Digitaliserat av Jonas Holmgren f�r Marxists Internet Archive.
22 februari 1858.
K�ra L.
[......]
Jag vill meddela mig, hur det g�r med det ekonomiska arbetet. Sedan n�gra m�nader tillbaka h�ller jag in fact p� med det finala utarbetandet. Det hela g�r emellertid synnerligen l�ngsamt, emedan �mnen som man sedan m�nga �r gjort till huvudf�rem�l f�r sina studier, s� snart man slutgiltigt skall g�ra upp r�kningen med dem, st�ndigt uppvisar nya sidor och uppv�cker nya bet�nkligheter. Dessutom �r jag inte herre �ver min tid utan rather [snarare] dess dr�ng. Det �terst�r mig bara natten f�r mitt eget arbete, och mycket ofta intr�ffar an- och �terfall i en leversjukdom, som i sin tur inverkar st�rande p� detta nattarbete. P� grund av alla dessa omst�ndigheter skulle det vara bekv�mast f�r mig, om jag kunde ge ut hela arbetet i form av h�ften, som kunde utkomma med olika mellanrum. Detta skulle m�h�nda ocks� ha den f�rdelen med sig, att jag l�ttare kunde finna en f�rl�ggare, d� p� s� s�tt f�ga r�relsekapital beh�vde s�ttas in i f�retaget. Jag skulle of course [naturligtvis] vara dig mycket f�rbunden, om du unders�kte, huruvida en s�dan f�retagare g�r att uppdriva i Berlin. Med "h�ften" menar jag s�dana, i vilka exempelvis Vischers "Estetik" undan f�r undan publicerats.
Det arbete, om vilket det n�rmast r�r sig, �r en kritik av de ekonomiska kategorierna eller, if you like [om man s� vill], den borgerliga ekonomins system kritiskt framst�llt. Det �r samtidigt en framst�llning av systemet och genom framst�llningen en kritik av detsamma. Jag �r ingalunda p� det klara med hur m�nga tryckark det hela kommer att utg�ra. Om jag hade tid, lugn och medel att utarbeta det hela, innan jag publicerade arbetet, s� skulle jag i h�g grad kondensera det - jag har alltid �lskat kondenseringsmetoden. Men tryckt p� s� s�tt i periodiskt utkommande h�ften - vilket kanh�nda �r b�ttre f�r publikens f�rst�ende men s�kert till skada f�r formen - dras det hela n�dv�ndigtvis n�got ut p� bredden. Notabene: S� snart du kommit p� det klara med huruvida saken kan utf�ras i Berlin eller inte, f�r du vara hygglig att skriva till mig, d� jag, om det inte g�r d�r, �mnar g�ra ett f�rs�k i Hamburg. En annan punkt �r, att jag m�ste ha betalt av f�rl�ggaren, som �tar sig saken - en n�dv�ndighet p� vilken det hela kan kantra i Berlin.
Framst�llningen, jag menar maneret, �r helt vetenskapligt, och bryter allts� inte mot polisbest�mmelserna i vanlig mening. Det hela �r indelat i sex b�cker. 1. Om kapitalet (inneh�ller n�gra f�rchapters [inledningskapitel].) 2. Om jordegendomen. 3. Om l�narbetet. 4. Om staten. 5. Internationell handel. 6. V�rldsmarknad. Jag kan naturligtvis inte undg� att h�r och var underkasta andra ekonomer kritik, framf�r allt kan jag inte undg� polemik mot Ricardo, i den m�n som till och med han qua [s�som] borgare, �r tvungen att beg� fel till och med ur strikt ekonomisk synpunkt. Men i sin helhet m�ste kritiken av den politiska ekonomin och socialismen samt deras historia utg�ra f�rem�let f�r ett annat arbete. Och slutligen skulle den korta historiska skissen om de ekonomiska kategoriernas och f�rh�llandenas utveckling utg�ra temat f�r ett tredje. Afterall [efter allt detta] anar jag, att nu - d� jag efter femton �rs studier kommit s� l�ngt, att jag kan l�gga en sista hand vid det hela - de stormande h�ndelserna utifr�n sannolikt kommer att interfere [komma hindrande mellan]. Never mind [det g�r ingenting]. Om jag blir f�rdig f�r sent, f�r att �nnu kunna intressera v�rlden f�r dylika ting, s� �r felet uppenbart my own [mitt eget].
[......]
Din
K. M.
2 april 1858.
Dear Frederick.
[......]
Jag k�nner mig s� d�lig av gallhistorien, att jag denna vecka varken kan t�nka eller l�sa eller skriva eller g�ra n�got annat, save [utom] mina articles f�r "Tribune". De f�r naturligtvis inte utebli, d� jag s� snart som m�jligt m�ste ha pengar ifr�n dem d�rborta. Min opasslighet �r emellertid fatal, d� jag inte kan b�rja utarbeta saken f�r Duncker, f�rr�n jag k�nner mig frisk och �ter har vigour [kraft] och grasp [grepp] i fingrarna.
H�r f�ljer en short outline of the first part [ett kort utkast till f�rsta delen]. Hela dyngan skall s�nderfalla i sex b�cker: 1. Om kapitalet. 2. Jordegendom. 3. L�narbete. 4. Stat. 5. Internationell handel. 6. V�rldsmarknad.
I. Kapitalet s�nderfaller i fyra avsnitt. a) Kapital en g�n�ral [i allm�nhet]. (Detta �r temat i f�rsta h�ftet.) b) Konkurrensen eller m�nga kapitals verksamhet i f�rh�llande till varandra. c) Krediten, d�r kapitalet upptr�der som allm�nt element i f�rh�llande till de enskilda kapitalen. d) Aktiekapitalet som dess mest full�ndade form (som sl�r �ver i kommunismen), samt alla dess mots�gelser. �verg�ngen fr�n kapital till jordegendom �r tillika historisk, d� jordegendomens moderna form �r en produkt av kapitalets inverkan p� den feodala etc. jordegendomen. Likas� �r �verg�ngen fr�n jordegendomen till l�narbetet inte bara dialektisk utan historisk, d� den sista produkten av den moderna jordegendomen �r det allm�nna fastst�llandet av l�narbetet, som sedan upptr�der som basis f�r hela dyngan. Well (it is difficult for me today to write [n�v�l (det �r sv�rt f�r mig att skriva i dag)], l�t oss nu komma till corpus delicti.
I. Kapital. F�rsta avsnittet. Kapitalet i allm�nhet. (I hela detta avsnitt f�ruts�ttes, att arbetsl�nen st�ndigt �r lika med sitt minimum. Sj�lva arbetsl�nens r�relse och fallande eller stigandet av dess minimum tillh�r betraktelserna �ver l�narbetet. Vidare s�ttes jordegendomen lika med noll, d.v.s. jordegendomen som s�rskilt ekonomiskt f�rh�llande �r det h�r �nnu inte tal om. Endast p� detta s�tt �r det m�jligt att undvika att vid alla f�rh�llanden st�ndigt tala om allting.)
1. V�rde. Rent reducerat till arbetskvantitet; tid som m�tt f�r arbetet. Bruksv�rdet - vare sig det betraktas subjektivt, som arbetets usefullness [�ndam�lsenlighet], eller objektivt som produktens utility [nyttighet] - upptr�der h�r blott som materiell f�ruts�ttning f�r v�rde, som tillsvidare helt bortfaller ur den ekonomiska formbest�mningen. V�rdet som s�dant har ingen annan "materia" �n sj�lva arbetet. Denna best�mning av v�rdet, f�rst antydd hos Petty, rent utarbetad hos Ricardo, �r blott den borgerliga rikedomens abstraktaste form. Den f�ruts�tter som s�dan 1. upph�vandet av den primitiva kommunismen (Indien etc.), 2. av alla outvecklade, f�rborgerliga produktionss�tt, i vilka utbytet �nnu inte fullst�ndigt h�rskar. �ven om detta �r en abstraktion, s� �r det en historisk abstraktion, som blott kunde f�retagas p� grundvalen av en best�md ekonomisk samh�llsutveckling. Alla inv�ndningar mot denna definition av v�rdet �r antingen h�mtade fr�n mera outvecklade produktionsf�rh�llanden eller grundar sig p� konfusionen att g�ra de konkretare ekonomiska best�mningarna - fr�n vilka v�rdet abstraherats, och vilka � andra sidan d�rf�r ocks� kan betraktas som en fortsatt utveckling av detsamma - g�llande mot v�rdet i denna dess abstrakt outvecklade form. Med den oklarhet som r�tt hos herrar ekonomer sj�lva om hur denna abstraktion f�rh�ller sig till senare konkretare former av den borgerliga rikedomen, var dessa inv�ndningar plus ou moins [mer eller mindre] ber�ttigade.
Ur mots�gelsen mellan v�rdets allm�nna karakt�rsdrag och dess materiella existens i form av en best�md vara etc. - dessa allm�nna karakt�rsdrag �r desamma, som senare upptr�der i pengarna - uppkommer pengarnas kategori.
2. Pengar.
N�got om de �dla metallerna som b�rare av penningf�rh�llandet.
a. Pengar som m�tt. N�gra randanm�rkningar om det ideella m�tt hos Steuart, Attwood, Urquhart: i begripligare form hos dem som predikade arbetspengar. (Fray, Bray etc. N�gra hugg i f�rbifarten mot proudhonisterna.) Varans v�rde �versatt till pengar �r dess pris, som tills vidare �nnu blott upptr�der i denna rent formella skillnad fr�n v�rdet. Enligt v�rdets allm�nna lag uttrycker s� en best�md kvantitet pengar blott en best�md kvantitet f�rkroppsligat arbete. S�vida pengarna �r m�tt, �r f�r�nderligheten i deras eget v�rde likgiltig.
b. Pengarna som bytesmedel eller den enkla cirkulationen.
H�r beh�ver man bara betrakta den enkla formen f�r denna cirkulation sj�lv. Alla de omst�ndigheter, som vidare best�mmer denna cirkulation, ligger utanf�r densamma och kommer allts� f�rst senare i betraktande. (F�ruts�tter mera utvecklade f�rh�llanden.) Om vi kallar vara V och pengar P, s� visar visserligen den enkla cirkulationen de tv� kretsr�relserna eller cirklarna V-P-P-V och P-V-V-P (denna sista bildar �verg�ng till c), men utg�ngspunkt och �terg�ngspunkt sammanfaller ingalunda eller blott tillf�lligt. De flesta av de s� kallade lagar, som uppst�llts av ekonomerna, betraktar penningcirkulationen inte inom dess egna gr�nser utan som underordnad h�gre r�relser och best�md av dem. Allt detta m�ste l�mnas �sido. (Tillh�r delvis l�ran om krediten; men m�ste delvis ocks� granskas p� de punkter, d�r pengarna �ter dyker upp, men best�mda i sin vidare utveckling). H�r allts� pengar som cirkulationsmedel (mynt), men samtidigt ocks� som prisets realisation (inte bara �verg�ende). Ur den enkla best�mningen, att varan, satt som pris, redan ideellt utbytts mot pengar, innan den reellt utbytes d�remot, f�ljer av sig sj�lv den viktiga ekonomiska lagen, att det cirkulerande mediets massa best�mmes genom priserna, inte tv�rtom. (H�r n�gra historiska anm�rkningar om polemiken ang�ende denna punkt.) H�rav f�ljer vidare att omloppshastigheten kan ers�tta (pengarnas) kvantitet, men att en best�md kvantitet �r n�dv�ndig f�r de samtidiga bytesakterna, s�vida inte dessa sj�lva f�rh�ller sig till varandra som plus och minus, en �msesidig utj�mning, som emellertid p� denna punkt blott f�regripande skall ber�ras. Jag skall h�r inte ing� p� ett fortsatt utvecklande av detta avsnitt. Jag anm�rker bara ytterligare att s�nderfallandet av V-P och P-V �r den abstraktaste och ytligaste form, i vilken krisernas m�jlighet uttryckes. Ur utvecklandet av lagen om best�mmandet av den cirkulerande m�ngden (pengar) genom priserna f�ljer, att man h�r gjort f�ruts�ttningar, som ingalunda existerar f�r alla samh�llstillst�nd; d�rav dumheten att tout bonnement [helt trohj�rtat] exempelvis j�mst�lla penningstr�mmen fr�n Asien till Rom och dess inverkan p� priserna d�r med moderna kommersiella f�rh�llanden. De mest abstrakta best�mningar visar alltid, om de n�rmare unders�kes, h�n p� en vidare, konkret, best�md historisk basis. (Of course [sj�lvklar] d� de abstraherats d�rifr�n, i denna best�mdhet.)
c. Pengarna som pengar. Detta �r utvecklandet av formen P-V-V-P. Pengarna som sj�lvst�ndig v�rdeexistens i f�rh�llande till cirkulationen: den abstrakta rikedomens materiella existens. Den visar sig redan i cirkulationen, s�vida pengarna inte bara upptr�der som cirkulationsmedel utan som instrument f�r att realisera priset. I denna egenskap c, i vilken a och b blott upptr�der som funktioner, �r pengarna allm�n vara vid f�rdragens slutande (h�r blir f�r�nderligheten i dess v�rde, dess genom arbetstiden best�mda v�rde, av vikt), f�rem�l f�r hoarding [skattbildning]. (Denna funktion spelar en viktig roll i Asien �nnu i dag och i den antika v�rlden och under medeltiden generally [i allm�nhet]. Den f�rekommer �nnu i bankv�sendet men av underordnad betydelse. I kristider �r pengarna �ter av vikt i denna form. Pengar i denna form betraktade i samband med de v�rldshistoriska delusions [vanf�rest�llningar], som de frambringar etc. Deras destruktiva egenskaper etc.) Som realisering av alla h�gre former, i vilka v�rdet kommer att upptr�da; definitiva former i vilka alla v�rdef�rh�llanden ut�t avslutas. Men fixerade i denna form upph�r pengarna att vara ett ekonomiskt f�rh�llande, denna form g�r upp i pengarnas materiella b�rare, guldet och silvret. � andra sidan, s�vida pengarna tr�der in i cirkulationen och �ter utbytes mot V, bortfaller �terigen slutprocessen, konsumtionen av varan, ur det ekonomiska f�rh�llandet. Den enkla penningcirkulationen b�r inte inom sig sj�lvreproduceringens princip och visar d�rf�r ut �ver sig sj�lv. I pengarna ligger - som utvecklandet av deras best�mningar visar - kravet p� att vara ett v�rde som ing�r i cirkulationen, bibeh�ller sig inom denna och samtidigt f�ruts�tter denna - d.v.s. kapital. Denna �verg�ng �r samtidigt historisk. Kapitalets antediluvianska form �r handelskapitalet, som st�ndigt utvecklar pengar. Samtidigt uppkomst av det verkliga kapitalet ur pengarna eller ur k�pmanskapitalet, som bem�ktigar sig produktionen.
d. Denna enkla cirkulation betraktad f�r sig - och den bildar det borgerliga samh�llets yta, d�r de djupare operationer, ur vilka den uppkommer, utpl�nats - uppvisar ingen skillnad mellan bytessubjekten, utom rent formella och �verg�ende. Detta �r frihetens, likhetens och den p� "arbetet" grundade egendomens rike. Den ackumulation, som h�r upptr�der under formen av hoarding [skattbildning], �r blott under dessa f�rh�llanden resultatet av st�rre sparsamhet etc. � ena sidan de ekonomiska harmonipropagandisternas, de moderna freetraders [frihandlarna] (Bastiat, Carey etc.) dumma s�tt att mot de mera utvecklade produktionsf�rh�llandena och deras antagonister g�ra g�llande detta det ytligaste och abstraktaste av alla tillst�nd som sin sanning. � andra sidan proudhonisternas och liknande socialisters dumma s�tt att mot de id�er om likhet etc., som motsvarar detta utbyte av ekvivalenter (eller antagna as such [som s�dana]), framh�lla de olikheter, etc., i vilka detta utbyte g�r tillbaka och ur vilka det framg�r. Som lag f�r till�gnandet i denna sf�r upptr�der till�gnande genom arbetet och utbyte av ekvivalenter, s� att utbytet blott ger tillbaka samma v�rde men i annan materialisering. Kort sagt, h�r �r allting "sk�nt", men samtidigt kommer allt att ta en �nda med f�rskr�ckelse, n�mligen till f�ljd av ekvivalenslagen. Vi kommer n�mligen nu till
3. Kapitalet.
Detta �r egentligen det viktigaste i detta f�rsta h�fte, om vilket jag framf�r allt vill h�ra din mening. Men idag kan jag inte skriva mer. Den f�rbaskade gallan g�r det sv�rt f�r mig att f�ra pennan, och jag f�r svindel av att sitta lutad �ver papperet. Allts� for next time [till h�rn�st].
Salut.
Din
K. M.
12 november 1858.
K�ra Lassalle.
[......]
Vad det f�rsenade avs�ndandet av manuskriptet ang�r, s� var det f�rst sjukdomen som hindrade mig och sedan hade jag andra f�rv�rvsarbeten, som jag m�ste ta igen. Den egentliga grunden �r emellertid denna: Jag hade materialet framf�r mig, det var bara formen det �nnu g�llde. Men i allt vad jag skrev, tyckte jag man kunde sp�ra n�got av leversjukdomen. Och jag har dubbel anledning att inte l�ta medicinska grunder f�rst�ra denna skrift:
1. Den �r resultatet av forskningar som jag bedrivit under femton �rs tid, allts� den b�sta delen av mitt liv.
2. Den f�retr�der f�r f�rsta g�ngen vetenskapligt en viktig �sikt om de samh�lleliga f�rh�llandena. Det �r allts� min plikt mot partiet att inte l�ta det hela vanst�llas genom ett s�dant oklart tr�igt skrivs�tt, som �r utm�rkande f�r en leversjuk.
Jag str�var inte efter en elegant framst�llning utan bara efter att skriva i mitt genomsnittsman�r, vilket var mig om�jligt under sjukm�naderna, �tminstone i detta �mne, ehuru jag under tiden m�ste skriva och d�rf�r har skrivit �tminstone tv� tryckband engelska ledarartiklar de omnibus rebus et quibusdam aliis [om alla m�jliga ting och om ytterligare n�gra andra]. Jag tror, att om detta sakf�rh�llande skulle framl�ggas f�r herr Duncker till och med av en mindre skicklig person �n Du, kan han endast godk�nna mitt f�rfarande, vilket med avseende p� honom som f�rl�ggare helt enkelt reducerar sig till att jag f�rs�ker leverera honom den b�sta vara f�r hans pengar.
Jag kommer att vara f�rdig om ungef�r fyra veckor, d� jag egentligen bara har b�rjat skriva.
Salut.
Din
K. M.
(omkring 15 januari 1859).
K�ra Engels.
Om det vore Dig m�jligt att leverera en artikel till n�sta tisdag (till vilken jag d� skulle f�rl�gga min n�sta fridag), s� skulle det vara av stor betydelse, d� jag g�rna skulle vilja skicka mitt manuskript till Duncker p� onsdag, vilket �r om�jligt, om jag inte kan disponera tisdagen.
Manuskriptet �r about [ungef�r] tolv tryckark (tre h�ften), och - svimma nu inte - ehuru dess titel �r "Kapitalet i allm�nhet", s� inneh�ller dessa h�ften �nnu ingenting om kapitalet utan blott de tv� kapitlen: 1. Varan, 2. Pengarna eller den enkla cirkulationen. Du ser allts� att den i detalj bearbetade delen (i maj, d� jag kom till dig) �nnu inte alls utkommer. Detta �r bra ur tv� synpunkter. Om det blir avs�ttning, s� kan det tredje kapitlet om kapitalet snabbt f�lja. F�r det andra, d� de svinp�lsarna ifr�ga om den offentliggjorda delen enligt sakens egen natur inte kan inskr�nka sin kritik till enbart tendenti�s utsk�llning, och d� det hela ser exceedingly [utomordentligt] allvarligt och vetenskapligt ut, s� tvingar jag de kanaljerna att senare ta mina �sikter om kapitalet rather seriously [t�mligen allvarligt]. F�r �vrigt tror jag, att - fr�nsett alla praktiska syften - kapitlet om pengarna skall vara av intresse f�r sakkunskapen.
[......]
Din
K. M.
21 januari (1859).
K�ra Engels.
Det olyckliga manuskriptet �r f�rdigt, men jag kan inte skicka iv�g det, d� jag inte har en farthing [�re] f�r att posta och rekommendera det. Det sistn�mnda �r n�dv�ndigt, d� jag inte har n�gon kopia av det. Jag m�ste d�rf�r be dig att till om m�ndag s�nda mig litet pengar (Post office i Tottenham Court Road corner). Om du kan skicka tv� pund sterling, s� skulle det vara mycket v�lkommet, d� jag lovat att p� m�ndag betala n�gra fordringar fr�n fattigt folk, som jag inte l�ngre kan dra ut p�. Du f�rst�r, att det �r mig l�ngt ifr�n angen�mt att �ter anlita Din hj�lp nu, d� Du l�st in eller m�ste l�sa in v�xeln f�r Freiligrath. But iron necessity [men det �r absolut n�dv�ndigt]. N�sta vecka - d� jag tar mig �tta dagars semester quoad [i syfte att] forts�tta manuskriptet - skall jag se om det kan lyckas mig att p� n�got s�tt g�ra en finanskupp. Jag tror inte, att det n�gonsin skrivits om "Pengarna" under en s�dan brist p� pengar. De flesta autores [f�rfattare] �ver detta subjekt [�mne] har levat i djupaste fred med subject of their researches [f�rem�let f�r sina forskningar].
Om det hela g�r bra i Berlin, s� �r det m�jligt, att jag kommer ut ur sv�righeterna. Och till det �r det high time [sannerligen p� tiden].
Salut.
Din
K. M.
[London,] 1 februari 1859.
K�ra Weiwi!
[......]
Och nu till huvudsaken. Min "Kritik av den politiska ekonomin" kommer att publiceras h�ftesvis (de f�rsta h�ftena om 8-10 dagar fr�n i dag r�knat) hos Franz Duncker i Berlin (Bessersche Verlagsbuchhandlung). Endast tack vare Lassalles utomordentliga iver och �vertalningsf�rm�ga kunde Duncker f�rm�s till detta steg. Emellertid har han l�mnat en bakd�rr �ppen f�r sig. Det definitiva kontraktet �r beroende av hur de f�rsta h�ftena s�ljes.
Jag delar hela den politiska ekonomin i sex b�cker:
kapital; jordegendom; l�narbete; stat; utrikeshandel; v�rldsmarknad.
Bok I om kapitalet s�nderfaller i fyra avdelningar.
Avdelning I: Kapitalet i allm�nhet s�nderfaller i tre kapitel: 1) Varan; 2) Pengarna eller den enkla cirkulationen; 3) Kapitalet. Kapitel 1 och 2, about [omkring] 10 ark, utg�r inneh�llet i de f�rst utkommande h�ftena. Du f�rst�r de politiska grunder, som f�tt mig att h�lla tillbaka tredje kapitlet om "kapitalet", tills jag �ter f�tt fast mark under f�tterna.
Inneh�llet i de utkommande h�ftena �r f�ljande:
F�rsta kapitlet: Varan.
A. Historiskt till analysen av varan. (William Petty) (engelsman under Karl II); Boisguillebert (Louis XIV); B. Franklin (f�rsta ungdomsskrift 1719); fysiokraterna, sir James Steuart; Adam Smith; Ricardo och Sismondi).
Andra kapitlet: Pengarna eller den enkla cirkulationen.
1) V�rdem�tare.
B. Teorier om pengarnas m�ttenhet. (Slutet av 1600-talet Locke och Lowndes; biskop Berkeley (1750); sir James Steuart; lord Castlereagh; Thomas Attwood; John Gray; proudhonisterna).
2) Cirkulationsmedel.
a) Varornas metamorfos.
b) Pengarnas omlopp.
c) Mynt. V�rdetecken.
3) Pengar.
a) Skattbildning.
b) Betalningsmedel.
c) V�rldspengar [money of the world].
4) De �dla metallerna.
C. Teorier om cirkulationsmedel och pengar. (Monet�rsystem; Spectator; Montesquieu; David Hume; sir James Steuart; A. Smith; J. B. Say, Bullioncommittee, Ricardo, James Mill; lord Overstone och hans skola; Thomas Tooke, James Wilson, John Fullarton.)
I dessa tv� kapitel riktar jag samtidigt ett avg�rande slag mot den proudhonska nu i Frankrike fashionabla [p� modet] socialismen, som vill l�ta privatproduktionen best� men organisera utbytet av privatprodukter och som vill varan men inte pengarna. Kommunismen m�ste framf�r allt g�ra sig av med denna "falska broder". Men fr�nsett allt polemiskt syfte vet du, att analysen av de enkla penningformerna �r den sv�raste delen av den politiska ekonomin, eftersom den �r den mest abstrakta.
Jag hoppas vinna en vetenskaplig seger f�r v�rt parti. Det m�ste emellertid nu sj�lv visa, om det �r manstarkt nog att k�pa tillr�ckligt m�nga exemplar f�r att lugna f�rl�ggarens "samvetsbet�nkligheter". Av f�rs�ljningen av de f�rsta h�ftena �r f�retagets hela fortsatta g�ng beroende. Har jag bara definitivt kontrakt, s� �r allt all right.
Salut.
Din
K. M.