Karl Marx

Fr�n Marx till L. Kugelmann
(Utdrag)

1868


Digitaliserat av Jonas Holmgren.

Se �ven den engelska utg�van.


London den 6 april 1868

... H�r �r det f�r n�rvarande Irlands-fr�gan som dominerar. Gladstone et consortes har naturligtvis endast velat utnyttja den f�r att kunna komma tillbaka till makten, och - allra fr�mst - f�r att av den skapa en bra partiparoll vid n�sta, p� household suffrage-principen baserade val. I dagens situation blir denna utveckling skadlig f�r arbetarpartiet. Intrig�rerna inom arbetarnas led, s�dana som Odger, Potter med flera, som hoppas p� att snart bli parlamentsmedlemmar, har nu f�tt en ny f�rev�ndning f�r att ansluta sig till de borgerliga liberalerna.

Detta �r emellertid endast Englands straff f�r de stora f�rbrytelser man under m�nga �rhundraden beg�tt mot Irland, och detta straff m�ste d� sj�lvfallet �ven drabba den engelska arbetarklassen. P� l�ng sikt blir denna utveckling dock till gagn f�r arbetarna. Den engelska statskyrkan p� Irland - eller, f�r att anv�nda engelsm�nnens uttryck, den irl�ndska kyrkan - tj�nstg�r n�mligen som ett religi�st b�lverk f�r det engelska mark�garv�ldet p� Irland, och samtidigt utg�r den en f�rpost som bevakar kyrkans egna jord�garintressen. St�rtas kyrkan fr�n sin maktst�llning p� Irland kommer den snart att r�na samma �de i England, och sedan kommer ocks� det nuvarande jord�garv�ldet att f�rsvinna - f�rst p� Irland och d�refter �ven i England. Sedan l�nge �r jag emellertid �vertygad om att den verkligt djupg�ende sociala revolutionen m�ste b�rja nerifr�n, fr�n marken - innan vi l�gger grunden m�ste vi ha l�st mark�garfr�gan. Fr�nsett detta kommer denna utveckling dock att f� en synnerligen positiv konsekvens: s� snart den irl�ndska kyrkan faller samman, kommer de protestantiska arrendatorerna i provinsen Ulster att g�ra gemensam sak med sina kollegor i de tre katolska provinserna, och d� kan jord�garna inte l�ngre dra n�gon nytta av de religi�sa mots�ttningarna ...