H�llet: I London den 14 april 1856.
Publicerat: I "The People's Paper" Nr 207, den 19 april
1856.
K�lla: Marx Engels Werke bd XII, s. 3-4; "Rede auf der
Jahresfeier des �People's Paper�". Se �ven det
engelska originalet.
�vers�ttning: Rolf Martens
HTML: Jonas Holmgren
De s� kallade revolutionerna �r 1848 var bara n�gra sm� ynkliga episoder - sm� sprickor och repor i det europeiska samh�llets h�rda skorpa. Men de uppenbarade en avgrund. De avsl�jade under den skenbart solida ytan oceaner av flytande materia, som bara beh�ver expansion f�r att l�ta kontinenter av fast berg spricka s�nder i sm�bitar. Larmande och kaotiska f�rkunnade de prolet�rernas emancipation, d.v.s. det nittonde �rhundradets hemlighet och detta �rhundrades revolution.
Denna sociala revolution var f�rvisso ingen nyhet som hade uppfunnits �r 1848. �nga, elektricitet och spinnmaskin var revolution�rer av mycket farligare karakt�r �n till och med medborgarna Barb�s, Raspail och Blanqui. Men fast�n atmosf�ren vi lever i tynger p� var och en med en vikt av 20.000 sk�lpund, m�rker vi den kanske? Inte mer �n vad det europeiska samh�llet f�re 1848 m�rkte den revolution�ra atmosf�r som omgav det och tryckte p� det fr�n alla sidor.
Det finns ett faktum som �r betecknande f�r detta v�rt nittonde �rhundrade, ett faktum som inget parti v�gar f�rneka. � ena sidan har det vaknat till liv industriella och vetenskapliga krafter som ingen epok i m�nniskans tidigare historia hade en aning om. � andra sidan finns det f�rfallssymptom som �r l�ngt v�rre �n de fasor som det ber�ttas om fr�n det romerska rikets sista tid.
I v�ra dagar tycks varje sak g� havande med sin motsats. Vi ser att maskineriet, som �r beg�vat med den f�runderliga kraften att g�ra det m�nskliga arbetet mindre och fruktbarare, l�ter det f�rtvina och f�rt�r det intill utmattning. De nya k�llorna till rikedom f�rvandlar sig genom en s�llsam f�rtrollning till k�llor till n�d.
Vetenskapens segrar tycks k�pas genom f�rlust av karakt�r. I samma utstr�ckning som m�nniskan betvingar naturen tycks m�nniskan underkuvas av andra m�nniskor eller av sin egen nedrighet. Till och med vetenskapens rena ljus tycks bara kunna lysa mot ovetandets m�rka bakgrund. Allt v�rt uppfinnande och hela v�rt fram�tskridande tycks g� ut p� att de utrustar materiella krafter med andligt liv och f�rdummar det m�nskliga livet till att bli en materiell kraft.
Denna antagonism mellan modern industri och vetenskap p� den ena sidan och modernt el�nde och f�rfall p� den andra, denna antagonism mellan produktivkrafterna och de samh�lleliga relationerna i v�r epok �r ett handgripligt, �verv�ldigande och obestridligt faktum. N�gra partier m� veklaga �ver detta, andra m� f�rs�ka att bli av med de moderna tekniska landvinningarna, f�r att bli av med de moderna konflikterna. Eller de m� inbilla sig att ett s� p�tagligt framsteg i industrin kr�ver en lika p�taglig tillbakag�ng i politiken som komplettering.
Vi f�r v�r del tar inte fel p� skepnaden av den illistige ande som hela tiden uppenbarar sig i dessa mots�gelser. Vi vet att dessa nya krafter i samh�llet f�r att riktigt kunna f� verka bara beh�ver nya m�nniskor som bem�strar dem - och det �r arbetarna.
De �r lika mycket den nya tidens uppfinning som maskinerna sj�lva. I de tidens tecken som bringar borgarklassen, adeln och de el�ndiga tillbakag�ngsprofeterna i f�rvirring ser vi v�r hederv�rde v�n Robin Gooodfellow[1], den gamle mullvaden som undergr�ver s� flinkt, den f�rtr�fflige min�ren - revolutionen.
De engelska arbetarna �r den industriella revolutionens f�rstf�dda s�ner. De kommer allts� helt s�kert inte att vara de sista att hj�lpa den sociala revolution som framkallas av denna industri, en revolution som inneb�r emancipationen i hela v�rlden av deras klass, som �r lika universell som kapitalets herrav�lde och l�neslaveriet. Jag k�nner till de hj�ltemodiga strider som den engelska arbetarklassen har utk�mpat sedan mitten av f�rra �rhundradet - strider som bara d�rf�r �r mindre ber�mda eftersom de �r h�ljda i dunkel och de borgerliga historikerna drar en sl�ja �ver dem.
P� medeltiden fanns det i Tyskland en hemlig domstol, kallad femdomstolen[2]. Den fanns f�r att h�mnas de h�rskande klassernas illg�rningar. Om man s�g ett hus som det var ritat ett r�tt kors p� s� visste man att �garen var d�md av femen. Alla Europas hus har nu det hemlighetsfulla r�da korset ritat p� sig.
Historien �r domaren - dess verkst�llare av domen �r prolet�ren.
[1] Robin Gooodfellow - sagov�sen, som enligt engelsk folktro spelade rollen av m�nniskornas skyddspatron och hj�lpare; en av huvudpersonerna i Shakespeares lustspel "En midsommarnattsdr�m".
[2] Tyska "Femegericht" - hemlig domstol som ut�vade en betydande makt i V�stfalen fr�n slutet av 1100- till mitten av 1500-talet.