Ur Fj�rde Internationalen 1/1969
IV INTERNATIONALEN grundades 1938 av Trotskij och hans kamrater. Vid denna tidpunkt hade Tredje Internationalen, som en g�ng letts av Lenin och Trotskij, blivit ett redskap i den stalinistiska byr�kratins tj�nst. Tv� �r senare l�t Stalin m�rda Trotskij. Efter ytterligare tre �r l�t han Tredje Internationalen uppl�sa sig sj�lv. Till och med denna skugga av en kommunistisk international hade blivit ett hinder f�r de relationer som under andra v�rldskriget v�xte fram mellan Sovjetunionen och dess imperialistiska allierade. V�gen j�mnades f�r uppg�relsen i Jalta, d�r gr�nserna mellan imperialismens och byr�kratins intressesf�rer drogs upp.
De segrar som revolutionen kom att vinna i den tredje v�rlden vanns mot Moskvas anstr�ngningar att bevara status quo genom att h�lla kommunistpartierna tillbaka. I Europa avv�pnades vid krigets slut det revolution�ra proletariatet av imperialister och byr�krater i samverkan. Churchill kunde skriva: �Stalin h�ll sig strikt och troget till v�r oktober�verenskommelse, och under alla de l�nga veckor d� kommunisterna nedk�mpades p� Atens gator kom icke en enda f�rebr�else fr�n Pravda eller Izvestija ... Jag underr�ttade honom (Mackenzie King) om att Stalin f�r mig hade f�rklarat sitt samtycke till att vi tr�ngde in i Grekland och r�ddade Aten� (Churchill, The second world war, bd 6). Och de Gaulle uttryckte sin uppskattning av det franska kommunistpartiets ledare Thorez, som �hj�lper till att f� ett slut p� �terstoden av den 'patriotiska milisen', vilken somliga bland hans anh�ngare envisas med att vidmakth�lla� (de Gaulle, Le salut). Thorez bel�nades med att f� sitta i regeringar som s�nde franska bombplan mot det revolution�ra Vietnam.
I en v�rld som h�ll p� att delas mellan imperialister och byr�krater blev IV Internationalen alla etablerade regimers f�rklarade fiende. Den fann inte heller n�got st�d hos en majoritet av h�ngivna kommunister, f�r vilka usurpatorerna i Moskva fortfarande framstod som oktoberrevolutionens arvtagare. M�nga av dess kamrater f�ll i imperialisternas h�nder, m�nga i stalinisternas. Men dess organisation har icke brutits, och dess r�st har icke tystats. I byr�kraternas �steuropa har dess traditioner f�rnyats av m�n som Modzelewski och Kuron. M�n som Hugo Blanco har h�jt dess upprorsfana i den tredje v�rlden. Det �r samma fana som den franska Jeunesse Communiste R�volutionnaire har h�jt p� Paris' barrikader. IV Internationalens budskap har n�tt fram till en ny generation � en generation som v�nt sig bort fr�n byr�kratin och dess permanenta vapenstillest�nd med klassfienden, en generation som uppfattat det sammanhang som r�der mellan byr�kratisering och klassfred och som s�ker dess revolution�ra antites.