliskt st�d i akuta krissituationer.

Mots�ttningar i st�det

Statens st�d till familjen rymmer emellertid mots�ttningar.

Det g�ller framf�r allt de �tg�rder som st�djer familjen genom att avlasta den uppgifter, genom att skapa allm�nna sociala inr�ttningar som skolm�ltider, skolh�lsov�rd, f�rskolor. De hj�lper familjen. Samtidigt underminerar de den genom att ber�va den en del av dess praktiska funktioner.

Vi kan klarare se det om vi j�mf�r dessa �tg�rder med en annan typ av sociala �tg�rder: Statens �kande omh�ndertagande av ansvaret f�r gamla och sjuka. Dessa uppgifter vilade tidigare p� familjen/sl�kten. L�nearbetarfamiljen klarar av flera sk�l inte av att f�rs�rja de �ldrade och lyfta. Men ocks� fr�n kapitalets synpunkt �r det �nskv�rt och n�dv�ndigt att flergenerationsfamiljen, den st�rre sl�ktskapsgruppen, uppl�ses.

N�r staten �vertar sjuk- och �ldringsv�rden �r det d�rf�r en entydig �tg�rd. Flergenerationsfamiljen f�rsvinner, visst inte enbart p� grund av dessa socialpolitiska �tg�rder, utan framf�r allt till f�ljd av den strukturella utvecklingen. Men statens ingripande underl�ttar och st�djer denna utveckling.

Men �ven p� den mindre familjen m�ste det p� l�ngre sikt f� en uppl�sande effekt att staten �vertar en del av familjens reproduktiva funktioner i f�rh�llande till barnen. Att det i b�rjan f�r effekten av ett st�d till familjen beror dels p� att dessa �tg�rder kombineras med en veritabel kampanj f�r familjen, dels p� det ofullg�ngna i �tg�rderna.

Det �r n�mligen bara till en mycket liten del som sj�lva reproduktionen f�rsamh�lleligas; mycket mer �r det fr�ga om att f�rsamh�lleliga kostnaderna f�r reproduktionen. Med staten som mellanhand �verf�rs pengar fr�n de l�nearbetare som inte reproducerar sig till dem som g�r det. Det blir den kollektiva l�nesumman som f�r t�cka den kollektiva reproduktionen, medan familjen s a s beh�lls som verkst�llande agent f�r reproduktionen.

1953/54 l�g de totala samh�lleliga utgifterna f�r olika typer av bidrag till familjerna (barnbidrag, bostadsbidrag, moderskapspenning m m) p� ungef�r 640 milj kronor. Samtidigt kostade den �f�rsamh�lleligade reproduktionen� ca 163 milj kr.[43]

S� l�nge utgiftsposterna f�rh�ller sig p� det viset till varandra blir familjen trots allt l�ngt ifr�n �verfl�dig. Det �r n�r posterna b�rjar n�rma sig varandra som mots�ttningarna i statens st�d till familjen blir uppenbara. Vi skall l�ngre fram granska hur dessa kostnader utvecklats under senare �r.

K�rnfamiljen

Hur ser den d� ut, den nya l�nearbetarfamilj som v�xer fram?

F�rst och fr�mst �r den en k�rnfamilj, en tv�generationsfamilj. Man, hustru och barn.

Det gamla bondesamh�llet var statiskt. Generation efter generation brukade samma jord, levde och dog i samma by. Av den egendomsl�sa arbetskraften kr�vdes stabilitet i f�rsta hand. Tj�nstehjonsstadgarna band dr�ngen och pigan till husbondens g�rd. Flytta kunde man bara g�ra vissa best�mda dagar p� �ret.[44]

Det nya samh�llet d�remot, det kapitalistiska industrisamh�llet, �r r�rligt och f�r�nderligt. Kapitalet kr�ver en arbetskraft som ocks� �r flyttbar och l�ttr�rlig. Och den enda familjeform som n�gorlunda uppfyller kraven p� flyttbarhet och l�ttr�rlighet �r den minimala familjeenheten, k�rnfamiljen.

Uppl�sningen av flergenerationsfamiljen sker �spontant�. De unga flyttar in till st�derna, de gamla blir kvar. Avst�nden v�xer, kontakten och de ekonomiska banden minskar. Och staten underst�djer och p�skyndar denna process genom att f�rsamh�lleliga omv�rdnaden av de gamla och sjuka.

Under 40- och 50-talet kodifieras k�rnfamiljen som dominerande familjeform i lagstiftning och praxis. I 1949 �rs f�r�ldrabalk, liksom i den d� g�llande fattigv�rdslagen, stadgas f�rs�rjningsplikt fr�n f�r�ldrar gentemot barn, i fattigv�rdslagen ocks� fr�n man gentemot hustru. Denna f�rs�rjningsplikt �r ovillkorlig.[45]

I b�da dessa lagar finns ocks� en viss f�rs�rjningsplikt fr�n vuxna barn gentemot gamla eller sjuka f�r�ldrar. Denna f�rs�rjningsplikt �r begr�nsad, men f�renas �nd� med en viss �terkravsr�tt: De medel som sociala myndigheter betalat ut till gamla m�nniskor kan kr�vas tillbaka fr�n deras vuxna barn.[46]

Vid mitten av 50-talet till�mpas inte l�ngre denna �terkravsr�tt i praktiken. I socialv�rdslagen som g�ller fr�n 1957 har dessa best�mmelser helt slopats. �Indirekt kan detta s�gas inneb�ra att samh�llet �vertagit ansvaret f�r f�rs�rjningen av vuxna personer som p� grund av sjukdom eller �lderdom inte kan f�rs�rja sig sj�lva�, konstaterar 1954 �rs familjeutredning.[47]

Det kan vara p� sin plats att p�peka att k�rnfamiljen i en viss mening alltid har varit de egendomsl�sas familjeform. man finner den s�lunda i samh�llen som inte grundas p� privat �gande av produktionsmedel, t ex hos jagar- och samlarfolk.[48] Man finner den ocks� hos de obesuttna i de samh�llen som f�r �vrigt grundas p� privat �gande, i bondesamh�llet t ex[49], men d�r f�r den en os�ker tillvaro i samh�llets marginal och �r inte alls den dominerande och institutionaliserade familjeformen.[50]

Hemarbetet minskar

Den nya l�nearbetarfamiljen �r fr�n b�rjan en familj med hemmafru. Mannen �r ute och f�rv�rvsarbetar, hustrun �r hemma och sk�ter hush�llet. Mannen �r f�rs�rjare, kvinnan f�rs�rjd. Vi har redan visat p� de l�ga siffrorna f�r gifta kvinnors f�rv�rvsarbete under den aktuella perioden: nio procent 1930 och �nnu 1945 bara elva procent.

F�r befolkningskommissionen och dess n�rmaste efterf�ljare �r det tydligen sj�lvklart att den gifta kvinnans plats �r i hemmet. Det �r p� denna grund den stolta institutionen reses. Inte f�r att det p� n�got vis skulle vara uteslutet att gifta kvinnor f�rv�rvsarbetar � bara hemsysslorna ger dem tid.

Betecknande f�r den allm�nna inst�llningen �r synen p� deltidsarbete. De tidiga familjepolitiska utredningarna rekommenderade deltidsarbete f�r gifta kvinnor � som 1954 �rs familjeutredning skriver, f�r att �f�r de gifta kvinnorna uppmjuka arbetslivets villkor s� att de kan f� m�jlighet att i form av deltidsarbete h�lla kvar yrkesarbetet och d�rmed f� b�ttre tid f�r hemuppgifterna�.[51]

F�r familjeutredarna sj�lva var kanske detta ett uttryck f�r deras positiva inst�llning till gifta kvinnors f�rv�rvsarbete. Vad som st�r mer klart i dag �r att denna v�lvilja n�got h�mmas av att den tysta f�ruts�ttningen hela tiden �r att kvinnan framf�r allt skall sk�ta hem och barn.

Den familjeform som l�nearbetarfamiljen framf�rallt l�nar formen av �r den sm�borgerliga. I den familjen arbetar b�de man och hustru med sina h�nder, och sysslorna f�rdelas mellan k�nen p� ett s�tt som f�rvisso p�minner om arbetsdelningen mellan hemmafru och utearbetande f�rs�rjare. Men skenet bedrar: Familjen �r en annan, samh�llet �r ett annat, arbetsdelningens samh�lleliga betydelse har blivit en annan. I den sm�borgerliga familjen uppr�tth�lls fortfarande enheten mellan produktion och reproduktion, och arbetsdelningen mellan k�nen har i mycket karakt�ren av en praktisk f�rdelning av likv�rdiga sysslor. Men i och med kapitalismens genombrott skiljs produktion och reproduktion fr�n varandra. Det inneb�r att hemarbetet hamnar utanf�r den samh�lleliga produktionen.

Hemarbetet minskar ocks� i volym genom att produkter som ursprungligen framst�lldes i hemmet dras in i den industriella produktionen och bjuds ut som varor p� marknaden och finner avs�ttning, liksom genom att den orationellt organiserade hemarbetsprocessen mekaniseras genom ett utbud av hush�llsmaskiner.

Dessutom blir hemarbetet mindre kr�vande i och med att allt fler f�r vattenledning och centralv�rme.

Hemarbetets betydelse minskar allts�, �ven om inte utvecklingen d�rvidlag �r kontinuerlig, j�mn och likformig. Med det f�rsvinner de sista resterna av familjens produktiva funktioner.

Och detta �r oundvikligt. Fast�n kapitalismen har skilt reproduktionen fr�n produktionen, s� finns det ingen kinesisk mur mellan hemproduktion/reproduktion och kapitalistisk/industriell produktion vad g�ller det som framst�lls. Det finns inte i sig n�got speciellt �reproduktivt� i framst�llningen av en limpa eller en barnkl�nning, och f�rvisso finns det inget sk�l till att kapitalet skulle g�ra halt vid hemmets d�rr och avst� fr�n att l�gga under sig en s� v�sentlig del av vad som produceras i samh�llet som det som till sist hamnar i magen eller p� kroppen.

Men om det skall kunna g�ras profit p� detta, vilket �r f�ruts�ttningen f�r att kapital skall satsas inom konsumtionsvarubranschen, m�ste det finnas en marknad, och f�r att det skall finnas en marknad m�ste det arbete som representeras av konsumtionsvarorna upph�ra att utf�ras i hemmet.

Detta inneb�r dock inte att hemarbetet helt kommer att elimineras, �tminstone inte att n�got s�dant entydigt skulle ligga i kapitalets intresse. Den strukturella tendensen �r att hemarbetet elimineras alltmer, men det har fortfarande en konjunkturen funktion.

Ty hemarbetet skapar inget v�rde.[52] Arbetskraftens v�rde, l�nen, det v�rde som arbetaren skapar under den n�dv�ndiga arbetsdagen, �r vad som beh�vs f�r att ge arbetaren tillg�ng till de produkter av det samh�lleliga arbete som antagit varuform. Men precis i den utstr�ckning som arbetaren har tillg�ng till hemarbete, produktion f�r eget bruk, beh�ver han inte k�pa sig tillg�ng till arbetets produkter, och precis i den utstr�ckningen beh�ver han allts� inte l�nen.

Det inneb�r att hemarbetet och hemmafruinstitutionen ger en viss elasticitet �t den n�dv�ndiga arbetsdagen. N�r reall�nerna pressas ned s� �ker bakbordet och symaskinen fram. Genom att �ka sin insats kan den hemarbetande g�ra konsekvenserna av en l�nenedpressning mindre k�nnbara, och detta ligger �ven i kapitalets intresse.

En skuldmedveten konsument

Hemmafruinstitutionen fyller ytterligare en ekonomisk funktion f�r kapitalet � f�r att �ka konsumtionen. Denna konsumtionsfunktion brukar ofta framh�llas som en av familjens viktigaste: T�nk s� m�nga fler kapitalvaror som kan s�ljas n�r varje familj har sin egen tv�ttmaskin och TV i st�llet f�r att fler delar p� dem. Men h�r borde en inv�ndning resa sig: T�nk s� m�nga tv�ttmaskiner som skulle kunna s�ljas d� om det inte fanns n�gra familjer utan varje individ s�g p� TV och tv�ttade f�r sig sj�lv!

Nu visar erfarenheten att ensamst�ende m�nniskor oftare l�mnar bort tv�tten och g�r ut och �ter.... Familjen �r n�dv�ndig f�r att skapa den varma privatsf�r som g�r att man vistas och konsumerar i hemmet i st�llet f�r tillsammans med andra. Och hemmafruns situation underbl�ser familjekonsumtionen:

St�lld utanf�r produktionen, utanf�r varumarknaden, utanf�r arbetsmarknaden, saknar hemmafrun varje m�jliga het att f� ett objektivt m�tt p� v�rdet av sitt arbete. Hon h�nvisas till de tecken p� uppskattning som man och barn ger � eller inte ger. Hon kan st�ndigt fr�ga sig: Har jag gjort nog? Har jag arbetat tillr�ckligt? Sk�ter jag mina uppgifter som de b�r sk�tas?

Detta desto mer som en skugga st�ndigt ligger �ver den hemarbetande kvinnan: Skuggan av den familj l�nearbetarfamiljen l�nat sin form av. Skuggan av den sm�borgerliga familjens produktiva och oumb�rliga hustru, skuggan av kvinnan som v�ver och byker och samlar i lador och visthusbodar. Det �r den skuggan som f�r en del �r sedan gjorde att ett kakmix d�r endast vatten skulle tills�ttas inte s�lde s�rskilt bra... och att samma produkt s�lde b�ttre n�r fabrikanten tog bort �ggen ur mixen, s� att kvinnan fick st� och vispa i tv� riktiga �gg och k�nna att hon verkligen gjorde n�got.

Om�jligheten att f� ett m�tt p� v�rdet av det arbetet man utf�r och skuggan av den gamla husmodersrollen skapar skuldk�nslor hos de hemarbetande kvinnorna. Betty Friedan har visat hur oerh�rt medvetet amerikanska aff�rsm�n har utnyttjat dessa skuldk�nslor f�r att f� hemmafruar att konsumera �nnu mer. Hon citerar flera marknadsunders�kare som studerat m�jligheten att saluf�ra olika hush�llsprodukter till hemmafruarna.[53]

En marknadsunders�kare som f�tt i uppdrag att saluf�ra produkten X-mix undervisar t ex sin uppdragsgivare om hur man kan utnyttja hemmafruarnas skuldk�nslor:

�Det skulle vara m�jligt att i reklamen p�st� att man inte anstr�nger sig att gl�dja sin familj om man inte drar nytta av alla tolv s�tten att anv�nda X-mix. En omdirigering av skuldk�nslor skulle s�lunda kunna uppn�s. I st�llet f�r att k�nna sig skyldig f�r att hon anv�nder X-mix, skulle kvinnan kunna f�s att k�nna sig skyldig om hon inte drar nytta av denna m�jlighet att ge sin familj tolv olika, delikata desserter�.[54]

En funktion hos familjen och hemmafruinstitutionen vars betydelse �verdrivits betydligt �r dess funktion som upplagringsplats f�r arbetskraftsreserv, �kvinnan som jojo p� arbetsmarknaden�. Faktum �r att de gifta kvinnorna inte alls valsat ut och in p� arbetsmarknaden de sista decennierna. Deras f�rv�rvsfrekvens har i st�llet �kat kontinuerligt och �kat enormt: Fr�n elva procent 1945 till 16 procent 1950 till � 57 procent 1971![55]

Visserligen sj�nk andelen kvinnor inom industrin efter 1960.[56] Visserligen �r det sant att de branscher som drabbats h�rt av f�retagsnedl�ggningar under 60-talet oftast varit de typiska kvinnobranscherna, och att de 10-15 procent som inte kunnat f� nya arbeten efter f�retagsnedl�ggningarna f�rutom de �ldre och de d�ligt utbildade varit kvinnorna.[57] Visserligen �r det troligt att dessa utslagna kvinnors arbetsl�shet oftast dolts i hemmet, medan m�nnen smusslats undan i arbetsmarknadsstyrelsens omskolningscentra. Men detta �r strukturella f�r�ndringar p� arbetsmarknaden, och de gifta kvinnornas f�rv�rvsarbete har i allm�nhet varit mycket lite konjunkturbundet.

Hemarbetets betydelse minskar, resterna av familjens produktiva funktioner f�rsvinner mer och mer, och familjens funktioner f�rskjuts alltmer till samh�llets �verbyggnad.

Familjens barncentrering

Men en praktisk funktion har familjen kvar: Barnomsorgen. Att varda och fostra barnen �r i stort sett vad som �terst�r av familjens ursprungliga ekonomiska funktioner. D�rmed blir barnomsorgen i en viss mening familjens materiella grundval. F�r den sm�borgerliga familjen �r produktionen den v�sentligaste uppgiften, familjens m�l, medan barnen snarast m�jligt placerades in p� sin plats i produktionsstrukturen. L�nearbetarfamiljens uppgift d�remot �r reproduktionen � produktionen av arbetskraft. Och en mycket viktig del av detta �r produktionen av en ny generation arbetskraft. S� kan man s�ga att barnen fr�n att ha varit ett medel att uppfylla familjens samh�lleliga uppgift blir familjens m�l.

Detta inneb�r f�rst och fr�mst att barnomsorgen rent praktiskt kommer att �gnas mer tid. Enligt �Hemarbete och servicekontakter� (SOU 1965:5) tar barnen i t�torter l�ngre tid �n i glesbygd, men hush�llsarbetet kortare. Detta uttrycker en tendens, eftersom stadshush�llen �r mer konsekventa uttryck f�r den �nya� familjen, medan glesbygdshush�llen har fler drag av den gamla sm�borgerliga bondefamiljen.

Men framf�r allt avspeglas denna f�rskjutning av familjens uppgifter inom ideologin. Under senkapitalismen f�rh�rligas kvinnans och familjens barnav�rdande uppgifter p� ett s�tt som saknar motstycke i tidigare epoker.

I �Kvinnors liv och arbete� utrycker Edmund Dahlstr�m denna f�r�ndring ganska precist:

�J�msides med den h�jda hygieniska och materiella standarden har det skapats ett mer 'barnorienterat' m�nster f�r v�rd och uppfostran av barnen. Denna uppfostringsideologiska f�rskjutning g�r bl a ut p� att framf�r allt de sm� barnen skall ges ett st�rre m�tt av k�rlek, omsorg och tillsyn. Barnpsykologer och l�kare har under det senaste �rtiondet (dvs under 50-talet) p�pekat vikten av att f�r�ldrarna och d� fr�mst modern �gnar mycket tid �t barnet.�

Och denna �uppfostringsideologiska f�rskjutning�, denna �barnorientering� har verkligen slagit igenom i hela samh�llet. Inte minst de hemarbetande kvinnorna tar den till sig i en v�ldsam idealisering av modersrollen. Begripligt nog � f�r dem blir denna idealisering en livlina n�r skuldk�nslorna hotar att dr�nka dem.

H�r �r n�gra r�ster fr�n kvinnor som ganska nyligen b�rjat arbeta heltid inom industrin (citaten kommer fr�n Rita Liljestr�ms Kristianstads-unders�kning):

�Barnen �r en del av en. De �r samh�righet. Man lever mycket f�r barnen. Familjen �r naturligtvis det viktigaste.�

�Jag tror att det bara �r f�r�ldrarna som kan ge barnen k�rlek.�

�F�r�ldrar �r absolut det viktigaste ett barn har. Andra vuxna �r inte s� viktiga, s�rskilt n�r de b�da arbetar. D� m�ste f�r�ldrarna offra all sin lediga tid p� att vara med barnen�.[58]

Och m�nnen inst�mmer:

�Jag tycker att det var riktigt att hon var hemma hos barnen n�r de var sm�. Det var tryggare f�r dem. De kunde g� till mamma och f� tr�st n�r de beh�vde det.�

F�r de kvinnor som b�rjat arbeta f�rvandlas givetvis modersrollens livlina till en snara som dras �t i nya skuldk�nslor:

�Jag har t�nkt mycket p� varf�r min dotter v�grade att g� till skolan och d�rf�r klandrar jag mig sj�lv f�r att jag b�rjade arbeta n�r hon var liten.�

�Jag har haft d�ligt samvete f�r barnens skull ibland n�r jag g�tt p� en kurs. En man beh�ver aldrig ha det.�

Barnen blir centrum i familjen ocks� d�rf�r att de f�r ers�tta den gemensamma aktivitet som inte l�ngre finns naturligt given i familjen. Barnen blir � ofta � dan enda �gemensamma aktiviteten� i familjen. D�rf�r kommer ocks� m�nga skilsm�ssor just n�r barnen vuxit upp:

�... n�r barnen har flyttat hemifr�n uppt�cker paret att de inte l�ngre har s� mycket gemensamt. Barnen har l�nge varit b�de det lim som h�llit dem samman och den buffert de anv�nt f�r att undvika varandra.� [59]

Barncentreringens baksidor

Obestridligen har barncentreringen vissa positiva f�ljder. Den ger vissa f�ruts�ttningar f�r att mer h�nsyn skall tas till barnen, att relationerna mellan f�r�ldrar och barn blir mindre av �ppet auktorit�ra maktrelationer, att �ppen brutalitet mot barn inte l�ngre �r allm�nt accepterad. Grova fall av barnmisshandel skapar numera svarta tidningsrubriker, �ven om barnomsorgen fortfarande s� pass mycket �r familjens privatsak att s�dan misshandel kan f�rsigg� ganska l�nge utan att n�gon v�gar ingripa.

Men barncentreringen har baksidor ocks�. Den skapar emotionella beroendef�rh�llanden, s�rskilt mellan m�drar och barn, som kan vara mycket sv�ra att ta sig ur. Dessa beroendef�rh�llanden kan till viss del ers�tta den gamla f�r�ldraauktoriteten. Och vad inneb�r det f�r ett barn att vara �det lim som h�ller f�r�ldrarna samman och den buffert de anv�nder f�r att undvika varandra�? Det m�ste vara en tung b�rda att vara den som hela familjens existens vilar p�. N�gra kn�cks under den och drabbas av psykiska sjukdomssymtom.[60]

Idealiseringen av f�r�ldrarollen legitimerar barnens brist p� kontakter med andra vuxna. Inga andra vuxna betyder n�got f�r barnen, och barnen betyder inget f�r andra vuxna.[61] F�ljden blir att barnens hela tidiga socialisering skall ske i den isolerade familjeenheten. Men vilka m�jligheter har denna familj att konkret f�rmedla konkreta erfarenheter av vuxenlivet till barnet? Mycket sm�: Barn kan inte l�ngre som i den sm�borgerliga familjen f�lja f�r�ldrarnas arbete, l�ra sig det och f�ra det vidare. Det enda familjen kan f�rmedla i dag �r en beredskap f�r det ok�nda � och en beredskap att underkasta sig.[62]

Det �r inte heller bara i f�rh�llande till barnen som familjens uppgift som k�lla till k�rlek, �mhet och emotionalitet betonas. �ven mannen/l�nearbetaren skall s�ka den harmoni, den k�nslom�ssiga och personliga tillfredsst�llelsen som dagligen f�rmenas honom i arbetet, i familjens sk�te.

Under senkapitalismen blir just denna funktion en av familjens viktigaste, f�r att inte s�ga den allra viktigaste: Den emotionella funktionen att ge v�rme och gemenskap. Och inte bara det � hemmet och familjen blir ocks� det st�lle d�r man kan koppla av eller �gna sig �t s�dant som man �r road av.

Familjen som livsinneh�ll

Detta inneb�r att familjen f�r bli antitesen till det kapitalistiska samh�lle som omger den. D�r samh�llet utanf�r alltmer bara kan erbjuda opersonliga, ytliga och endimensionella relationer mellan m�nniskor, skall familjen pr�glas av personliga, varma, djupa och helhetliga relationer. D�r arbetet blir en p�tvingad pl�ga som man vill undfly, blir familjen det man dr�mmer om, den omgivning d�r man kan vara sig sj�lv och g�ra det man vill.

Rita Liljestr�ms Kristianstadsunders�kning konstaterar:

�F�r m�nga av m�nnen �r hemmet det st�lle d�r de kan sl�ppa av p� de krav som st�lls p� dem. De kan ge fria tyglar �t sina kreativa talanger: Bygga hus, reparera bilar, arbeta i tr�dg�rden. De s�ker utlopp f�r sp�nningarna fr�n den tunga arbetsveckan genom sport och utomhussyssels�ttningar. Att ha hustrun hemma ger dem en k�nsla av trygghet. D�r har de en or�rd reserv som inte har organiserats i en tidtabell och utsatts f�r tryck.� [63]

Familjen har blivit kompensatorisk. Den, och ingen annan, skall kompensera f�r all utarmning och all n�d i det samh�lle som omger den. Samtidigt blir familjen ett livsinneh�ll f�r familjemedlemmarna.

Att familjen f�r denna funktion f�r arbetarklassens m�n visar p� en f�r�ndring av mannens plats i l�nearbetarfamiljen. Denna f�r�ndring v�xer i sj�lva verket fram samtidigt som den institutionaliserade l�nearbetarfamiljen.

Vi kan belysa f�r�ndringen i tre bilder, som bygger p� Willmotts & Youngs skildring av Bethnal Green, en arbetarstadsdel i London:

Under seklets f�rsta decennier, in p� 30-talet, har m�nnen i arbetarklassen inte mer med familjen att g�ra �n de �r tvungna. S� s�ger alla tidiga unders�kningar. Familjen och barnen �r hustruns sak. Mannen f�redrar m�nnens gemenskap, arbetskamraternas och grannarnas, p� puben (eller i Sverige p� �lkaf�t). Han �r brutal mot hustru och barn ibland, engagerar sig definitivt inte i familjen. �Han var ingen familjefar, han var gift ungkarl�, s� sammanfattar en svensk kvinna i 50-�rs�ldern bilden av sin egen far.[64] Och den tycks vara representativ.

Det �r knappast sv�rt att f�rst� varf�r arbetarklassens m�n h�ll sig borta fr�n hemmet, h�ll sig borta fr�n tr�ngboddhet, barnskrik och en utsl�pad hustrus tjat om pengar.

Men vid mitten av 50-talet, n�r Willmott och Young g�r sin unders�kning i Bethnal Green anas ett nytt familjem�nster. Fast�n hustrun fortfarande oftast inte vet exakt hur mycket mannen tj�nar, s� b�rjar �ktenskapen bli mer av kompanjonskap, f�rh�llanden mellan j�mst�llda som betyder n�got f�r varandra. Mannen hj�lper till med hush�llsarbetet � ibland.

Barnen spelar en allt st�rre roll � �It's all for the kiddies�. Blir det en �ver av s�ndagens fl�skkotletter �r det barnet som f�r den � 20 �r tidigare skulle det ha varit mannen. Visserligen �gas barnen fortfarande, men inte s� mycket. F�r�ldrarna engagerar sig mer i barnen, dr�mmer och planerar f�r deras framtid.

Det �r hela den komplexa process som leder till l�nearbetarfamilj ens institutionalisering som skapar detta nya familjem�nster. Men familjen har �nnu inte blivit en isolerad enhet. Bethnal Green �r en gammal och traditionsrik arbetarstadsdel, och 1956 finns �nnu de gamla banden kvar: M�nnens gemenskap med arbetskamrater, sl�ktingar och grannar, som ofta �r samma personer. Kvinnogemenskapen i de tr�nga och nedslitna bostadskvarteren. Den sj�lvklara solidariteten i n�dsituationer. Tryggheten att leva och arbeta i ett omr�de d�r man v�xt upp och d�r alla k�nner alla.

Familjeorienteringen bef�sts

Detta inneb�r att omvandlingen till familjeorientering inte slagit igenom fullst�ndigt i Bethnal Green 1956. F�r om det ena ledet i familjeorienteringens uppkomst �r att den lilla familjeenheten f�r st�rre dragningskraft f�r m�nnen, s� �r det andra ledet en uppl�sning av alla andra band som kompletterar eller konkurrerar med k�rnfamiljen. Den st�rre sl�ktgruppen, gemenskapen med arbetskamraterna.....

Under den tid d� Willmotts och Youngs unders�kning g�rs flyttar flera av familjerna i Bethnal Green ut till en nybyggd Londonf�rort med b�ttre bostadsstandard. Efter flyttningen f�r�ndras familjernas kontaktm�nster hastigt och drastiskt.

Kontakten med sl�kten och med andra i Bethnals Green minskar anm�rkningsv�rt snabbt i och med den fysiska separationen. I Greenleigh, den nybyggda f�rorten, �r alla nyinflyttade. Det fanns inget utvecklat socialt kontaktn�t som n�gra f� nyinflyttade hade kunnat integreras i. De nya grannarna ser p� varandra med misst�nksamhet, eller �tminstone med reservation.

Murarna bryts inte ned heller, eftersom omr�det inte erbjuder n�gra naturliga kontaktpunkter. I st�llet f�r en liten sjaskig pub p� varje gata, som i Bethnal Green, finns en enda stor och skinande ny pub i Greenleighs centrum. Detsamma g�ller aff�rerna. Och Greenleighs m�n l�r inte k�nna varandra p� arbetsplatserna heller, f�r de arbetar inte i Greenleigh utan p� andra st�llen i olika delar av London.

F�r kvinnorna, som skurits av fr�n den st�rre kvinnogemenskapen i Bethnal Green, blir maken, barnen och hemmet bokstavligen allt. Och �ven f�r m�nnen blir den lilla familjen allt viktigare, n�r fritidsgemenskapen med m�nnen i Bethnal Green �r borta.

Som en av de m�n Willmott och Young intervjuade sade apropos grannarna:

�Jag bryr mig inte om dem. Jag �r bara intresserad av min egen lilla familj. Min fru och mina tv� barn � det �r dom jag bryr mig om. Mitt liv h�r nere �r mitt hem.�

Eller som Liljestr�m konstaterar i Kristianstads-unders�kningen:

�I �tta fall av elva... �r familjem�nstret p�fallande slutet gentemot omv�rlden och pr�glas av att 'familjen h�ller ihop och beblandar sig inte med utomst�ende'. Ofta framh�lls denna reservation som ett ideal.�

Familjeorienteringen har triumferat. Inledd av l�nearbetarfamiljens institutionalisering fullbordas den av de samh�lleliga strukturomvandlingar som uppl�ser landsbygdssamh�llen s�v�l som gamla traditionsrika arbetarstadsdelar och placerar ut tiotusentals m�nniskor i nybyggda bostadsghetton i f�rorterna. Och den viktigaste f�ljden av s�dana folkomflyttningar �r just den fragmentering av det sociala n�tverket, den uppsplittring mellan arbete och privatliv, mellan olika livsfunktioner, som bef�ster familjeorienteringen.

Familjeorienteringen och familjeidealiseringen f�r ocks� en rej�l skjuts av den r�dande ideologin.

Atomisering

Det beh�ver bara till�ggas att ju mer utpr�glad familjeorienteringen blir och ju mer uppgiften att erbjuda en gemenskap blir familjens exklusiva dom�n, ju sv�rare f�r familjen att klara av dessa uppgifter. F�r gemenskapen kan inte trollas fram ur tomma intet. F�r att kunna utvecklas b�r den ha en materiell grund i gemensam verksamhet, gemensamma erfarenheter. Inte i n�gon familj har dessa f�ruts�ttningar varit s� fr�nvarande som i den moderna l�nearbetarfamiljen. D�r finns ingen naturligt given arbetsgemenskap. Man och hustru lever i skilda v�rldar under arbetsdagen. Till sist kan det som vi sett bli s� att det enda de har gemensamt �r barnen. Kanske s�ngen ocks�.

Detta �r nu ingen h�llbar grund f�r den idealiserade gemenskap familjen v�ntas ge. Nedtyngd av trycket fr�n ett ouppn�eligt familjeideal, socialt isolerad och d�rf�r emotionellt �verlastad in�t, kan familjen kollapsa in�t medan det yttre skenet uppr�tth�lls.

I det st�rre sammanhanget bidrar familjeorienteringen till att splittra upp, och atomisera arbetarklassen. Redan den strukturomvandling som bef�ster familjeorienteringen rycker undan en del av grunden till solidaritet och sammanh�llning genom uppsplittringen mellan arbetsplatser och bostadsomr�den, fragmenteringen av det sociala n�tverket i de nya f�rortsomr�dena.

Familjeorienteringen som ideologi bidrar ytterligare till att minska m�jligheterna till sammanh�llning p� arbetsplatser och i bostadsomr�den. F�r det denna ideologi s�ger �r att man skall undfly alla j�vligheter i arbetet, att man skall kompensera sig f�r dem i familjen. Och den som flyr k�mpar inte. F�r m�nnen blir familjen det som lockar p� kv�llar och helger � en vida st�rre magnet �n fackm�ten och politisk aktivitet. F�r kvinnorna, isolerade i sina f�rortsl�genheter, blir det sv�rt att bryta sig ur isoleringen.

Kris i l�nearbetarfamiljen

Perioden fr�n 30-talets mitt �r allts� en period av stabilisering av de egendomsl�sas familjef�rh�llanden. En period d� en h�r av statliga utredare och andra funktion�rer m�dosamt str�var efter att foga samman och h�lla ihop l�nearbetarfamiljen i den form som staten och kapitalet gemensamt givit den. Kanske �r det ocks� en period av idyll, av s�ndagsutflykter och hemmakv�llar kring radion.

1960 �r det goda verket n�stan fullbordat: 73 procent av den vuxna befolkningen lever i �ktenskap. Andelen gifta i den vuxna befolkningen har oavbrutet stigit sedan 30-talet, d� den var omkring 50 procent. Fr�n och med 1960 upph�r emellertid kurvan att stiga. Den b�rjar tom sloka en aning. 1965 �r 71 procent gifta, 1970 67 procent.[65]

'Kris i familjeinstitutionen? Det beh�ver de verkligen inte betyda, dessa sm� procentf�rskjutningar. De kan ha andra f�rklaringar. Men de kan ocks� peka p� en tendens. Och de ser ut att g�ra det om man ser dem tillsammans med en annan kurva som skjuter v�ldsamt i h�jden under samma tid: skilsm�ssokurvan.

Skilsm�ssofrekvensen (antalet skilsm�ssor/100 ing�ngna �ktenskap) steg i Sverige kontinuerligt men inte s�rskilt dramatiskt fram till 1950. 1921-1930 var den i genomsnitt 2,5 procent; 1941-1950 hade genomsnittet stigit till 10,1 procent. Efter 1950 � d� l�nearbetarfamiljen som samh�llelig institution b�rjat stabiliseras � stabiliserar sig Skilsm�ssofrekvensen kring 15 procent, f�r att s� kring 1965 stiga v�ldsamt.[66] 1975 n�rmar den sig 30 procent![67]

Samtidigt har familjer�dgivningsbyr�erna f�tt allt mer att g�ra. �...v�ntetiden vid r�dgivningsbyr�erna �r upp�t tv� m�nader. K�erna bara v�xer... Trycket p� familjer�dgivningen har de senaste �ren stadigt �kat�, konstaterar ett DN-reportage om Stockholmsregionens r�dgivningsbyr�er i oktober 1974.[68]

Krissymtomen finns d�r.

Och naturligtvis kan de relateras till samh�llets utveckling i �vrigt.

60-talet � en period av samh�llsomvandling

1960-talet �r en period av intensiv omvandling av den svenska kapitalismen. Det �r en period av kapitalkoncentration och centralisering: Fr�n 1963 och fram�t var f�retagssammanslagningarna fler �n under hela den f�reg�ende 20-�rsperioden.[69] Det �r samtidigt en period av produktivitets�kning � sedan 50-talet har den svenska industrins produktivitet tredubblats, och st�rre delen av denna utveckling ligger under 60-talet.[70] En stor del av denna produktivitets�kning har �stadkommits genom en v�ldsamt �kad arbetshets. F�ljden har blivit en exempell�s utslagning p� arbetsmarknaden. Syssels�ttningen minskar i stora befolkningsgrupper. Fr�n 1962 till 1971 v�xte antalet m�n i �ldern 35-64 �r som stod utanf�r produktionen fr�n 72 000 till 122 000.[71] I geng�ld v�xer antalet personer i skyddat arbete, i beredskapsarbete. arbetsmarknadsarbete och f�rtidspensionering explosionsartat. T ex mer �n tredubblades antalet arbetsv�rdss�kande fr�n 1960 till 1972.[72]

Med kapitalkoncentrationen och centraliseringen f�ljer folkomflyttningar och befolkningskoncentrationer till storstadsregionerna. Under perioden 1964-1967 flyttade drygt var fj�rde yrkesverksam person mellan 25 och 34 �r n�gon g�ng. Fr�n 1960-65 �kade Stockholm med ca 500 000 inv�nare, G�teborg med 44 000, Malm� med 35 000. En klarare bild av vad detta inneburit kan vi f� i tabellen nedan.[73]

Tabell 3: Index �ver befolkningsf�r�ndringen i storstadsomr�den 1950-1970.

(K�lla: Samh�llsf�r�ndring och byggmarknad, HSB)

Str�mmen av folk till t�torterna medf�rde en akut bostadsbrist under 60-talets b�rjan. Under senare delen av 60-talet byggdes den v�rsta bristen bort. Det �r under dessa �r de nya betongf�rorterna v�xer upp kring storst�derna: Sk�rholmen, Tensta, Rinkeby, Botkyrka, Roseng�rd.... under loppet av n�gra f� �r pressas tiotusentals m�nniskor fr�n alla delar av Sverige och fr�n Finland, Turkiet och Jugoslavien samman p� sm� ytor i omr�den d�r det fem �r tidigare bara funnits �ng och skog. Och hyrorna i dessa nybyggda omr�den �r h�ga.

Utslagningen av sm�bourgeoisin, fr�mst den agrara, forts�tter. Under 50-talet lades jordbruk ned med en takt av l 000 enheter/�r. Under 60-talet �kar takten till l0 000 enheter/�r.[74]

Till detta kommer en enorm ansv�llning av statsapparaten. 1950 utgjorde statsapparatens utgifter 29 procent av bruttonationalprodukten. 1974 hade de n�tt upp till 50,5 procent, den snabbaste utvecklingen skedde under perioden 1965-1974. Mellan 1960 och 1970 �kade antalet anst�llda i statens tj�nst med 74 procent eller fr�n 424 000 till 736 000 personer.[75]

M�nga siffror. Men de har allesammans betydelse f�r utvecklingen inom och f�r l�nearbetarfamiljen.

Gifta kvinnors f�rv�rvsarbete

Som alla andra f�reteelser b�r l�nearbetarfamiljen som institution inom sig fr�et till sin egen underg�ng.

Som det h�r med kvinnornas f�rv�rvsarbete. Som vi sett f�ruts�tts l�nearbetarfamiljen fr�n b�rjan vara en familj med hemmafru; m�jligen kan hustrun skaffa sig n�got litet f�rv�rvsarbete i den m�n barnen och hemsysslorna ger henne tid. Uppenbarligen �r det i allm�nhet n�dv�ndigt med n�gon form av arbetsdelning mellan k�nen f�r att familjen skall kunna existera som en specifik samh�llelig institution (till skillnad fr�n samlevnad mellan en man och en kvinna som en samlevnadsform bland m�nga t�nkbara). F�r l�nearbetarfamiljen �r den hemarbetande n�dv�ndig f�r att familjen skall kunna fylla den barnav�rdande uppgiften, som �r en av dess viktigaste funktioner. F�r att familjen som privatsf�r skall kunna uppr�tth�llas �r det ocks� ganska n�dv�ndigt att en person s� att s�ga �r ansvarig f�r det, emotionella hush�llet och helst vistas i hemmet. Hemmafrun beh�vs ocks� f�r att familjen skall kunna fylla sina konjunkturella ekonomiska funktioner � br�dbak och kl�ds�mnad i kristider. Dessutom �r kvinnans ekonomiska beroende av mannen och hennes isolering till hemmet en av de faktorer som bidrar till att h�lla ihop �ktenskapet, trots uppsplittringstendenser som avsaknaden av arbetsgemenskap och den fysiska separationen under arbetsdagen medf�r.

Under seklets f�rsta decennier var de gifta kvinnornas f�rv�rvsfrekvens mycket l�g. �nnu s� sent som 1945 l�g den bara p� 11 procent. Behovet av kvinnornas arbetskraft � f�r det fanns ett s�dant, kvinnorna utgjorde omkring 30 procent av arbetskraften � kunde i stort sett tillgodoses utan att de gifta kvinnorna beh�vde tas i anspr�k. S�ledes utan att hota familjens stabilitet.[76]

Men just familjeinstitutionens stabilisering under 30-40-50-talen g�r att behovet av kvinnornas arbetskraft kommer att hota familjens stabilitet. Just det faktum att 70-80 procent av de vuxna kvinnorna lever i �ktenskap g�r att behovet av kvinnornas arbetskraft bara kan tillgodoses genom att de gifta kvinnorna g�r ut p� arbetsmarknaden.[77]

Under 50-talet var arbetsl�sheten l�g. Det r�dde arbetskraftsbrist. Kvinnornas f�rv�rvsintensitet, de gifta kvinnornas s�v�l som den totala, �kade ocks� n�got under dessa �r. Men det �r framf�r allt den offentliga sektorns v�ldsamma expansion efter 1960 som har f�rt ut de gifta kvinnorna p� arbetsmarknaden:

1950 f�rv�rvsarbetade 16 procent av de gifta kvinnorna, 1960 26 procent, 1965 33 procent och 1971 57 procent![78]

S�kert �r det till mycket stor del denna �kade ekonomiska sj�lvst�ndighet hos de gifta kvinnorna som f�rklarar skilsm�ssokurvans branta stegring efter 1960. Ett eget arbete g�r det m�jligt ocks� f�r kvinnorna att knyta nya kontakter, nya relationer utanf�r hemmet och �ktenskapet. Det ekonomiska oberoendet g�r det ocks� l�ttare att bryta upp fr�n ett �ktenskap som g�tt snett. Enligt en fransk unders�kning var 65 procent av de kvinnor som sj�lva beg�rde skilsm�ssa f�rv�rvsarbetande. Av samtliga fr�nskilda kvinnor yrkesarbetande mer �n 50 procent redan innan skilsm�ssa kommit p� tal, mot 34 procent av alla gifta kvinnor.

Men de gifta kvinnornas f�rv�rvsarbete g�r mer �n drar fram �misslyckandena� i ljuset. Det ifr�gas�tter hela institutionen, eftersom det undergr�ver � men inte upph�ver � funktionsdelningen mellan k�nen och privatsf�rens existens.

Redan p� 30-talet skrev Alva Myrdal att den samtidiga f�rekomsten av �ktenskap med hemmafruar och �ktenskap med f�rv�rvsarbetande hustrur innebar en mots�ttning: Sj�lva existensen av den ena typen av �ktenskap ifr�gas�tter den andras ber�ttigande. Denna mots�ttning tar sig uttryck p� flera niv�er: Fr�n de gifta kvinnornas subjektiva upplevelser � borde jag inte vara hemma hos barnen? eller Borde inte jag ocks� ut och tj�na lite pengar? � till den offentliga familjepolitiken � vilken typ av familj skall vara �den r�tta�, vilken skall politiken och lagstiftningen anpassas efter? Och den blir sj�lvfallet allt mer akut d� de b�da familjetyperna b�rjar bli ungef�r lika vanliga.

De gifta kvinnornas f�rv�rvsarbete skapar allts� sprickor i v�ven. Men sprickorna har �nnu l�ngt ifr�n utpl�nat m�nstret. 1972 hade 56 procent av de f�rv�rvsarbetande gifta kvinnorna deltidsarbete � f�r att f� tid med hem och barn, f�r att v�rda privatsf�ren som fortfarande ses som deras dom�n.[79]

Och skilsm�ssorna, som visserligen otvivelaktigt pekar p� en kris f�r familjen, kan ocks� ses som en s�kerhetsventil som g�r det m�jligt att trots allt uppr�tth�lla institutionen.... extremfallet p� det �r USA, d�r vart tredje �ktenskap slutar i skilsm�ssa, men d�r n�stan alla gifter om sig och of�rtrutet forts�tter att lova evig k�rlek och trohet.

Daghemsutbyggnad

De gifta kvinnornas f�rv�rvsarbete bidrar ocks� till att tvinga fram den visserligen h�gst otillr�ckliga men �nd� kraftiga utbyggnaden av daghemsverksamheten under senare delen av 60-talet och b�ljan av 70-talet. 1960 fanns det 10 270 platser p� statsunderst�dda daghem. 1965 hade platsantalet �kat, men inte till mer �n 11 715.[80] Men 1970 hade antalet v�xt till 29 347, och 1972 ytterligare till 45 738.[81] Samtidigt �kade antalet platser i familjedaghem, denna s�regna � och billiga! � hybrid mellan privat och f�rsamh�lleligad barntillsyn, fr�n 8 000 till 42 000 under perioden 1965-1970.

Hur begr�nsad daghemsutbyggnaden �n �r i f�rh�llande till behovet av daghemsplatser inneb�r den ytterligare ett slag mot familjeinstitutionen genom att �nnu en praktisk funktion b�rjar lyftas fr�n den. Och den h�r g�ngen riktas slaget mot institutionens hj�rta, eller mot dess grundvalar. F�r barnav�rden �r inte bara en av familjens funktioner, den �r en av de f� praktiska funktioner den har kvar och den utan j�mf�relse viktigaste � vi har tidigare sett hur �barncentreringen� uppkommit och den k�rleksfulla moderns betydelse f�r barnets utveckling b�rjat betonas mer �n n�gonsin tidigare. Det �r d�rf�r inget under att f� saker kan ge upphov till s� h�tska debatter som f�rslaget om allm�n f�rskola eller kraftig daghemsutbyggnad....

I ett tidigare avsnitt skrev vi: �1953/54 l�g de totala samh�lleliga utgifterna f�r olika typer av bidrag till familjer p� ungef�r 640 miljoner kronor. Samtidigt kostade den 'f�rsamh�lleligade reproduktionen' ca 163 miljoner kronor. S� l�nge utgiftsposterna f�rh�ller sig p� det viset till varandra blir familjen trots allt l�ngt ifr�n �verfl�dig. Det �r n�r posterna b�rjar n�rma sig varandra som det blir uppenbart p� vilket s�tt statens st�d till familjen p�minner om repets st�d till den h�ngde.�

Och nu har vi b�rjat komma dith�n: 1972 kostade bidragen till familjer 3,2 miljarder kr; den �f�rsamh�lleligade reproduktionen� kostade 2,8 miljarder.[82]

Slutet f�r familjepolitiken?

Samtidigt kan man fr�ga sig om det l�nge till kommer att finnas utrymme f�r en speciell ekonomisk familjepolitik. De familjepolitiska utgifterna �r en del av de allm�nna socialutgifterna, en del som har varit relativt konstant sedan 1957 �tminstone (16-17 procent). Men de sociala utgifterna har �kat enormt. Med penningv�rdet h�llet konstant har de ungef�r femdubblats sedan 1950 och tredubblats sedan 1960.[83] En allt st�rre del av den kollektiva l�nesumman bollas runt som inkomst�verf�ringar mellan olika grupper av l�nearbetare och fr�n l�nearbetare till blivande l�nearbetare och f�re detta l�nearbetare � gamla, sjuka och utslagna, studerande. Olika typer av bidrag blir allt n�dv�ndigare f�r att h�lla n�den fr�n d�rren f�r allt fler. Den speciella familjepolitiken l�per risken att uppl�sas i den allm�nna socialpolitiken, speciellt i en situation av stigande priser och s�nkta reall�ner. Bostadsbidraget t ex. som fr�n b�rjan var avsett att hj�lpa barnfamiljer till b�ttre bost�der, b�rjar bli ett allm�nt �botemedel� mot de stigande hyrorna. Man beh�ver numera varken ha barn eller ens vara gift f�r att f� det.

Ocks� sm�bourgeoisins fortsatta utslagning m�ste undergr�va l�nearbetarfamiljen. L�nearbetarfamiljen har l�nat sin form av den sm�borgerliga; ofta direkt, genom att sm� egendoms�gare f�rvandlats till l�nearbetare, eller genom att deras s�ner och d�ttrar blivit det. Genom att sm�bourgeoisin, och d�rmed den verkliga sm�borgerliga familjen, elimineras, blir l�nearbetarfamiljen alltmer en form utan inneh�ll, sp�klik och arkaisk: Inte n�gonstans i samh�llet finns l�ngre den materiella grunden f�r denna familjebildning. Sp�nningen mellan den f�r�ldrade form som l�nearbetarfamiljen l�nat och dess verkliga inneh�ll, eller brist p� inneh�ll, m�ste bli allt mer akut.

Familjesplittring?

N�got som ibland n�mns som en viktig bidragande orsak till uppl�sningstendenser inom l�nearbetarfamiljen �r familjesplittring i samband med migration av arbetskraft. Dvs mannen flyttar till G�teborg, medan hustru och barn blir kvar i Sorsele eller Dubrovnik. Vi har haft sv�rt att f� tag i siffror f�r att bel�gga eller f�rkasta denna tes, men tillg�ngliga data pekar p� att det �r ett ganska marginellt fenomen.

I en engelsk unders�kning av invandrade arbetares levnadsf�rh�llanden i Europa framst�lls uppsplittringen av den st�rre familj-sl�kt-gruppen och k�rnfamiljens isolering som migrationens viktigaste effekt p� familjef�rh�llandena. Att detta st�mmer tyder ocks� svenska siffror p�: I Stockholm fanns det i november drygt 28 000 ogifta utl�ndska m�n och drygt 19 000 gifta. Av de gifta sammanbodde den absoluta majoriteten, ca 16 000, med hustrun. Det �r allts� j�mf�relsevis f� familjer som splittrats p� detta s�tt.[84]

Rimligtvis � men siffror har vi inte hittat � m�ste detta vara �nnu mindre vanligt n�r det g�ller svenska familjer. Allra helst som familjens fortsatta sammanh�llning i s�dana h�r fall �r underst�dd och institutionaliserad genom flyttningsbidrag etc.

I 60-talets folkomflyttningar kommer familjerna att isoleras alltmer, samtidigt som kontakterna med m�nniskor utanf�r familjen minimeras, Relationerna inom familjerna m�ste bli allt mer �verlastade. Och samtidigt � dvs fr�n b�rjan av 60-talet � �kar de yttre p�frestningarna p� familjemedlemmarna genom den �kade arbetshetsen, omst�llningsproblem i samband med flyttningar, och utslagningen p� arbetsmarknaden.

De olika frustrationer som dessa yttre p�frestningar ger upphov till kan bara uttryckas i familjen, eftersom det �r det enda st�llet d�r emotionella reaktioner �r till�tna. Men i och med att tr�ttheten och besvikelsen �ver ett p�frestande arbete, omst�llningsproblem i en ny milj� etc, f�rs in i familjen och uttrycks d�r s� f�rvandlas de till �familjeproblem�.

F�r eftersom familjen enligt den r�dande ideologin skall ha en kompenserande och l�kande funktion i f�rh�llande till det h�rda arbetslivet och den kalla omv�rlden, s� kommer �ven de problem vars orsaker ligger utanf�r familjen att ses som ett familjeproblem, familjemisslyckanden. Familjen skall klara av att kompensera yttre p�frestningar. G�r den inte det �r det i f�rsta hand den det �r fel p�, inte de yttre p�frestningarna. S� kommer 60-talets omvandling av den svenska kapitalismen ocks� att leda till kriser inom l�nearbetarfamiljerna. I f�rorterna v�xer familjer�dgivningsbyr�ernas v�ntelistor....

Referenser

Ahrne, G. Hush�llsarbete och dubbelarbete. Allm�nna f�rlaget, Stockholm 1971
Allm�n familjer�dgivning. SOU 1957:3
Andersson, K-�. Den svenska socialdemokratin och arbetarr�relsens barndom. RMF-press 1971
Berger, M. Fruar och damer. Pan 1974
Bet�nkande ang�ende familjebeskattningen. SOU 1936:13
Boigeol, A. och Commaille, J. Les Francais et le divorce. Psychologie nr 64 mai 1975
Borgeg�rd, T. N�gra teoretiska och praktiska synpunkter p� familjer�dgivning. Psykolognytt 1974
Burgess, E. och Locke, H. The Family: From Institution to Companionship. American Book Company, New York 1953
Dalg�rd, L. Familjen under kapitalismen. Stencil
Erlander, T. 1901 -1939. Tiden 1972
Familjen i framtiden � en socialistisk familjepolitik. Sveriges socialdemokratiska kvinnof�rbund. Stockholm 1974
Friedan, B. Den feminina mystiken. Pan/Norstedts 1968
Fryklund, B., Nilsson, T., Olsson, S-E. och Peterson, T. Fr�n bondef�rbund till centerparti. Zenit nr 4 1973
Gardiner, J. The Role of Domestic Labour. New Left Review nr 89
Holmberg, P. Arbete och l�ner i Sverige. Rab�n och Sj�gren 1967
Holter, H., Henriksen. H., Gjertsen, A. och Hjort, H. Familjen i klassesamfunnet. Pax 1975
Invandrare i Stockholm. Rapport avgiven av Stadskollegiets utl�nningsavdelning. (Tryck�r saknas)
Jonsson, G. och K�lvesten, A-L. 222 Stockholmspojkar. Almqvist & Wiksell 1964
Kvinnan i Sverige i statistisk belysning. Arbetsmarknadens kvinnon�mnd 1973
Kvist, K. Den krisfria kapitalismen och andra myter. Arbetarkultur. Kristianstad 1975
Laing, R.D. Familjelivet. Pan/Norstedts Stockholm 1971
Liljestr�m, R. Uppv�xtvillkor. Publica/Liber, Stockholm 1974
Liljestr�m. R., Mellstr�m, G.F., Svensson, G.L. Sex Roles in Transition. Stockholm i975
Mannheimer, E. och Gynna, C En studie i den svenska arbetarklassens uppkomst. Revopress, Lund 1971
Myrdal. A. Nation and Family. London 1945
Myrdal, A. m fl. Kvinnan, familjen och samh�llet. Kooperativa f�rbundets bokf�rlag. Stockholm 1938
Olsson. H. Intervju med 49-�ng kontorsanst�lld om k�nsroller och frig�relse. Stencil vid Sk�seminarium, nov. 1974
Quensel, C-E. Befolkningsutvecklingen. Svensk samh�llsstruktur i sociologisk belysning. Svenska bokf�rlaget 1971
Ovist, G. Statistik och politik. Landsorganisationen och kvinnorna p� arbetsmarknaden. Tv�rsnitt. Prisma 1973
Rapport om industripolitik. Svenska Metallindustriarbetarf�rbundet. Tiden 1973
Samh�llet och barnfamiljerna. SOU 1955:29
Samh�llsf�r�ndringar och brottslighet. Tiden/Folksam 1974
Secombe, W. Housework under Capitalism. New Left Review nr 83
Slater, l.. och Woodside. M. Patterns of Marriage. Cassell & co, London 1951
Socialv�rden 1968. Sveriges officiella statistik. Statistiska centralbyr�n. Stockholm 1970
Socialv�rden 1972. Sveriges officiella statistik. Statistiska centralbyr�n. Stockholm 1974
Sullerot, E. Histoire et sociologie du travail feminin. Editions Gonthier 1968
Sweriges Rikes Lag. Stockholm 1734
The American Family. US News and World Report. 27 okt. 1975
Therborn, G. Det svenska klassamh�llet 1939-70. Zenit s�rtryck 1973
Willmott, P. och Young, M. Family and Kinship in East London. Penguin, London 1957

Noter:

[1] Sweriges Rikes Lag 1734, Gifterm�lsbalken kap LX:1, kap XI

[2] Ibid, Handelsbalken, kap XIV �Om legohion�

[3] Myrdal 1945, ss 17-19

[4] Ibid, s 18

[5] Ibid, s 20; Andersson 1974, s 20

[6] Myrdal m fl 1938, s 23

[7] Myrdal 1945, s 20

[8] Andersson 1974, s 20; Therborn 1973

[9] Holmberg 1967

[10] Qvist 1973

[11] Quensel 1969

[12] Ibid

[13] Burgess & Locke 1953

[14] Therborn 1973, ss 24-25

[15] Ibid

[16] Andersson 1974, s 13

[17] Mannheimer & Gynna 1971

[18] Therborn 1973, s 23; jfr Mannheimer & Gynna 1971, s 118

[19] Therborn 1973, s 23

[20] Jonsson & K�lvesten 1964, s 303

[21] ibid, s 303-304

[22] Erlander 1972. ss 159-188

[23] Familjen i framtiden 1974, s 17-18

[24] Myrdal 1945, ss 157-167

[25] Ibid

[26] Ibid

[27] Erlander 1972, ss 271-272

[28] Samh�llet och barnfamiljerna

[29] Ibid, s 15

[30] Bet�nkande ang�ende familjebeskattningen

[31] Myrdal 1945, s 105

[32] Ibid, ss 115-116

[33] Ibid, ss 117-118

[34] Ibid, ss 183-185

[35] The American Family, US News and World Reports, s 36

[36] Allm�n familjer�dgivning, ss 34-35

[37] Borgeg�rd 1974, s XVI

[38] Sullerot 1968, s 92

[39] Ibid, s 93

[40] Ibid, s 297

[41] Ibid, s 296

[42] I forts�ttningen bygger detta avsnitt helt p� Erland von Hofstens genomg�ng av �Familjesociala �tg�rder i olika l�nder� i �Samh�llet och barnfamiljerna�

[43] Samh�llet och barnfamiljerna, s 15

[44] Liljestr�m 1974, s 35

[45] Samh�llet och barnfamiljerna, ss 59-60.

[46] Ibid

[47] Ibid

[48] Liljestr�m 1974, s 38

[49] Holter m H, s 36

[50] Liljestr�m 1974, s 35

[51] Samh�llet och barnfamiljerna, s 122

[52] En intressant debatt om hemarbetet i det kapitalistiska samh�llet har f�rts i New Left Review nr 83 och 89. Vi f�ljer h�r i huvudsak Jean Gardiner i NLR nr 89

[53] Friedan 1968

[54] Ibid, ss 157-158

[55] Kvinnan i Sverige... 1973, s 55

[56] Ibid

[57] 6 timmars arbetsdag 8 timmars l�n, s 26

[58] Liljestr�m m fl 1975, s 60-61

[59] The American Family, s 36

[60] Se p� n�gra fallbeskrivningar i vilken bok som helst som tar upp psykisk sjukdom utifr�n ett �familjeteoretiskt� perspektiv, som t ex Laing, Familjelivet 1971

[61] Liljestr�m m fl 1975, s 61� ???

[62] Se t ex Holter m fl 1975, s 123-167 f�r hur en �beredskap till underkastelse� f�rmedlas genom en uppfostringsideologi pr�glad av undergivenhet inf�r auktoriteter framf�r allt inom arbetarklassen ???

[63] Liljestr�m m fl 1975, s 61

[64] Se t ex Holter m fl 1975, s 123-167 f�r hur en �beredskap till underkastelse� f�rmedlas genom en uppfostringsideologi pr�glad av undergivenhet inf�r auktoriteter framf�r allt inom arbetarklassen

[65] Qvist l973. s 169

[66] Quensel 1969, s 23

[67] Boigeol & Commaille 1975, s 16

[68] Dagens Nyheter Nord, 3 okt. 1974

[69] Kvist 1975

[70] Ibid

[71] Rapport om industripolitik 1973. s 5

[72] 6 timmars arbetsdag 8 timmars l�n 1974, s 26

[73] Liljestr�m 1974

[74] Fryklund, Nilsson m fl 1973

[75] Kvist 1975, s 15, s 154

[76] Qvist 1973. s l54

[77] Kvinnan i Sverige... 1973. s 45

[78] Boigeol & Commaille 1975, ss 17-18

[79] Kvinnan i Sverige... 1973, s 55

[80] Socialv�rden 1968. s 68

[81] Socialv�rden 1970, s 100

[82] Ibid, s 264-265

[83] Ibid. s 268

[84] Noten saknas

Tidskriften Fj�rde Internationalen
Svensk avdelning | MIA