Se �ven den engelska utg�van.
K�re morian!
Vid uppvaknandet i morse kom jag p� n�got s�tt in i f�ljande dialektiska funderingar kring naturvetenskaperna:
Naturvetenskapens inneh�ll - kroppar, substans i r�relse. Kroppar h�r oskiljaktigt samman med r�relse; deras typ och form kan endast r�ja sig genom r�relse - om kroppar utan r�relse, utan relationer till andra kroppar, kan ingenting utr�nas. Naturvetenskapen k�nner kropparna genom att bed�ma dem i relation till varandra, i r�relse. K�nnedomen om olika slag av r�relse sammanfaller med k�nnedomen om kropparna. Att unders�ka dessa olika slag av r�relse �r d�rf�r naturvetenskapens viktigaste uppgift.
1. Den enklaste formen av r�relse �r platsombytet (i tiden - f�r att tala p� ett s�tt som den gamle Hegel skulle ha gillat) - mekanisk r�relse.
a) En kropp kan inte ensam komma i r�relse; ifr�ga om ett fall kan man dock, relativt uttryckt, s�ga att s� skett. R�relse mot ett centrum som �r gemensamt f�r ett stort antal kroppar. S� snart en kropp ensam kommer att r�ra sig i en annan riktning �n mot detta centrum, modifieras emellertid de fallandets lagar som den alltj�mt styrs av.
b) De blir till lagar f�r flygande kroppars banor och leder direkt till ett antal kroppars �msesidiga r�relser - planetarisk etc. r�relse, astronomi, j�mvikt (tillf�llig eller skenbar i sj�lva r�relsen). Det verkliga resultatet av detta slags r�relse blir dock alltid i det l�nga loppet en kontakt mellan de sig f�rflyttande kropparna - de faller mot varandra.
c) Kontaktens mekanik - kroppar som ber�r varandra: vanlig mekanik, h�vst�nger, lutande plan etc. Kontaktens verkningar r�cker emellertid till mer �n s�dant. Kontaktens direkta manifestation �ger rum i tv� former: friktion och st�tverkan. B�da har den egenskapen att de under vissa f�rh�llanden och vid en viss grad av intensitet producerar nya, inte l�ngre enbart mekaniska effekter: v�rme, ljus, elektricitet, magnetism.
2. Egentlig fysik - den vetenskap d�r dessa r�relseformer h�r hemma - kan genom unders�kning av varje enskild form klarl�gga att de under vissa omst�ndigheter �verg�r i varandra, och slutligen visar det sig att de alla - vid en viss intensitetsgrad som best�ms av vilket slag av kroppar som satts i r�relse - frambringar effekter som faller utanf�r fysikens ram, f�r�ndringar i kropparnas inre struktur - kemiska effekter,
3. Kemi. N�r man skulle analysera de tidigare r�relseformerna var det mer eller mindre likgiltigt, om unders�kningen hade med levande eller med d�da kroppar att skaffa. Man kan till och med s�ga att de senare visade f�reteelserna ifr�ga i deras st�rsta renhet. De viktigaste kropparnas kemiska natur kan man d�remot endast urskilja i substanser som framkommit ur livsprocessen; kemins viktigaste uppgift blir i allt h�gre grad att p� konstlad v�g framst�lla dessa substanser. H�r bildas en �verg�ng till de organiska vetenskaperna, men ett villkor f�r att den dialektiska �verg�ngen skall kunna komma till st�nd �r att kemin antingen redan utf�rt den verkliga �verg�ngen eller ocks� st�r i begrepp att g�ra detta.
4. Organism - h�r vill jag f�r �gonblicket inte f�rs�ka mig p� n�gon dialektik.
Eftersom Du nu befinner Dig i naturvetenskapernas centralort b�r Du ha goda f�ruts�ttningar att avg�ra om dessa resonemang inneh�ller n�gonting av v�rde.
Din
F. E.
Om n�gon hos Er tror att s� �r fallet vill jag be Er att tala tyst om den saken, s� att ingen j�kla engelsman kan komma och knycka min id� - det kommer att ta mig �tskillig tid att utarbeta materialet p� r�tt s�tt.