�vers�ttning: Tidningen Arbetaren (publicerad 18/1 1938)
HTML: Martin Fahlgren
Annan version: I pdf-format p� marxistarkiv.se � direktl�nk
F�rfattaren till nedanst�ende artikeln �r en fransk-rysk oppositionell kommunist, som sj�lv i m�nga �r tvingats leva i GPU-f�ngelser och f�rvisningsorter utan dom och rannsakning. Att Victor Serge till slut fick till�telse att l�mna Ryssland berodde uteslutande p� att han gjort sig k�nd i Frankrike som en framst�ende sk�nlitter�r f�rfattare och i denna egenskap intresserade den radikala franska intelligensen. De flesta detaljuppgifterna i Serges artikel ha v�l redan publicerats i pressen, men detta till trots f�refalla oss hans sammanfattningar och omd�men ha st�rsta intresse. �vers. anm.
Den engelska pressen har f�reb�dat en snar process mot sovjetdiplomater, i vilken milit�r�attach�erna i Paris, London och Berlin, f.d. S�ndebuden i Tokio och Oslo skulle figurera som anklagade. Bland offren n�mnds ocks� f�rre generalkonsuln i Barcelona Antonov Ovsjenko, samme man som den 7 november 1917 ledde angreppet mot Vinterpalatset, som �terkallades fr�n Spanien f�r att �vertaga justitieministerportf�ljen, men som d�refter f�rsvann i ett f�ngelse omkring den 7 nov. 1937. Med eller utan process �r det s�kert att alla dessa m�n � liksom deras kamrater i kamp och arbete sedan mer �n 20 �r tillbaka � �ro hoppl�st f�rlorade. Jag har sagt det mer �n en g�ng under de senaste tv� �ren, fast�n jag ingenting h�gre �nskade, �n att jag misstagit mig... S� v�l var det emellertid inte. Fakta ha tv�rtom i sin hemska obarmh�rtighet �vertr�ffat mina f�ruts�gelser, mina allra v�rsta f�ruts�gelser.
Under de senaste m�naderna har utrotningen av de revolution�ra generationerna fortsatt. Vi skola n�mna n�gra av de f�rsvunna. Dybenko, ursprungligen matros fr�n Kronstadt, som spelade en f�rstarangsroll 1917 och som nyligen var chef f�r Leningrads milit�rdistrikt. Raskolnikov, Sovjet s�ndebud i Sofia, som sedan han deltagit i den segerrika resningen under �ren 1917-20 kommen�derade r�da marinformationer i Volga och Kaspiska havet. Folkkommissarien f�r justitiev�sendet Krylenko, som 1917 var de ryska arm�ernas f�rsta bolsjevikiska �verbef�lhavare och som senare blev allm�n �klagare i de mest betydelsefulla politiska processerna... Slutligen ha tre mycket inflytelserika personer i Stalins omedelbara omgivning sett sin karri�r spolierad precis p� samma s�tt som de hj�lpt till att bryta m�nga andras. Stetski, ledare f�r centralkommitt�ns avdelning f�r propaganda, litteratur och vetenskap, Eiche, en av CK:s jordbruksspecialister, ber�md f�r att ha f�rm�tt b�nderna i V�st-Sibirien att acceptera kollektiviseringen och Kossior, m�ng�rig ledare f�r Ukrajnas kommunistiska parti. Slagen b�rja nu som synes drabba t.o.m. ledarna f�r den regim, som organiserade processerna 1936-38.
Den politiska polisen har underkastats en ny, skr�ckinjagande rensning, den andra eller tredje p� tv� �r. Redan �r flertalet av medarbetarna till f�rre polisministern Jagoda, som arkebuserades i b�rjan av detta �r, f�rsvunna. Deras eftertr�dare ha h�ktats och troligen arkebuserats i hela omg�ngar. Meddelanden fr�n Hava's korrespondent i Moskva, vilka censurerats innan de avs�nts och d�rf�r �ro n�stan officiella, upplysa om arresteringen av Zakovski, bitr�dande folkkommissarie f�r inrikes �renden i centralregeringen, vilken utn�mndes s� sen som i november 1937, av folkkommissarierna f�r inrikes �renden i Vitryssland, Ukrajna, Turkmenistan, Karelen och Ossetien, av polischeferna i Altai�, Krasnojarsk, Kalinin, Kojbysjev, Kursk, Tsjeljabinsk, Stalingrad, Irkutsk, Sverdlovsk. Av de tjugo h�ga tj�nstem�n inom s�kerhetspolisen, som dekorerades 1935, �ro nu endast tre i funktion. �tta ha st�mplats som folkfiender, en har avr�ttats efter offentlig r�tteg�ng, sex ha f�rsvunnit, man vet inte hur, en, chefen f�r utlandsavdelningen, som var inblandad i aff�ren Reiss, har d�tt en naturlig d�d.
De intellektuella kretsarna ha nu sparats lika litet som tillf�rne, Bland de nyligen f�rsvunna m�rkas polarforskaren professor Samoilovitsj, den gamla sinologen Alexjev och poeten Boris Pasternak, vars plats och insats inom den ryska litteraturen kan j�mf�ras med Paul Valerys i den franska... Bubnov, gammal revolution�r och bolsjevik, Lunatsjarskijs eftertr�dare som ledare f�r undervisningsv�sendet, vilken f�rra �ret utesl�ts ur regeringen, behandlas nu som �sabot�r� av den officiella pressen. Det betyder att han sitter i f�ngelse och att hans r�kning �r uppgjord.
Krisen inom arm�n erk�nnes och kommenteras ofta av de officiella organen. Den totala f�rnyelsen av h�gsta ledningen har dragit med sig en s�dan utrensning inom de mellersta och undre kadrerna, att den officersk�r, som skapats under tjugo �rs Sovjetregim, nu i stort sett spolierats. Tills�ttandet av politiska kommissarier i arm�n med uppgift att �vervaka de r�da officerarna, vilka nu anses misst�nkta som k�r, har st�llt ol�sliga problem, framf�rallt hur man skall finna tillr�ckligt p�litliga och kompetenta tj�nstem�n f�r att fylla denna uppgift. Man har m�nga g�nger m�st n�ja sig med n�stan obildade unga karri�rister, och resultatet � p�visat av arm�ns dagliga tidning �R�da Stj�rnan� - har blivit det v�ntade. Man har till slut stannat f�r att utn�mna tusentals nya officerare, som utvalts bland underofficerarna � ungkommunister i tjugofem�rs�ldern, som uppfostrats i ledaredyrkan. De ha f�tt sina galoner, men man vet inte vad de duga till. Det stora problemet om arm�ns desorgani�sering genom den byr�kratiska terrorn f�rtj�nade speciell behandling. F�r dagen n�ja vi oss med att konstatera att Sovjets milit�ra kapacitet �r allvarligt �ventyrad.
F�rintandet av det gamla bolsjevikpartiet �r fullbordat. Strax innan de konferenser, som f�r kort tid sedan f�rnyade partiets lokalstyrelser, fattade den politiska byr�n ett beslut, som f�rklarade alla partimedlemmar, vilka vid n�got tillf�lle st�tt i opposition till Lenin eller Stalin, vara icke valbara. D�rmed utest�ngdes i sj�lva verket alla gamla militanter, som tillh�rde partiet innan ett fritt ord och en fri tanke bleve absolut f�rbjudna. De nya styrelserna innesluta s�ledes knappast n�gra gammal�bolsjeviker. Terroriserade och f�rnedrade ha de sista politiska representanterna f�r den ryska revolutionens storhetstid med ett penndrag jagats bort fr�n de kontor, d�r de f�rresten ofta upptr�tt som dumma och bryska auktorit�rer. F�rst� de, att de sj�lva grundlagt den byr�kratiska regim, som med n�dv�ndighet m�ste bli kontrarevolution�r? �ven om de f�rst� det kunna de inte l�ngre g�ra n�got �t saken, Det �r nu alldeles f�r sent.
�ven partiets politiska byr� rensas. Medlemmarna i detta formellt sett allsm�ktiga direktorium kunna inte l�ngre r�dda sig sj�lva. Alla �ro hotade, n�stan alla d�mda och medvetna om att deras f�rsvinnande endast �r en fr�ga om tid och metod. De tv� senaste f�rsvinnandena �gde rum i maj-juli. De g�ller Sovjet-Ukrajnas president Petrovski, och Tsjubar, vice ordf�rande i folk�kommissa�rier�nas r�d f�r hela Sovjetunionen. Petrosvski �r en gammal arbetare, som var dumaledamot redan under tsartiden och som 1914 s�ndes till Sibirien p� grund av sin revolution�ra h�llning gentemot kriget. Tsjubar har varit president f�r folkkommissariernas r�d i Ukrajna � efter Rakovski, Ljubtsjenko och Butarenko den fj�rde f.d. Regeringschefen i Sovjet-Ukrajna, som f�rsvunnit.
Medlemmarna av den politiska byr�n f�rsvinna ljudl�st, utan att man vet vart de tagit v�gen. Deras namn n�mnas inte mer, det �r allt. S� f�rsvann 1937 Rudsutak, som under Bucharinprocessen n�mndes som f�rr�dare. Sedan januari ha fem av den politiska byr�ns fjorton medlemmar avl�gsnats n�mligen Postysjev, som en l�ng tid var Stalins representant i Ukrajna, folkkommissarien f�r jordbruket Eiche, Kossior, f.d. Ledar f�r Ukrajnas kommunistiska parti samt de f�rut n�mna Petrovski och Tsjubar.
I den politiska byr�n kvarst� Stalin, Molotov, Vorosjilov, Kalinin, Kaganovitsj, Mikojan, Andrejev Sjdanov, Jesjov, Krustev. Vem st�r i tur? Vorosjilov f�refaller mig vara mest hotad.[1]
Chefen f�r politiska polisen i Fj�rran �stern, Jesjovs medarbetare och f�rtroendeman, har �ver�skridit den mandsjuriska gr�nsen och beg�rt en fristad hos japanerna �f�r att inte bli arkebuserad som m�nga av hans underordnade�. Flera h�gre officerare vid arm�n i Fj�rran �stern ha gjort detsamma, Enligt den japanska och engelska pressen har Lusjkov erk�nt, att han tagit del i terrorn, arrangerat komplotter p� order fr�n h�gre ort, utgjutit str�mmar av blod... Faktum �r att man av�r�ttat enormt i Fj�rran �stern. Det �r av ett visst pikant intresse, att en h�gt uppsatt stalinistisk tj�nsteman och b�del flyr �ver till Japan, sedan han f�rst hj�lpt till att smida legenden �trotskismen-bucharinismen som Hitlers och Mikadons bundsf�rvant�. Allt detta har en given logik. Den svarta terrorns m�n i Sovjet b�r inom sig b�de f�rr�deriets anda � f�dd av sj�lvf�rakt och fruktan f�r den egna f�rest�ende avr�ttningen � och k�nslor som man kan kalla fascistiska. Butenko flydde till Rom och Lusjkov till Tokio. N�r avg�randet en g�ng faller komma vi att f� se �tskilliga andra.
Sovjetpressen, som oavl�tligt st�mplar de mest h�ngivna gamla revolution�rerna som f�rr�dare har inte sagt ett ord om Lusjkovs f�rr�deri. Man vet, att den heller inte erk�nner Butenkos. Litvinov har officiellt fasth�llit vid enleveringtesen och f�rnekat att den Butenko, som upptr�tt i Italien, var den r�tta. N�r personens identitet fastst�lldes av den rum�nska regeringen, iakttogo Sovjetpressen och stalinisttidningarna i utlandet en absolut tystnad.
� S� l�ngt Victor Serge. Man kan ha olika uppfattningar i detaljer, kanske fr�mst i vad m�n rensningarna skadat Sovjets milit�ra slagkraft. D�remot �r det uppenbart att den permanenta terrorn vittnar om v�ldiga f�r�ndringar och en exempell�s moralisk kris i det Ryssland, som en g�ng var oktoberrevolutionens land.
[1] H�r hade Serge fel � det blev Jesjov som �kte dit � Red