Ur Fj�rde Internationalen 3-1973
F�ljande intervju gjordes den 10 oktober 1973 i Beirut med en ledare f�r Revolution�ra Kommunistiska Gruppen, en trotskistisk organisation i Libanon.
Fr�ga: Vilken inneb�rd har de nuvarande striderna?
Svar: Jag m�ste f�rst f�rklara att stridernas omfattning har f�rv�nat hela den revolution�ra v�nstern. Under den senaste tiden hade vi f�rutsagt att begr�nsade strider skulle utbryta f�r att �rensa leden� i arabl�nderna, st�rka den v�lk�nda �nationella enigheten� och minska massornas v�xande ot�lighet. Men det nuvarande kriget verkar g� mycket l�ngre.
Resultatet har blivit tv� olika reaktioner bland v�nstern. F�r det f�rsta har sm�borgerliga nationalistiska opportunister som anv�nder en marxistisk fraseologi (eller snarare en maoistisk fraseologi) sv�ngt. Detta har lett till att de nu hyllar de arabiska arm�erna som de f�rr kritiserade. Och f�r det andra har f�rvirring spridits bland revolution�rer som s�ger att striderna bara �r uppgjorda i f�rv�g, att b�da sidor kommit �verens om dem.
Nu v�r syn: vi avvisar opportunisternas naiva st�ndpunkt, men vi tror ocks� att det �r fel att s�ga att alltsammans bara �r �cirkus�. Detta krig som nu p�g�r �r ur milit�r synpunkt nog s� seri�st � man kan inte f�rneka det. Men alla marxister � och �ven alla som �verhuvudtaget kan t�nka kritiskt � vet att kriget bara �r en forts�ttning av politiken men med andra medel. Fr�gan m�ste d� st�llas: vad �r det f�r slags politik som forts�tter? Detta �r pudelns k�rna.
Alternativet �r klart: �r det nuvarande krigets m�ls�ttning att befria Palestina eller �r det �tminstone att steg p� v�gen? Eller vill man ist�llet skapa b�sta m�jliga villkor f�r att till�mpa den l�sning som FN kr�ver? Enligt v�r uppfattning r�der det ingen tvekan om att det nuvarande kriget vill p�skynda det> senare l�sningen. Och vi avvisar kategoriskt FNs resolution som kr�ver att israelerna skall dra sig tillbaks till gr�nserna f�re 1967 i utbyte mot att den palestinska saken likvideras (erk�nnande av Israels existens, �s�kra� gr�nser osv.).
Fr�ga: Kan Du beskriva den politiska situation som ledde till kriget?
Svar: Det nuvarande kriget �r en kulmen p� en mycket klar politisk utveckling i hela arabv�rlden. Drivkraften i denna utveckling har utan tvekan varit det s.k. �Saudi�- Arabien. Saudierna har spelat en allt viktigare roll i hela det arabiska omr�det och detta �r en politik som passar dess �medel�.
Att ha greppet �ver v�rldens st�rsta oljereserver vid en tid n�r risken f�r en energikris st�ndigt v�xer � det inneb�r att man har tummen i �gat ocks� p� USA-imperialismen och att denna endast kan ignorera hotet under stora risker. Resultaten av Saudis politiska offensiv �r f�ljande:
1. Man tvingar den amerikanska politiken i en riktning som �r gynnsam f�r arabregimerna.
Nixon-regeringen har �vergivit doktrinen om �partiell l�sning� (en egyptisk-israelisk �verenskommelse som skulle inkludera ett �ppnande av Suezkanalen), vilket vore oacceptabelt f�r Egypten eftersom det skulle inneb�ra ett alltf�r flagrant f�rr�der mot den �arabiska saken�. Nixon-regeringen tycks ha beslutat sig f�r vissa eftergifter till Syrien i fr�ga om Golanh�jderna � det v�rsta hindret � som en del: av en �fredlig l�sning�. Man tycks i sj�lva verket ha antagit den sovjetisk-arabiska tolkningen av FNs resolution nr 242. Diplomati � la Kissinger utstr�cks idag ocks� till de arabiska fr�gorna.
Denna sv�ngning i den amerikanska politiken �r uppenbarligen beroende av p�tryckningar fr�n Saudi-Arabien. Det �terspeglas i USA i den st�ndpunkt som oljebolagen intagit och i David Rockefellers aktiviteter. Samma flygel inom USAs h�rskande klass st�djer samarbetspolitiken med byr�kratierna i arbetarstaterna. Det verkar ocks� som om Kremls f�rs�k � s�rskilt toppm�tet mellan Nixon och Bresjnev i somras � har varit en annan faktor som best�mt Washingtons omsv�ngning.
2. Egypten �ppnas f�r amerikanska intressen.
Man f�r inte tro att USA-imperialismen byter st�ndpunkt utan att f� n�got i utbyte. Om Feisal i Saudi-Arabien kunnat ut�va p�tryckningar har han ocks� tvingats ha n�gra attraktiva erbjudanden. Efter det mellan tv� fraktioner i bourgeoisin, d�r den ena representerar amerikanska intressen och den andra f�redrar samarbete med den europeiska imperialismen. Tills helt nyligen gick Sadat-regimen in f�r Europa och f�rs�kte vinna st�d fr�n Frankrike, Storbritannien och V�sttyskland.
Efter att ha blivit besviken p� de europeiska imperialisternas politiska m�jligheter och efter att ha f�tt garantier fr�n Feisal, v�nde han sig slutligen till USA. Det b�sta exemplet p� detta �r avtalet om en pipeline mellan Suez och Alexandria (Sumed), ett pris som en amerikansk grupp och en europeisk grupp t�vlade om. Helt nyligen avgjordes striden; pipelinen kommer att finansieras av Kuwait och Saudi-Arabien, den kommer att byggas av ett amerikanskt f�retag, Kidder Peabody, samma enhet som redan satt upp den ber�mda Intra-Banken.
F�rutom Egypten finns det ocks� fallet Syrien. Feisals garantier har ocks� f�tt regimen i Damaskus att delta i de egyptiska man�vrerna att till�mpa den �fredliga l�sningen� (Waldheims bes�k, toppm�tet i Kairo osv.)
3. Husseins nya starka st�llning.
Detta var frukten av en kombination mellan Saudis f�rs�k och den amerikanska omsv�ngningen. Regimen i Jordanien lade sina direkta likvidatoriska planer �t sidan (det palestinska-jordanska f�renade arabiska kungad�met ex.vis) och gick med p� att vara mer samarbetsvillig gentemot ledningen f�r det palestinska motst�ndet, tv� f�ruts�ttningar f�r en stor f�rsoning med Egypten och Syrien.
Denna f�rsoning �gde ocks� rum. Den bestod av toppm�tet i Kairo och de f�ljande h�ndelserna, frisl�ppandet av f�ngarna i de jordanska f�ngelserna och det planerade �terv�ndandet av �palestinska styrkor� till Jordanien.
Fr�ga: Hur tror Du att situationen kommer att utvecklas?
Svar: Det �terst�r fortfarande n�gra problem att l�sa innan man definitivt kan genomf�ra den �fredliga l�sningen� vilken f.�. �nnu f�rtj�nar denna beteckning trots det p�g�ende kriget eftersom man siktar p� att n� �fred� med den sionistiska 'staten.
� ena sidan har vi den israeliska faktorn. I Israel p�g�r en kamp mellan den �moderata� faktorn, som representeras av Meir och av �h�karna� vars ledande figur �r den bedr�vligt �k�nde Dayan. Medan �h�karna� inte ville g�ra n�gra eftergifter i fr�ga om annektioner, �r Meir beredd att g�ra eftergifter f�r arabregimema och dra tillbaka en del av sina styrkor. F�r n�gra m�nader sedan f�rklarade Meir att Israel var beredd att dra sig tillbaka fr�n Golanh�jderna och fr�n Sinai samtidigt som man dock beh�ll gr�nsh�jderna i Golan och Sharm el-Sheikh i Sinai, tv� strategiska st�llningar som kontrollerar den syriska gr�nsen resp. Akabaviken.
USAs sv�ngning och f�ljande p�tryckningar likv�l som de styrkef�rh�llande som uppr�ttats under det nuvarande kriget � s�som det st�r idag � kan endast st�rka de �moderata� israelernas argument.
Vi har ocks� den palestinska faktorn. Ledningen f�r Fateh (jag pekar ut Fateh eftersom den �r den viktigaste h�r; Folkfronten och Demokratiska Folkfronten kommer att f�lja efter och Saika �r bara en f�ljsam arm till den syriska regeringen) har visat en viss ovilja att samarbeta med Hussein � och det �r l�tt att f�rst�!
Fateh-ledarna vet vad priset skulle bli om de �ppet f�rr�dde den palestinska saken; s� l�tt gl�mmer man inte de tusentals martyrerna fr�n september 1970. Men den syriska sanktionen och p�tryckningarna g�r att denna ledning m�ste modifiera sin st�ndpunkt. Och man m�ste till�gga att det nuvarande kriget avsev�rt har st�rkt � �tminstone hittills � de egyptiska och syriska regimernas prestige och d�rav ocks� m�jligheten att st�dja till�mpningen av �den fredliga l�sningen�.
Det verkar som om vi skulle f� en l�sning som innefattade att Israel drog sig tillbaka till i stort sett de gr�nser som fanns den 4 juni 1967 (det beror p� de styrkef�rh�llanden som det nuvarande kriget leder till), m�jligen en �internationalisering� av Jerusalem, Golanh�jderna och Sharm el-Sheikh. Detta kommer att f�ljas av att man omvandlar det palestinska motst�ndet till en palestinsk Befrielsearm� (s�som PLO fungerade p� den tiden den leddes av olyckan Shukairy); och sedan kommer vi under n�gra �r att f� n�gon slags halvt fredlig samexistens � ungef�r som efter 1948.
Detta �r naturligtvis en personlig v�rdering och jag f�rs�ker inte, leka sp�man och jag kan inte veta vad som r�r sig i Kissingers huvud.
Fr�ga: Vilken st�ndpunkt intar Revolution�ra Kommunistiska Gruppen till kriget?
Svar: I det nuvarande kriget kan ingen marxist f�rbli neutral under f�rev�ndning av att det skulle vara en inomborgerlig konflikt. Denna typ av puerila och sekteristiska argument kan passa de ultrav�nsteristiska dogmatiker som bara r�knar med de saker som �r absolut rena och d�r de 99% av verkligheten som �r orena ignoreras � f�r att anv�nda Lenins formulering. Vi k�nner inga frestelser till politisk schizofreni.
I valet mellan den sionistiska staten, USA-imperialismens milit�ra bas och arabfolkens nationella f�rtryckare � ena sidan och de f�rtryckta arabiska staterna � de m� sedan vara borgerliga eller feodala � den andra � st�r vi p� de senares sida, utan att tveka en sekund. Vi �r i sj�lva verket de mest beslutsamma k�mparna i detta krig mot Israel. Och det �r just utifr�n denna st�ndpunkt som vi formulerar v�r kritik.
V�rt st�d till arabstaterna mot den sionistiska staten �r likv�l inte okritiskt gentemot arabregimerna, detta helt oberoende av v�r ovillkorliga anti-sionistiska h�llning. S� st�llde vi oss 1967, och det �r �nnu mer giltigt idag n�r dessa staters samverkan med Saudi-Arabien och USA-imperialismen �r uppenbar:
Man b�r inte missf�rst� v�r st�ndpunkt. Vi mots�tter oss inte att de israeliska trupperna drar sig tillbaka till 1967 �rs gr�nser. Tv�rtom: vi �r f�r en fullst�ndig och villkorsl�s retr�tt av den sionistiska arm�n till gr�nserna fr�n 1967. Det vore l�jligt att f�rneka att detta �r ett steg fram�t. Men jag s�ger �ett steg fram�t�, dvs denna retr�tt f�r inte st�llas mot m�let att befria Palestina � det tj�nar i sj�lva verket detta m�l.
�Den fredliga l�sningen� �r n�got motsatt. Det f�ruts�tter en partiell retr�tt och st�ller flera villkor. N�r vi avvisar FNs resolution mots�tter vi oss inte en retr�tt i sig, utan villkoren f�r denna retr�tt. Och detta �r den avg�rande punkt som stalinister blundar f�r, eftersom de p� Kremls order f�respr�kar �en fredlig l�sning�.
Till skillnad fr�n opportunisterna av olika val�rer och kul�rer, n�jer vi oss inte med att uttrycka v�r solidaritet med de arabiska arm�erna mot Israel. Vi f�r fram ett antal �verg�ngskrav som g�r att vi kan starta en kamp mot alla etablerade makter i det arabiska omr�det, f�r en arabisk socialistiska revolution. De �r:
NEJ till den �fredliga l�sningen�! NEJ till ett erk�nnande av den sionistiska staten!
Ett fullst�ndigt och ovillkorligt tillbakadragande av den israeliska armen till 1967 �rs gr�nser!
NEJ till eld upph�r! NEJ till stormakternas ingripande f�r att avg�ra konflikten!
Utstr�ckt krig till segern �r n�dd! Bev�pna och tr�na massorna! Fullst�ndig bojkott av imperialismen!
Fullst�ndiga demokratiska r�ttigheter f�r de arabiska massorna!
Handlingsfrihet f�r den palestinska motst�ndsr�relsen inom arabl�nderna och fullst�ndig r�relsefrihet inom dem!