Ur Fj�rde Internationalen nr 5 (2/1971)
Resolution fr�n RMF:s kongress 1971 (2:a kongressen)
Denna text f�rs�ker kortfattat att redog�ra f�r den diskussion om strategin och arbetsomr�denas dialektik som f�rts inom RMF under kongressperioden. Den g�r detta genom att dra fram delar ur olika inl�gg, resolutioner etc.
I diskussionerna om, och i utarbetandet av en strategisk plan f�r uppbygget �r inf�randet av vissa begrepp n�dv�ndigt. Vi kommer i den f�ljande diskussionen att f�rs�ka klarg�ra inneb�rden hos de centrala av dessa genom att f�ra in dem i en strategisk skissering. De begrepp vi framf�rallt kommer att f�ra in �r: strategiskt m�l, best�mmande axel, fr�n periferin mot centrum, (avgr�nsning och best�mning av olika), arbetsomr�den, niv�er samt prioritering och relatering av dessa omr�den och niv�er, (dvs. sektorsdialektik).
Att ange v�rt strategiska huvudm�l som det att er�vra en dominerande position inom den revolution�ra r�relsen (f�r att d�rigenom p� allvar kunna angripa de reformistiska strukturerna) med perspektivet p� uppbygget av arbetarklassens politiska f�rtrupp, det (revolution�ra) kommunistiska partiet, �r f�rmodligen och i all sin vaghet ganska okontroversiellt. Det blir n�dv�ndigt att precisera och aktualisera detta strategiska huvudm�l. Och v�r kemiska frihet fr�n etappteorier och stadiet�nkande till trots blir det n�dv�ndigt att h�r, �tminstone taktiskt, urskilja olika faser(!), dvs perioder under vilka olika strategiska delm�l blir omedelbart best�mmande f�r (vissa delar av) v�rt arbete � medan det strategiska huvudm�let alltid �r best�mmande i sista hand. Vi skall f�rs�ka visa varf�r detta inte inneb�r ett absolut �f�rst� och ett lika absolut �sedan�. F�r i sj�lva verket �r det ett av den strategiska planens centrala funktioner att relatera dessa olika �faser� till det strategiska huvudm�let. Detta aktualiserar begreppen �best�mmande axel�, �fr�n periferin mot centrum� och �arbetsomr�denas dialektik�.
Med det strategiska huvudm�let och dess perspektiv formulerat som �er�vrandet av en dominerande position inom den revolution�ra r�relsen (f�r att p� allvar kunna angripa de reformistiska strukturerna) med perspektivet att bygga det revolution�ra kommunistiska partiet�, s� kan vi definiera den best�mmande axeln som det arbete som i dag �r direkt best�mt av och direkt relaterat till det strategiska huvudm�let och dess perspektiv; som genom och under olika �faser� �r st�ndigt n�rvarande i och p�verkande (i sista hand best�mmande) organisationens arbete. Detta �r definitionen av den best�mmande axeln och dess konkretisering p� praktikniv�n �r: arbetet f�r inplanteringen i arbetarklassen!
F�rutom att detta arbete �r best�mmande i en strategisk mening, s� kommer det ocks� att vara avg�rande f�r organisationens liv och utveckling � och detta d� fr. a. i tv� avseenden: f�r det f�rsta f�r att ge en n�dv�ndig stabilitet �t organisationen, dels genom inriktandet p� ett aldrig vikande, ett historiskt och icke-konjunkturellt objekt � arbetarklassen; dels genom dess s�rskilda roll att levandeg�ra och aktualisera v�rt strategiska perspektiv. F�r det andra att p� sikt ge organisationen en trov�rdighet tv�rs igenom ��gonblickens aktualiteter�, olika kampanjer, aktioner och ingripanden; en trov�rdighet som kan byggas p� det f�rh�llandet att kampens utveckling (efter 68/69) och den allm�nna politiseringen i dag har �verskridit studentr�relsens och de arbetsm�ssigt lokala aktionsgruppernas ramar och �terst�llt arbetarklassen, dess kamp och historiska uppgift i centrum f�r det revolution�ra arbetet och att detta nymornade perspektiv alltmer kommer att utg�ra centrum f�r den kommande radikaliseringen av olika skikt. Det kapitalistiska samh�llets kris b�rjar alltmer fokuseras till sitt centrum: mots�ttningen arbete � kapital, produktionens alltmer f�rsamh�lleligade karakt�r � �gandets och till�gnelsens fortsatta privata karakt�r!
Om vi kan kalla den best�mmande axeln, inplanteringsarbetet, det strategiskt givna, s� m�ste vi se vad som, i sv�ngrummet mellan v�rt nuvarande l�ge (sm�gruppens) och v�rt strategiska huvudm�l (den dominerande positionen inom den revolution�ra r�relsen), �r det strategiskt m�jliga.
Att p� grund av de senaste �rens strejkr�relser se arbetarklassen som �ppen f�r den revolution�ra propagandan och politiken; att ur konstaterandet av den revolution�ra r�relsens eftersl�pning och de egna sv�righeterna i �studentmilj�n� b�rja bygga teorier �om studentfasens �verhoppande� 'och avgr�nsningar mot �uppskovslinjen� f�r att s�tta sig f�re att ingripa i klasstriderna; att resa parollen �v�nd ansiktet mot arbetsplatserna� utan att tala om vad som d� d�ljer sig bakom ryggen (eller att se efter om man ens har ett ansikte v�rt att visa upp) � det �r i grunden inget annat �n illusioner om att v�gen till arbetarklassen och det revolution�ra partiet skulle vara bred, rak och stenlagd! Men mer �n 50 �r av reformistisk hj�rntv�tt, fl�ckvis punkterad av senil stalinism, �r ingen tomte man stj�lper undan med ett �verg�ngskrav!
F�r att inte bara p�b�rja, utan f�r att kunna f�ra vidare, bredda och utveckla (det direkta) arbetet mat centrum � dvs den best�mmande axeln, den strategiskt givna uppgiften � �r det n�dv�ndigt att utnyttja olika strategiskt och taktiskt m�jliga fr�gor, att arbeta inom andra m�jliga omr�den runt ikring den best�mmande axeln. Ty �ven om arbetsplatsarbetet kan ge oss stabilitet och f�rtroende s� �r det inte genom det som vi, inom �versk�dlig framtid, �blir stora�, ackumulerar en slagstyrka osv. De, fr. a., f�r den best�mmande axeln, n�dv�ndiga kadrerna, de n�dv�ndiga teoretiska, propagandistiska och politiska medlen kan vi (i nuvarande l�ge) endast skapa oss genom att parallellt med, och i sista hand best�mt av, den best�mmande axeln bedriva ett arbete inom andra omr�den � dvs utnyttja och ackumulera i periferin f�r att s�tta in mot centrum!
Detta �r avg�rande, inte minst med tanke p� den nationella n�rvaron, av f�rm�gan att i olika fr�gor, aktioner och kampanjer kunna ingripa samordnat, disciplinerat, likm�ssigt � nationellt! Och om f�rm�gan till ett konsekvent arbetsplatsarbete av f�rklarliga sk�l inte (i dag) gestaltar, eller kan gestalta, denna nationella n�rvaro, s� kommer den stabilitet, det f�rtroende detta arbete kan ge oss fr. a. att verka i periferin � samtidigt som v�r f�rm�ga att upptr�da som nationellt n�rvarande politisk kraft kommer att kunna attrahera, p�verka centrum. Detta �r en central aspekt av vad vi kallar �arbetsomr�denas dialektik� inom ramen f�r uppbygget.
En annan aspekt av �arbetsomr�denas dialektik� �r hur dessa omr�den via vissa niv�er (typer av uppgifter: teoretiskt utarbetande, propagandistiskt politiskt 'ingripande etc) relaterar sig till varandra och till den best�mmande axeln.
Ungdomsradikaliseringens f�rsta uppsving �r �ver. Det spontana initialskedet har materialiserats i en kraftigt genomarbetad revolution�r r�relse. En revolution�r r�relse som inom sig genomg�r en omgruppering fr�n stalinism tillrevolution�r marxism. Men hela den revolution�ra r�relsen genomg�r ocks� en omgruppering som inneb�r att den teoretiska diskussionen och den politiska kampen f�rskjuts fr�n studentmilj�n till arbetarmilj�n. Denna omgruppering sammanfaller med och orsakas till stora delar av ett tredje omgrupperingsfenomen: arbetarklassens begynnande uppg�relse med de legalistiska kampformerna! Arbetarklassens omgruppering utspelar sig huvudsakligen p� den ekonomiska niv�n. Reformismen beh�ller sitt politiska och ideologiska grepp �ver klassen.
Att dessa omgrupperingstendenser satts i r�relse inneb�r inte att den objektiva grunden f�r ungdomsradikaliseringen f�rsvunnit. Tv�rtom! Det �r d�rf�r n�dv�ndigt att forts�tta och f�rdjupa arbetet p� skolor, universitet etc. Detta ungdomsarbete kan inte bara best� av propagandaarbete kring de fr�gor vi tar upp i v�rt arbetsplatsarbete. Solidaritetsaktioner vid strejker, antiimperialistiska fr�gor, milj�fr�gor m. m. r�cker inte heller de till f�r v�rt arbete i ungdomsmilj�n. Det �r h�r n�dv�ndigt med en politisk praktik som tar sin utg�ngspunkt inom skolor och universitet. En politik som, f�rutom att den rekryterar sina aktivister p� skolor och universitet, angriper de funktioner som utbildningen och skolorna uppr�tth�ller p� den ekonomiska, politiska och ideologiska niv�n. N�got som b�r tillf�ras dessa diskussioner �r m�jligheterna att bedriva ett politiskt arbete i fr�ga om universitetens funktion som producent av intellektuell arbetskraft samt politiska och ideologiska funktion�rer. H�r kan man ta upp teknikernas roll (av vilka troligen majoriteten blir anst�llda som l�nearbetare, men vars lojaliteter �r os�kra, som effekt av det ideologiska trycket p� dem), ekonomer, statistiker m. fl. (funktioner inom ekonomin ofta kopplat med politiska funktioner), jurister (politiska funktioner), samh�llsvetare (med politiska funktioner som t. ex. arbetspsykologer, personaladministrat�rer etc), socionomer (socialv�rdens politiska funktion), l�rare, journalister (ideologiska funktion�rer), etc. etc. Vidare b�r man ta upp forskningens roll, men inte p� s� s�tt, att man utg�r fr�n den enkla formeln om KAPITALETS STYRNING AV FORSKNINGEN, och sedan samlar in material som exempel p� detta, utan genom att f�rs�ka f�rst� forskningens �gonr�relse och dennas koppling till produktion och statsapparat (vilket inte betyder att man avst�r fr�n att avsl�ja de ofta f�rekommande fall av direkt styrning som existerar). F�rutom att fr�gorna om dessa universitetens funktioner, redan n�r de �r st�llda, g�r utanf�r universitetens ramar, �ppnar de m�jligheten f�r den politiska praktiken att f�ras ut utanf�r universiteten, eftersom man i arbetet med dessa fr�gor naturligtvis b�r samarbeta med och knyta till sig de redan utexaminerade. Detta �r viktigt i det l�ngre perspektivet av f�rankring i de numera s� ofta, och som mycket betydelsefulla, omtalade s. k. �mellanskikten�. Endast ett arbete med alla dessa fr�gor inom ungdomsmilj�n ger oss en m�jlighet att ge RMF en plats p� den nationella politiska arenan. Och denna nationella n�rvaro �r n�dv�ndig f�r att inte ett lokalt arbetsplatsarbete skall k�ra fast i lokalt pr�glade fr�gor � och svar!
Detta inneb�r att v�ra insatser inom ungdomsmilj�n �verstiger arbetsplatsarbetet �tminstone kvantitativt sett.
Arbetet p� en inplantering i arbetarklassen kommer i olika perioder och �ven situationer � att kr�va skilda taktiker och tillv�gag�ngss�tt. Men oberoende av olika mer eller mindre konjunkturellt betingade krav eller m�jligheter, s� �r det en aspekt av arbetet p� en inplantering i arbetarklassen som m�ste permanentas och l�ggas till grund f�r andra taktiska ingripanden och perspektiv. Denna aspekt �r arbetet med strategiskt utvalda arbetsplatser i syfte att knyta kontakter med arbetare i produktionen och p� platsen f�r deras produktiva verksamhet. Framg�ngar i detta arbete �r en f�ruts�ttning f�r att kunna skapa f�r oss positiva styrkef�rh�llanden i fackoppositionella grupper, i aktionsenheter och enhetsfronter kring t. ex. strejkkommitt�er. Detta arbete m�ste inledas med ett regelbundet utgivande av lokala fabriksmullvadar. Dessa lokala fabriksmullvadar b�r vara organ f�r att bygga upp celler och sympatis�rsstrukturer och m�ste ta upp lokala fr�gor, men f�r inte domineras av dessa. De kan propagandera f�r arbetarkontroll, de kan bek�mpa hela den solidariska l�nepolitiken, ta upp hela klasslagsstiftningen, huvudavtalet samt LO:s byr�kratisering, f�ra fram analyser av arbetarstaterna samt visa p� v�rt arbete inom antiimp.-f�ltet och milj�komplexet, invandrarfr�gor samt kvinnans speciella f�rtryck kan ocks� de f�ras ut. Det �r i studier kring och genom utarbetandet av dessa tidningar som vi skall f�rs�ka utveckla en fj�rde mera blygsam �omgrupperingstendens�, dvs f�rs�ka vinna �ver en del arbetarmilitanter f�r hela RMF:s politik; att bygga upp egna arbetarceller.
Perspektivet m�ste vara att dessa kontakter (antingen de �r medlemmar i cellen eller inte) f�rs�ker utvidga kontaktytan p� arbetsplatserna, organiserar flexibla strukturer kring en facklig kamp p� enhetsparoller, l�nkade till paroller som p� ett naturligt s�tt ger kampen ett vidare perspektiv och �tminstone propagandistiskt pekar ut�ver den ekonomiska kampens ramar. N�dv�ndigheten av senare branschvis eller regional samordning (genom konferenser, gemensamma internbulletiner, samordnande aktioner) tenderande mot en organiserad facklig oppositionell fraktionsverksamhet, anger perspektivet f�r detta arbete.