Bet�nk,
Att den produktiva klassens frig�relse inbegriper alla m�nniskor utan �tskillnad av vare sig k�n eller ras;
Att producenterna endast kan bli fria sedan de �r i besittning av produktionsmedlen;
Att det blott finns tv� former i vilka produktionsmedlen kan tillh�ra dem:
1. Den individuella formen, vilken aldrig varit allm�nt spridd och vilken mer och mer betvingas genom den industriella utvecklingen;
2. Den kollektiva formen, vars materiella och andliga element frambringas genom sj�lva utvecklingen av det kapitalistiska samh�llet;
Bet�nk,
Att den kollektiva till�gnelsen endast kan uppkomma genom det revolution�ra handlandet av klassen av producenter - proletariatet -, organiserat i ett oberoende politiskt parti;
Att en s�dan organisation m�ste efterstr�vas med alla medel proletariatet besitter inklusive den allm�nna r�str�tten, vilken s�lunda kommer omvandlas fr�n ett medel till bedr�geri, som den hittills varit, till ett verktyg f�r frig�relse;
De franska socialistarbetarna har, genom att som m�ls�ttning f�r deras str�van antaga den politiska och ekonomiska expropriationen av kapitalistklassen och �terf�randet av samtliga produktionsmedel i samh�llelig �go, beslutat, att som medel f�r organisering och kamp, st�lla upp i valet med f�ljande direkta krav:[1*]
1. Avskaffande av samtliga lagar �ver press, m�ten och f�reningar och framf�rallt lagen mot Internationella Arbetarassociationen. Borttagandet av "livret"[1], denna administrativa kontroll �ver arbetarklassen, och av samtliga artiklar i Code[2] som uppr�ttar arbetarens underl�gsenhet visavi arbetsgivaren, och kvinnans i relationen till mannen;
2. Borttagandet av budgeten f�r de religi�sa samfunden och nationaliserandet av 'gods f�rklarade vara ev�rdliga, l�s�re och byggnader, som h�nf�r sig till religi�sa korporationer' (dekret av Kommunen den 2 april 1871), inklusive samtliga industriella och kommersiella avl�ggare i dessa korporationer;
3. Upph�vandet av statsskulden;
4. Avskaffandet av st�ende arm�er och den allm�nna v�rnplikten;
5. Att Kommunen blir �verhuvud f�r dess f�rvaltning och dess polis.
1. En dags veckovila eller laga f�rbud mot de arbetsgivare som kr�ver mer arbete �n sex dagar av sju. - Lagenlig f�rkortning av arbetsdagen till 8 timmar f�r vuxna. - F�rbud mot att barn under fjorton �r arbetar i privata verkst�der; och f�rkortning av arbetsdagen fr�n 8 till 6 timmar f�r dem mellan fjorton och sexton �r;
2. Skyddstillsyn f�r l�rlingar genom arbetarorganisationerna;
3. Lagstiftad minimil�n, �rligen fastst�lld i enlighet med de lokala matpriserna, av en arbetarkommission f�r statistik;
4. Laga f�rbud mot arbetsgivare som anst�ller utl�ndska arbetare till en l�n som �r l�gre �n franska arbetares;
5. Lika l�n f�r lika arbete, f�r arbetare av b�da k�nen;
6. Vetenskaplig och yrkesm�ssig undervisning f�r alla barn, och samh�llets ansvarighet f�r deras underh�ll, representerat av staten och kommunen;
7. Samh�llets ansvar f�r de gamla och invalidiserade;
8. F�rbud mot all inblandning fr�n arbetsgivare i f�rvaltningen av sjukkassor (pensionskassor), spar- och underst�dskassor, etc., vilka �terf�ras till arbetarnas fullst�ndiga kontroll;
9. Arbetsgivarnas ansvarighet i fr�ga om olyckor, garanterad av en f�rs�kring bekostad av arbetsgivaren och som l�ggs till arbetarnas kassa, i proportion till antalet anst�llda arbetare och den fara verksamheten utg�r;
10. Arbetarnas ingripande i s�rskilda best�mmelser f�r de olika verkst�derna; ett slut p� arbetsgivarnas usurperade r�tt att bel�gga deras arbetare med straff i form av viten eller undanh�llande av l�n (dekret av Kommunen den 27 april 1871);
11. Upph�vande av alla kontrakt som har alienerat den offentliga egendomen (banker, j�rnv�gar, gruvor, etc.), och att utnyttjandet av alla stats�gda verkst�der skall anf�rtros de arbetare som arbetar d�r;
12. Avskaffande av alla indirekta skatter och omvandlandet av alla direkta skatter till progressiv skatt p� inkomster �ver 3.000 francs. Upph�vandet av arv [f�r sl�ktingar] i sidolinje[3] och av direkt arv �ver 20.000 francs.
[1] "Livret" var ett skriftligt intyg som arbetaren lagenligt var skyldig att framl�gga d� han s�kte nytt arbete. Det skulle styrka att hans skulder och f�rpliktelser gentemot tidigare arbetsgivare var fullgjorda. Detta f�rfarande �vergavs �r 1890.
[2] Code Napoleon, den franska lagen.
[3] D.v.s. g�llde ej direkta arvtagare.
[1*] H�refter �r texten ej uteslutande f�rfattad av Marx utan utarbetat tillsammans med Guesde. Dessutom inneh�ller programmet punkter som lagts till i en senare omarbetning.