Skrivet i oktober 1871 baserat p� de provisoriska statuterna fr�n 1864. Offentliggjort f�r f�rsta g�ngen den 24 oktober 1871.
Se �ven det engelska originalet.
Bet�nk,
Att arbetarklassens frig�relse m�ste er�vras av arbetarklassen sj�lv, att kampen f�r arbetarklassens frig�relse inte �r en kamp f�r klassprivilegier och monopol, utan f�r lika r�ttigheter och plikter, och f�r avskaffandet av allt klassherrav�lde;
Att arbetarens ekonomiska underkastelse under den som till�gnat sig monopolet p� arbetsmedlen, d.v.s. livsk�llorna, utg�r grunden f�r slaveriet i alla dess former, f�r allt socialt el�nde, allt andligt f�rfall och politiska beroende;
Att arbetarklassens ekonomiska frig�relse d�rf�r �r det stora m�l till vilket varje politisk r�relse, som medel, m�ste vara underordnat;
Att alla anstr�ngningar f�r att n� detta stora m�l hittills misslyckats till f�ljd av bristen p� solidaritet mellan [arbetarna i] den m�ngfaldiga arbetsf�rdelningen i varje land, och till f�ljd av fr�nvaron av ett broderligt f�rbund mellan arbetarklassen i skilda l�nder;
Att arbetets frig�relse varken �r en lokal eller nationell, utan en social fr�ga, som omfattar alla l�nder d�r det moderna samh�llet f�rekommer, och vars l�sning avh�nger en s�v�l praktisk som teoretiskt samverkan mellan de mest framskridna l�nderna;
Att det nuvarande �teruppvaknandet f�r arbetarklassen i Europas mest industrialiserade l�nder v�cker nya f�rhoppningar, samtidigt som det �r en allvarlig varning mot ett �terfall till gamla fel, och g�r det n�dv�ndigt att omedelbart sammansluta de alltj�mt avskilda r�relserna;
Av dessa sk�l har Den Internationella Arbetarassociationen grundats.
Den f�rklarar:
Att alla f�rbund och individer som ansluter sig till den, erk�nner sanning, r�ttf�rdighet och moral som grundvalen f�r deras f�rh�llanden till varandra och till alla m�nniskor utan avseende p� f�rg, tro eller nationalitet;
Att den inte erk�nner plikter utan r�ttigheter, r�ttigheter utan plikter.
Och i denna anda har f�ljande stadgar uppr�ttats:
1. Denna association bildades f�r att skapa en mittpunkt f�r f�rbindelse och samverkan mellan de arbetarf�reningar som finns i olika l�nder och som str�var efter samma m�l; n�mligen arbetarklassens beskydd, fr�mjande och fullst�ndiga frig�relse.
2. Sammanslutningens namn �r: "Den Internationella Arbetarassociationen".
3. Varje �r tr�der en �rlig arbetarkongress samman best�ende av delegater fr�n associationens olika avdelningar. Det kommer vara kongressen uppgift att tillk�nnage arbetarklassens gemensamma str�van, tr�ffa de f�rh�llningsregler som kr�vs f�r att Den Internationella Associationen med framg�ng skall kunna ut�va sin verksamhet, samt tills�tta f�rbundets generalr�d.
4. Varje kongress best�mmer tid och plats f�r n�sta kongress sammantr�den. De delegerade f�rsamlas p� fastst�lld tid och plats utan s�rskild inbjudan. I n�dfall kan generalr�det �ndra m�tesplatsen, men inte uppskjuta tidpunkten f�r kongressens �rliga sammantr�den. Kongressen best�mmer varje �r generalr�dets mandat och v�ljer dess medlemmar. Det s�ledes valda generalr�det bemyndigas att tills�tta nya medlemmar till de valda. P� de �rliga m�tena skall generalr�det avl�gga en offentlig redog�relse inf�r den allm�nna kongressen om sina tj�nstef�rr�ttningar under �rets lopp. Generalr�det kan i n�dfall inkalla den allm�nna kongressen f�re den ordinarie �rliga terminen.
5. Generalr�det sammans�ttes av arbetare fr�n de l�nder som �r representerade i Den Internationella Associationen. De v�ljer de n�dv�ndiga funktion�rerna bland sina egna medlemmar - en kass�r, en generalsekreterare, korresponderande sekreterare f�r de olika l�nderna o.s.v.
6. Generalr�det utg�r en internationell f�rmedling mellan associationens olika nationella och lokala grupper, s� att arbetarna i det ena landet st�ndigt kan h�llas underr�ttade om deras klass r�relse i alla andra l�nder; att en unders�kning av de sociala f�rh�llandena i de olika l�nderna i Europa kan genomf�ras samtidigt och under en gemensam ledning; att fr�gor som tagits upp till diskussion i ett f�rbund och som �r av allm�nt intresse, kan diskuteras av alla; samt - i h�ndelse av, att omedelbara praktiska �tg�rder, t.ex. under internationella stridigheter, skulle bli n�dv�ndiga - att s�kerst�lla, att de f�rbundna associationernas ingripande sker samtidigt och enhetlig. S� snart det verkar l�gligt, b�r generalr�det ta initiativet att framf�ra de olika nationella eller lokala samanslutningarnas f�rslag. F�r att underl�tta f�rbindelsen med de anslutna sektionerna offentligg�r generalr�det periodiska ber�ttelser.
7. D� arbetarr�relsens seger i varje land enbart kan s�kras med den styrka som ligger i att f�rena och organisera sig, medan � andra sidan det internationella generalr�dets nytta i h�g grad betingas av att det har att g�ra med ett litet antal nationella centrum f�r arbetarassociationer, i st�llet f�r med ett stort antal sm� och osammanh�ngande lokala organisationer, b�r Den Internationella Associationens medlemmar av alla krafter str�va efter att f� de spridda arbetarf�reningarna i deras respektive land sammanslutna till nationella organisationer, som representeras av nationella centralorgan. Det �r dock en sj�lvklarhet, att till�mpningen av denna regel b�r avh�nga de s�rskilda lagarna i varje land, och att det, bortsett fr�n legala hinder, inte skall st� n�got i v�gen f�r, att oavh�ngiga lokalf�rbund st�r i direkt f�rbindelse med generalr�det.
[7a. I sin kamp mot de besuttna klassernas samf�llda makt, kan arbetarklassen bara upptr�da som klass, s�vida den konstituerar sig sj�lv som ett s�rskilt politiskt parti, i motsats till alla tidigare partier bildade av de besuttna klasserna.
Detta organiserande av arbetarklassen till politiskt parti �r oumb�rlig f�r att s�kra den sociala revolutionens triumf och dess slutgiltiga m�l - klassernas avskaffande.
F�reningen av krafterna, som arbetarklassen redan uppn�tt genom den ekonomiska kampen, m�ste samtidigt tj�na som h�vst�ng i dess kamp mot gods�garnas och kapitalisternas makt.
D� jordens och kapitalens herrar alltid anv�nder sina politiska privilegier till att skydda och f�reviga sina ekonomiska monopol och till att f�rslava arbetet, blir er�vringen av den politiska makten proletariatets stora plikt.][1]
8. Varje sektion har r�tt till att utn�mna sin egen sekreterare till att ha direkt f�rbindelse med generalr�det.
9. Envar, som erk�nner och f�rsvarar Den Internationella Arbetarassociationens principer, kan upptagas som medlem. Varje sektion �r ansvarig f�r, att de medlemmar den upptar, �r moralisk of�rvitliga.
10. Varje medlem av Den Internationella Arbetarassociationen kommer f� de f�renade arbetarnas broderliga st�d, f�rs�vida han byter hemvist fr�n ett land till ett annat.
11. F�renade i ett evigt f�rbund av broderlig samverkan, bibeh�ller de arbetarsammanslutningar, som tr�der in i Den Internationella Arbetarassociationen, deras befintliga organisationer or�rda.
12. Dessa stadgar kan revideras p� varje kongress, om tv� tredjedelar av de n�rvarande delegaterna uttalar sig f�r en s�dan revision.
13. Allt, som inte f�reskrivits i f�religgande stadgar, ordnas med hj�lp av s�rskilda best�mmelser, som skall godk�nnas av varje kongress.
[1] Detta till�gg h�rr�r fr�n en resolution fr�n I:a Internationalens kongress i London (1871), vilket senare antogs och f�rdes till stadgorna som artikel 7a.