H�llet: P� den internationella kongressen i London den
29 november 1847, med anledning av den 17:e �rsdagen av det polska upproret �r
1830.
Publicerat: Den 9 december 1847.
K�lla: Marx Engels Werke bd IV, s. 416-418; "Reden
�ber Polen".
�vers�ttning: Jonas Holmgren
[Tal av Karl Marx]
F�renandet och f�rbr�dringen av nationerna �r en fras, som alla partier f�r p� l�pparna idag, s�rskilt de borgerliga frihandelsm�nnen. Naturligtvis f�religger en best�md sorts f�rbr�dring mellan borgarklasserna i alla nationer. Det �r f�rbr�dringen av f�rtryckare gentemot de f�rtryckta, av exploat�rerna gentemot de exploaterade. Alldeles som borgarklassen i ett land �r f�renat och f�rbr�drat mot proletariatet i det egna landet, trots konkurrensen och striderna mellan medlemmarna av bourgeoisen sj�lva, �r bourgeoisin i alla l�nder enat och f�rbr�drat mot proletariatet i alla l�nder, trots deras inb�rdes strider och konkurrensen p� v�rldsmarknaden. Om folket verkligen skall kunna f�renas, m�ste de ha gemensamma intressen. Om deras intressen skall vara gemensamma, m�ste de nuvarande egendomsf�rh�llandena avskaffas, emedan dessa egendomsf�rh�llanden inneb�r n�gra nationers exploatering av andra: att avskaffa de nuvarande egendomsf�rh�llandena, det ligger endast i arbetarklassens intresse. Dessutom har den ensam medlen f�r detta. Proletariatets seger �ver bourgeoisin �r samtidigt segern �ver de nationella och industriella konflikterna, vilka idag st�ller de olika folken mot varandra som fiender. Proletariatets seger �ver bourgeoisin �r d�rf�r samtidigt startsignalen f�r alla undertryckta nationer.
Det gamla Polen �r emellertid f�rlorat, och vi skulle vara de sista att �nska dess restauration. Men inte bara det gamla Polen �r f�rlorat. Det gamla Tyskland, det gamla Frankrike, det gamla England, hela det gamla samh�llet �r f�rlorat. F�rlusten av det gamla samh�llet �r emellertid ingen f�rlust f�r dem, som intet har att f�rlora i det gamla samh�llet, och i alla nuvarande l�nder �r detta fallet f�r det stora flertalet. De har fastmer allt att vinna p� underg�ngen av det gamla samh�llet, vilken betingar bildningen av ett nytt, ej mer p� klassmots�ttning grundat samh�lle.
Av alla l�nder �r England det, d�r mots�ttningen mellan proletariat och bourgeoisi �r som mest utvecklad. Segern f�r det engelska proletariatet �ver den engelska bourgeoisin �r f�ljaktligen avg�rande f�r segern f�r de f�rtryckta mot deras f�rtryckare. Polen befrias s�ledes inte i Polen, utan i England. Ni chartister har allts� inte bara fromma �nskningar att uttrycka betr�ffande nationernas befriande. Besegra era egna inhemska fiender, och ni kan sedan ha det stolta samvetet, att ha besegrat hela det gamla samh�llet.
[Tal av Friedrich Engels]
Till�t mig, mina v�nner, att idag f�r en g�ngs skull framtr�da i min egenskap av tysk. Vi tyska demokrater har n�mligen ett s�rskilt intresse av Polens befrielse. Det var tyska furstar, som drog stora f�rdelar av Polens delning och det �r tyska soldater, som alltj�mt undertrycker Galizien och Posen. P� oss tyskar, p� oss tyska demokrater framf�rallt m�ste det ligga, att tv�tta bort dessa fl�ckar fr�n v�r nation. En nation kan inte bli fri och samtidigt forts�tta undertrycka andra nationer. Tysklands befrielse kan f�ljaktligen inte f�rverkligas, f�rr�n Polens befrielse fr�n det tyska f�rtrycket kommer till st�nd. Och d�rom har Polen och Tyskland ett gemensamt intresse, och av den orsaken, kan polska och tyska demokrater gemensamt arbeta f�r befrielsen av b�da nationerna. - Jag �r ocks� av den �sikten, att den f�rsta avg�rande striden, d�r f�ljden blir segern f�r demokratin och befrielsen av alla europeiska l�nder, kommer att utg� fr�n de engelska chartisterna. Jag har vistats i England ett par �r nu och under denna tid �ppet anknutit mig till chartistr�relsen. De engelska chartisterna kommer att bli de f�rsta som reser sig, f�r det �r just i England som kampen mellan bourgeoisi och proletariat �r som h�ftigast. Och varf�r �r den h�ftigast d�r? D�rf�r att i England, genom den moderna industrin, genom att maskineriet i klassen av prolet�rer sammanf�rt alla f�rtryckta klasser i en enda stor klass med gemensamma intressen; d�rigenom att p� den motsatta sidan alla klasser av f�rtryckare likaledes f�renats i en enda klass, bourgeoisin. S� �r kampen f�renklad, och s� blir den m�jlig att avg�ra i en sista strid. �r det inte s�? Aristokratin har ingen makt mer i England; bourgeoisin h�rskar ensam och har tagit aristokratin i sl�pt�g. Mot bourgeoisin st�r dock hela den stora massan av folket, f�renade likt en fruktansv�rd Phalanx, vars seger �ver de h�rskande kapitalisterna nalkas n�rmare och n�rmare. Och detta avl�gsnande av motsatta intressen, som f�rr delade in de olika grupperna av arbetare, denna nivellering av livsl�get f�r alla arbetare har du maskineriet att tacka. Utan maskineriet ingen chartism, och ehuru maskineriet f�rs�mrar ditt l�ge momentant, s� �r det likv�l maskineriet som g�r v�r seger m�jlig. Men inte bara i England, i alla andra l�nder har det haft denna verkan p� arbetarna. I Belgien, i Amerika, i Frankrike, i Tyskland har det utj�mnat l�get f�r alla arbetare och utj�mnar det dagligen mer och mer; i alla dessa l�nder har arbetarna nu samma intresse, n�mligen att st�rta klassen, som f�rtrycker dem, bourgeoisin. Denna nivellering av livsl�get, denna identifikation med arbetarnas partiintressen i alla nationer �r resultatet av maskineriet, och f�ljaktligen kvarst�r maskineriet som ett oerh�rt historiskt fram�tskridande. Vad f�ljer av detta f�r oss? Eftersom arbetarnas l�ge i alla l�nder �r detsamma, emedan deras intressen �r detsamma, deras fiende �r densamma, s� m�ste de ocks� k�mpa tillsammans, d�rf�r m�ste de mots�tta sig bourgeoisins f�rbr�dring i alla l�nder med en arbetarnas f�rbr�dring i alla l�nder.