Se �ven den engelska utg�van.
K�re Cuno!
Genom Becker har jag just erh�llit Ert brev, av vars inneh�ll jag f�rst�r att den f�rd�mda censuren m�ste ha lagt vantarna p� det utf�rliga brev jag skickade Er den 16 december. Det var ett synnerligen f�rargligt miss�de, eftersom brevet inneh�ll alla n�dv�ndiga uppgifter om Bakunin-folkets intriger, som Ni d� kunnat bli tillfredsst�llande informerad om en m�nad tidigare; dessutom hade Ni kunnat ta del av mitt r�d att Ni skulle vara aningen mer �terh�llsam i Er offentliga agitation, eftersom Ni var utl�nning och d�rf�r riskerade att bli utvisad ur landet. Min tanke var att Ni p� s� s�tt skulle bli i st�nd att forts�tta Ert arbete d�r, men dessv�rre gick det ju �t fanders med den saken.
I enlighet med konferensens beslut har vi nu upph�rt med det gamla kortsystemet och ersatt korten med st�mplar. Korten kom alltf�r ofta i h�nderna p� obeh�riga; inte minst polisen fick tag i m�nga kort utan p�skrift och anv�nde sig av dessa. Jag skall inom kort skicka Er 100 nya m�rken som ers�ttning f�r de kort Ni best�llt. F�r �gonblicket har jag inte n�gra s�dana st�mplar hemma.
Den gamle kaptenen med tr�benet har vi inte h�rt av h�r; han har inte haft n�gon kontakt med generalr�det.
V�ra statuter skulle jag g�rna ha skickat Er, om jag bara haft n�got exemplar till hands. De franska och engelska versionerna har redan tryckts, och den tyska versionen utkommer i dagarna. �ven den italienska �vers�ttningen �r nu helt klar, men f�r det f�rsta har vi inte tillr�ckligt med pengar f�r att kunna l�ta trycka den f�r v�r r�kning, och f�r det andra tycks det mig i h�g grad tvivelaktigt om de stadgar som formulerats och utgivits av generalr�det i enlighet med konferensens beslut �verhuvud taget kommer att erk�nnas i Italien - italienarna har ju varit synnerligen mottagliga f�r Bakunins appeller mot s�v�l konferensen som generalr�det. D�rf�r �r det enligt min mening inte n�gon id� att p�b�rja tryckningen innan man erh�llit klara besked p� denna punkt. Italienska upplagor av stadgarna har dock under tiden hunnit dyka upp p� flera olika h�ll. De �r visserligen uselt och delvis felaktigt �versatta och omfattar endast de ursprungliga organisationsreglerna, men tills vidare �r det nog b�st att l�ta sig n�ja med dem.
Becker skriver att han f�r Er skall redog�ra f�r Bakunins intriger.
Det t�rs jag emellertid inte lita p�; d�rf�r vill jag h�r i korthet upplysa Er om de viktigaste detaljerna. Bakunin, som �nda fram till 1868 intrigerat mot Internationalen, ansl�t sig till denna efter det att han lidit ett rej�lt nederlag vid fredskongressen i Bern. D�refter b�rjade han p� nytt intrigera mot generalr�det - denna g�ng inom Internationalens ram. Bakunin har funderat ut en h�gst egenartad teori, ett hopkok p� proudhonism och kommunism; dess viktigaste drag best�r i att staten - och inte kapitalet eller den av samh�llsutvecklingen skapade klassmots�ttningen mellan l�ntagare och besuttna - �r den onda faktor som man f�rst och fr�mst m�ste oskadligg�ra. Medan flertalet av de socialdemokratiska arbetarna i likhet med oss anser att statsmakten inte �r n�gonting annat �n den organisation som de h�rskande klasserna - gods�gare och kapitalister - skapat f�r att skydda sina egna sociala privilegier, h�vdar Bakunin att det tv�rtom �r staten som skapat kapitalet och gett kapitalisterna privilegiet att f�rvalta det. D�rf�r �r staten det v�rsta av alla onda ting. F�rst och fr�mst m�ste den avskaffas; sedan kommer kapitalismen att g� under av sig sj�lv. Vi menar att f�rh�llandet �r det motsatta: avskaffa f�rst kapitalet, koncentrationen av alla produktionsmedel i h�nderna p� ett litet f�tal, s� kommer staten att falla samman av sig sj�lv. Det �r en grundl�ggande skillnad i tankeg�ngarna. Det �r nonsens att tala om ett avskaffande av staten som inte f�reg�s av en social revolution, och den sociala revolutionen best�r just i att kapitalet avskaffas; det inneb�r att hela produktionss�ttet f�r�ndras. Eftersom Bakunin nu uppfattar staten som upphovet till n�stan allt ont, b�r enligt honom ingen g�ra n�gonting f�r att hj�lpa staten - det m� vara en monarki, en republik eller vad som helst i statsv�g - att leva vidare. D�rf�r m�ste man avst� fr�n varje form av deltagande i politiken. Att exempelvis r�sta vid ett allm�nt val inneb�r ett klart svek mot bakuninismens id�er. Vad man har att g�ra �r i st�llet att sprida propaganda, sk�lla p� staten och organisera sig, - n�r man sedan lyckats vinna alla arbetare f�r sin sak, �r det tid att �verta alla maktmedel, avskaffa staten och ers�tta den med en organisation i Internationalens regi. Detta avg�rande steg, som betyder att det tusen�riga riket �r p� v�g, kallar man "den sociala likvidationen."
Dels l�ter allt detta v�ldigt radikalt och bra, och dels �r det hela s� enkelt att man p� fem minuter kan l�ra sig det utantill; d�rf�r har teorin hastigt vunnit anh�ngare ocks� i Italien och Spanien bland unga advokater, doktorer och andra doktrin�ra personer. Det stora flertalet bland arbetarna kommer dock knappast att n�gonsin kunna �vertygas om att deras respektive l�nders allm�nna fr�gor inte ang�r dem; de besitter en medf�dd politisk instinkt, som g�r att de aldrig i l�ngden kommer att f�lja profeter som uppmanar dem att h�lla sig borta fr�n politiken. Att f�r arbetarklassen predika att den skall h�lla sig borta fr�n politiken �r liktydigt med att f�rs�ka driva den i armarna p� pr�sterskapet eller de borgerliga republikanerna.
Eftersom Internationalen enligt Bakunin inte b�r f�ra n�gon politisk kamp utan i st�llet skall g�ra sig redo f�r att ers�tta hela den gamla statsapparaten n�r den sociala likvidationens tid �r inne, m�ste den sj�lvfallet bem�da sig om att motsvara Bakunins f�rest�llningar om hur det framtida samh�llet b�r vara beskaffat. I detta samh�lle f�r det framf�r allt inte existera n�gon form av myndighet. Myndigheter = stat = den v�rsta ondska man kan f�rest�lla sig. (Hur Bakuninfolket t�nkt sig att man skall kunna sk�ta produktion och kommunikationer utan n�gon egentlig ledning har man f�rsiktigtvis underl�tit att upplysa om.) �ven majoritetens myndighet gentemot minoriteten skall upph�ra. Varje individ och varje sammanslutning skall ha sin autonomi. Hur detta t�nks se ut i praktiken vore roligt att f� veta - inte ens i ett samh�lle som endast best�r av tv� personer l�r individerna kunna undg� att offra en del av sin autonomi - men inte heller p� den punkten har man velat f�rklara sig n�rmare.
Internationalen skall allts� omordnas i enlighet med detta m�nster. Varje sektion skall ha sin autonomi, liksom varje individ inom de olika sektionerna. �t helvete med Basel-resolutionerna, som tillerk�nner generalr�det en s� f�rd�rvlig och f�r r�det sj�lvt s� demoraliserande makt inom r�relsen! Att man frivilligt gett r�det denna myndighet har ingen som helst betydelse - all myndighet �r av ondo!
S� kan man i korthet beskriva huvuddragen i denna besynnerliga humbug. Men vilka var det d� som fr�n b�rjan stod bakom Basel-resolutionerna? Jo, herr Bakunin sj�lv och hans anh�ngare!
N�r dessa herrar vid Basel-kongressen blev varse att de inte skulle bli i st�nd att genomf�ra sina id�er om att f� generalr�det flyttat till Gen�ve (d�r det skulle ha hamnat i deras h�nder) besl�t de sig f�r att pr�va ett annat knep. De bildade "Alliance de la D�mocratie Socialiste" ett internationellt f�rbund inom Internationalen. Motiveringen f�r detta tilltag kan man alltj�mt �terfinna i den italienska Bakunin-pressen, exempelvis "Proletario" eller "Gazzettino Rosa": man h�vdar att hetblodiga sydl�nningar beh�ver ett radikalare program �n det som kan duga �t svala och tr�ga nordbor. Dessa fyndiga sm� planer gick om intet tack vare generalr�dets motst�nd; r�det kunde sj�lvfallet inte acceptera att man skapade en s�rskild internationell organisation inom Internationalen. Men tankeg�ngarna har sedan g�ng p� g�ng f�rts fram p� nytt i samband med Bakunin-folkets f�rs�k att ers�tta Internationalens program med Bakunins eget. � andra sidan fick v�ra reaktion�ra motst�ndare f�r vana att framh�lla bakuninisternas galenskaper varje g�ng det var fr�gan om att angripa Internationalen. D�rf�r blev det n�dv�ndigt f�r mig att skriva det inl�gg av den 5 december mot Mazzini och Bakunin, vilket �ven trycktes i "Gazzettino Rosa".
Bakunin-skarans k�rntrupp best�r av n�gra dussin personer i Jura-omr�det. De st�r i spetsen f�r en n�got st�rre grupp - ungef�r 200 arbetare. Fanb�rarna �r unga italienska advokater, doktorer och journalister, som nu �verallt upptr�der som talesm�n f�r Italiens arbetare; en del sj�lsfr�nder finns i Barcelona och Madrid, och man kan ocks� hitta en och annan - knappast dock n�gonsin en arbetare - i Lyon eller Bryssel. H�r finns endast ett exemplar: Robin.
Internationalens konferens i London f�rra �ret - pr�glad av st�mningarna kring kongressen som skjutits i sank - blev f�rev�ndningen f�r ett nytt utspel, d�r de hade en hel del framg�ng, eftersom flertalet av de franska flyktingarna i Schweiz st�llde sig p� deras sida - f�rutom rent personliga sk�l kom de gemensamma sympatierna f�r proudhonismen h�r att spela en avg�rande roll. Missn�jda minoriteter och missf�rst�dda snillen finns naturligtvis p� m�nga h�ll inom Internationalen, och p� goda grunder r�knade man ocks� med att kunna vinna geh�r bland dessa.
F�r n�rvarande f�rfogar bakuninismen �ver f�ljande styrkor:
1) Bakunin sj�lv - aktionens Napoleon.
2) Jura-gruppen (200 man) och de franska flyktingarna i Gen�ve (ett 50-tal).
4) Hins i Bryssel, redakt�r f�r "Libert�", som emellertid inte �ppet tagit st�llning f�r dem.
5) �terstoden av fjol�rets franska sektion, som vi aldrig haft n�got riktigt grepp om och som redan s�nderfallit i tre mot varandra fientliga l�ger. Sedan finns det ocks� ett tjugotal lassalleaner av Schweitzers typ - de har alla uteslutits ur den tyska sektionen (p� grund av sina funderingar om att man borde s�tta ig�ng ett uttr�de en masse ur Internationalen), och p� grund av sina b�jelser f�r extrem centralisering och h�rda straff�tg�rder utg�r de sannerligen ett originellt inslag i den anarkistiska Bakunin-gruppen.
5) I Spanien - fr�mst i Barcelona - har Bakunin ett antal l�rjungar och personliga v�nner, som �tminstone teoretiskt lyckats p�verka arbetarna i r�tt stor utstr�ckning. Spanjorerna �r emellertid mycket noga med organisatoriska ting och snara till kritik n�r andra har bristande anlag f�r s�dant. Hur stora framg�ngar Bakunin kan f� h�r visar sig v�l vid den spanska kongressen i april - och eftersom arbetarna kommer att spela den ledande rollen d�r, tycker jag inte att man beh�ver vara orolig.
6) I Italien har slutligen �tminstone sektionerna i Turin, Bologna och Girgenti uttalat sig f�r att kongressen skall �ppnas tidigare �n planerat. Bakunin-pressen h�vdar att 20 italienska sektioner anslutit sig; det k�nner jag inte till. I alla h�ndelser best�r ledningen n�stan �verallt av v�rmer och anh�ngare till Bakunin, och de f�r ett ohyggligt v�sen. I verkligheten kan de f�rmodligen dock inte r�kna med s� v�rst stor anslutning, eftersom flertalet av de italienska arbetarna alltj�mt �r mazzinister och kommer att f�rbli det s� l�nge som Internationalen identifieras med politisk avh�llsamhet.
F�r �gonblicket �r det dock bakuninisterna som h�rs mest inom de italienska sektionerna. Generalr�det t�nker inte komma med n�gra klagom�l f�r den sakens skull: italienarna har sin fulla r�tt att beg� dumheter, och r�det kommer endast att ta upp kampen inom den fredliga debattens ram. De har ocks� r�tt att uttala sig f�r en kongress enligt Jura-gruppens intentioner - �ven om det ter sig egendomligt att dessa f�rska sektioner s� hastigt m�ste ta st�llning i en fr�ga d�r de inte hunnit ta del av b�da parternas argument! Om den saken har jag sagt Turin-gruppen n�gra v�l valda ord, som jag �ven kommer att rikta till alla de sektioner som gjort liknande uttalanden. Varje s�dan deklaration inneb�r n�mligen att man i praktiken inst�mmer i de l�gnaktiga anklagelser som tidigare riktats mot Generalr�det. R�det kommer inom kort att s�nda ut ett eget cirkul�r r�rande de fr�gor det h�r g�ller. Hindrar Ni Milano-gruppen fr�n att offentligg�ra en liknande deklaration innan detta cirkul�r n�tt dem, har Ni uppfyllt alla v�ra �nskem�l p� denna punkt.
Verkligt komiskt ter det sig att dessa Turin-bor, som uttalat sig till f�rm�n f�r Jura-gruppen och som i samband med detta anklagat oss f�r auktorit�ra fasoner, nu pl�tsligt beg�r att generalr�det skall anv�nda sina maktmedel mot den rivaliserande Turin-organisationen "Federazione Operaia" och utesluta redakt�ren Beghelli - vilken aldrig ens tillh�rt Internationalen! Och allt detta skall vi enligt dem g�ra utan att l�ta motst�ndarsidan s�ga ett ord till sitt f�rsvar!
Jag s�nde Er nyligen "R�volution Sociale" tillsammans med Jura-cirkul�ret, ett nummer av Gen�ve-tidningen "Egalit�" (tr�kigt nog hade jag inga exemplar kvar av det nummer som inneh�ll svaret fr�n "Comit� F�d�ral", som representerar tjugo g�nger s� m�nga arbetare som Jura-gruppen) och ett av "Volksstaat", d�r Ni kan se vad tyskarna t�nker om saken. I Sachsen har 120 delegater fr�n 60 orter enh�lligt gett sitt st�d �t Generalr�det.
Den belgiska kongressen (25-26 december) kr�ver ett reviderande av stadgarna, men detta b�r ske vid den regulj�ra kongressen i september. Fr�n Frankrike erh�ller vi dagligen f�rtroendebevis; h�r i England har intrig�rerna sj�lvfallet ingenting att h�mta. Och generalr�det kommer f�rvisso inte att sammankalla n�gon extra kongress enbart f�r att tillfredsst�lla n�gra intriganta viktigpettrar. S� l�nge de behagar f�lja spelets regler f�r de g�rna g� sin egen v�g. Denna heterogena f�rsamling l�mnar vi g�rna �t sitt eget �de - den kommer snart nog att splittras - men om man v�gar angripa stadgarna eller kongressresolutionerna kommer R�det naturligtvis att g�ra sin plikt.
Om man bet�nker att dessa figurer valt att b�rja sina konspirationer just i det �gonblick d� man fr�n alla h�ll f�rs�ker hetsa upp folk mot Internationalen, d� kan man inte undg� att misst�nka att internationella polisagenter haft sina fingrar med i spelet. S� f�rh�ller det sig ocks�. Det har till och med f�rekommit att bakuninisterna valt en s�dan herre till korrespondent! Tv� prominenta bakuninister, Albert Richard (fr�n Lyon) och Blanc[1], har varit h�r och f�rs�kt �vertyga en arbetare vid namn Scholl (�ven han fr�n Lyon), som de upps�kt, om att man m�ste �teruppr�tta det bonaparteska kejsard�met f�r att kunna st�rta Thiers; dessa herrar reste runt f�r Bonaparte-pengar och propagerade f�r denna sak bland de franska flyktingarna! Det �r vad s�dant folk kallar att h�lla sig borta fr�n politiken! Den av Bismarck mutade "Neuer Social-Demokrat" i Berlin anv�nder liknande tong�ngar. I hur h�g grad den ryska polisen �r inblandad i denna historia vill jag f�r �gonblicket inte uttala mig om, men Bakunin figurerade en hel del i Nechayev-aff�ren (sj�lv f�rnekar han naturligtvis detta, men Marx och jag f�rfogar �ver de ursprungliga ryska rapporterna, och eftersom vi f�rst�r ryska kan han inte lura oss d�r). Nechayev �r f�rmodligen en provokat�r i rysk sold; i alla h�ndelser upptr�dde han som om han varit det. Bakunin har gott om tvivelaktigt folk bland sina ryska v�nner.
Det var mycket tr�kigt att Ni inte fick stanna kvar. Jag varnade Er uttryckligen f�r att g�ra n�gonting som kunde inneb�ra att Ni skulle bli tvungen att ge Er iv�g; Er n�rvaro i Milano var mycket mer v�rdefull �n n�gonting som kunde uppn�s genom of�rsiktiga yttranden. Om jag kan vara till n�gon hj�lp genom att ordna s� att Ni f�r �vers�ttningar etc. skall jag med st�rsta n�je ombes�rja detta. Tala bara om vilka spr�k Ni beh�rskar och p� vilket s�tt min hj�lp kan vara till n�gon nytta.
De politiska skurkarna har allts� ocks� lagt vantarna p� mitt fotografi. S�nder h�rmed ett nytt och ber Er att i geng�rd skicka mig tv� av Er, s� att vi kan f� fr�ken Marx att s�nda Er ett foto av sin far. (Hon �r den enda som har n�gra bra s�dana i beh�ll.)
Jag vill vidare r�da Er att vara ytterst f�rsiktig n�r Ni har att g�ra med Bakunins folk. Det �r ett utm�rkande drag f�r alla sekterister att sluta sig samman i intriganta f�ljen. Ni kan vara f�rvissad om att allting som s�gs till dem kommer att vidarebefordras till profeten sj�lv. Att l�ften skall h�llas �r enligt honom endast en av de m�nga borgerliga f�rdomar som en sann revolution�r m�ste kunna s�tta sig �ver. I Ryssland s�ger han detta �ppet; i V�stereuropa h�r det till sektens hemliga budskap.
Skriv snart! Om det finns n�gon m�jlighet att hindra Milano-sektionen fr�n att st�mma in i den tokiga italienska k�ren vore vi verkligen att lyck�nska.
Med broderliga h�lsningar
Er
F. E.
[1] I originalet kallas han Leblanc.