Redakt�rens kommentarer till Det socialistiska uppsvinget p� Kinas landsbygd

September och december 1955

Under redigeringen av Det socialistiska uppsvinget p� Kinas landsbygd skrev kamrat Mao Tsetung 104 kommentarer av vilka 43 har utvalts till denna volym. Vid det utvidgade m�tet med politbyr�n inom Kinas kommunistiska partis Centralkommitt� i Chengtu i mars 1958 trycktes en del av kommentarerna upp igen. Den 19 mars 1958 skrev kamrat Mao Tsetung en f�rklaring. Denna lyder i sin helhet:

Dessa kommentarer, som f�rekom i boken Det socialistiska uppsvinget p� Kinas landsbygd, skrevs i september och december 1955. �nnu i dag har en del av dem inte f�rlorat sin betydelse. Det finns dock i kommentarerna ett p�st�ende om att 1955 var det �r d� socialismen vann en grundl�ggande seger i den avg�rande kampen mot kapitalismen. Det �r inte riktigt att uttrycka saken s�. S� har bor det sagas: 1955 var det �r d� vi vann en grundl�ggande seger betr�ffande den sida av produktionsf�rh�llandena som galler �gander�tten. D�remot vann vi inom andra sidor av produktionsf�rh�llandena s�v�l som i n�gra sidor av �verbyggnaden — n�mligen p� de ideologiska och politiska fronterna — antingen ingen grundl�ggande seger, eller var den seger som vanns inte fullst�ndig och ytterligare insatser kr�vdes. Vi f�ruts�g inte d� att en s� v�ldig storm skulle bryta ut i v�rlden �r 1956, och inte heller att det samma �r skulle komma en kampanj ”mot �verilad framryckning” i v�rt land, en kampanj som dampade massornas entusiasm. Bagge h�ndelserna stimulerade avsev�rt h�gerelementen till att �ka sina vilda angrepp. F�ljaktligen kan vi dra en l�rdom: varken socialistisk revolution eller socialistiskt uppbygge g�r raka sp�ret och vi bor vara beredda att ta itu med m�nga stora sv�righeter som kan dyka upp b�de h�r hemma och utomlands. S�v�l i v�rlden som i v�rt land �r det allmanna laget gynnsamt, det kan vi vara s�kra p�, men m�nga allvarliga sv�righeter kommer med n�dv�ndighet att mota oss och vi m�ste vara beredda att ta itu med dem.

Detta �r en mycket v�lskriven artikel som f�rtj�nar att rekommenderas till l�sarna s�som f�rsta stycket i denna bok. Som artikelns b�rjan beskriver finns det fortfarande ganska m�nga m�nniskor i m�nga delar av landet som ”h�ller sig ifr�n kooperativet” d�rf�r att de �r okunniga om det och �r r�dda f�r att f� fr�gor. ”Beslutsam sammandragning”, massuppl�sning av kooperativ p� kommando, �r likaledes ett uttryck f�r att ”h�lla sig ifr�n kooperativet”. Den enda skillnaden �r att dessa m�nniskor, i st�llet f�r att passivt vika undan, intar en mycket aktiv h�llning och (f�r att anv�nda deras eget uttryck) ”hugger ned” en m�ngd kooperativ med ett enda d�dande hugg. Med yxan i handen hugger de och undg�r p� s� s�tt besv�rliga problem. De s�ger att det inneb�r alla slags sv�righeter att sk�ta ett kooperativ, och enligt dem �r sv�righeterna st�rre �n man n�gonsin kan f�restalla sig. Det finns emellertid otaliga exempel landet �ver som vederl�gger deras argument. Ett s�dant exempel �r erfarenheterna fr�n Tsunhua h�rad i provinsen Hopei. �r 1952 visste ingen d�r hur ett kooperativ skulle sk�tas. Deras l�sning var att l�ra sig hur det skulle g�ras. Deras paroll l�d: ”Partisekreteraren hugger i och alla partimedlemmar hj�lper till att sk�ta kooperativen”. Resultatet blev: ”fr�n att inte veta n�gonting till att veta en hel m�ngd”, ”fr�n att ett f�tal visste hur, till att m�nga visste hur” och ”fr�n att distriktskadrerna sk�tte kooperativen till att massorna sk�ter dem”. Under de tre �ren 1952-54 fullbordade de elva socknarna i tionde distriktet i Tsunhua h�rad i provinsen Hopei i stort sett den halvsocialistiska kooperativa omvandlingen d� 85 procent av de 4.343 bondehush�llen drogs in i kooperativen. J�mf�rt med 1952 visade produktionen inom jordbruk, skogsbruk och boskapssk�tsel i detta distrikt f�ljande �kningar f�r 1954: spannm�l 76 procent, timmer 56,4 procent, frukttr�d 62,87 procent och f�r 463,1 procent. Nu har vi all anledning att st�lla fr�gan: om detta kunde g�ras h�r, varf�r kan det inte g�ras p� andra h�ll? Om ni s�ger att det inte g�r, vilka sk�l har ni d�? Jag kan bara se ett sk�l: ovilja att ta p� sig besv�ret, eller rent ut sagt, h�geropportunism. H�rav f�ljer att folk i kooperativet inte hugger i och att inte alla partimedlemmar hj�lper till att skota kooperativet, h�rav f�ljer att de som ingenting visste fortfarande ingenting vet, att de f� som visste hur, fortfarande �r de enda som vet hur, att distriktskadrerna som sk�tte kooperativen �rde enda som sk�ter dem. Eller hugger de med yxan i handen ned varje besv�rligt kooperativ inom synh�ll. Om detta skal best�r, d� kan vi inte uppn� n�gonting. Vi har st�llt s�dana paroller som ”aktiv ledning och j�mn frammarsch” och ”allsidig planering och effektivare ledning”, och vi inst�mmer i den fullst�ndigt riktiga paroll som kamraterna i Tsunhua h�rad har st�llt: ”Partisekreteraren hugger i och alla partimedlemmar hj�lper till att sk�ta kooperativen”. Har det inte funnits ”aktiv ledning och j�mn frammarsch” i Tsunhua h�rad? Har det inte funnits ”allsidig planering och effektivare ledning”? Jo, naturligtvis. �r detta farligt? �r detta ”�verilad framryckning”? Den fara som finns ligger i att ”h�lla sig ifr�n kooperativet”, och den har kamraterna i Tsunhua h�rad �vervunnit. Faran ligger ocks� i att ”hugga ned” en m�ngd kooperativ under f�rev�ndning att bek�mpa ”�verilad framryckning”, men det har inte h�nt i Tsunhua h�rad. Om, som det p�st�s, ”kooperativens utveckling har g�tt ut�ver massornas politiska medvetenhetsniv� och kadrernas f�rm�ga att leda”, hur kan man d� f�rklara det som h�nde i Tsunhua h�rad? D�r pressade massorna faktiskt p� f�r att bilda kooperativ, d�r f�r�ndrades kadrerna fr�n att inte veta n�gonting till att veta en m�ngd. Alla har �gon. �r det n�gon som ser n�gon fara i Tsunhua h�rad? P� de tre �r under vilka de steg f�r steg fullbordade den kooperativa omvandlingen, �kade spannm�len med 76 procent, timmer med 56,4 procent, frukttr�d med 62,87 procent och f�r med 463,1 procent. Kan detta anses som n�gon slags fara? �r detta ”�verilad frammarsch”? Kan detta betraktas som att ha g�tt ”ut�ver massornas politiska medvetenhetsniv� och kadrernas f�rm�ga att leda”?

I den kooperativa r�relsen i Tsunhua h�rad finns Wang Kuo-fans kooperativ, en g�ng k�nt som ”fattiglapparnas kooperativ” eftersom de tjugotre fattigbondehush�ll som ingick bara �gde ”tre ben” av en �sna. Genom att lita till sina egna krafter fick dess medlemmar ”bergen att ge”[1] en avsev�rd m�ngd produktionsmedel p� tre �r. Det var en bragd som r�rde ganska m�nga bes�kare till t�rar. Detta �r enligt min mening en bild av hela v�r nation. Varf�r skulle inte sexhundra miljoner ”fattiglappar” med sina egna krafter kunna skapa ett blomstrande och starkt socialistiskt land under loppet av n�gra �rtionden? Samh�llets rikedomar skapas av arbetarna, b�nderna och de arbetande intellektuella. Om de tar sitt �de i egna h�nder, f�ljer en marxist-leninistisk linje och energiskt tar itu med problemen i st�llet f�r att undvika dem, kan de �vervinna varje sv�righet p� jorden.

Till sist vill vi tacka f�rfattaren till denna artikel som �r osignerad. Livligt och med fl�dande entusiasm ger han en detaljerad beskrivning av hur omvandlingen till kooperativ har g�tt till i ett distrikt. Detta kan bli ett v�sentligt bidrag till den kooperativa omvandlingen i hela landet. Vi hoppas att varje provins, prefektur och h�rad kan producera en eller flera s�dana artiklar.

(Kommentar till ”Partisekreteraren hugger i och alla partimedlemmar hj�lper till att sk�ta kooperativen”)

F�r m�nga m�nniskor i Kina har 1955 varit ett �r av brustna illusioner. Under f�rsta halv�ret kl�ngde m�nga sig fortfarande i vissa fr�gor envist fast vid sin egen tro. Men under andra halv�ret kunde de inte l�ngre g�ra detta och var tvungna att tro p� det nya. Exempel f�ljer: De ans�g att ”kooperativ omvandling p� tre �r”, som massorna kr�vde, bara var en f�f�ng dr�m; att kooperationen kunde uppn�s snabbare i norr men inte i s�der; att det var om�jligt att sk�ta kooperativ i efterblivna socknar, i bergsomr�den, i nationella minoritetsomr�den, i omr�den bebodda av flera nationaliteter eller i omr�den drabbade av naturkatastrofer; att det var l�tt att s�tta upp ett kooperativ men sv�rt att konsolidera det; att b�nderna var f�r fattiga och inte hade n�got s�tt att skaffa medel; att b�nderna varken kunde l�sa eller skriva och bokh�llare inte kunde anskaffas; att fler kooperativ betydde fler sv�righeter; att kooperativens utveckling hade g�tt ut�ver massornas politiska medvetenhetsniv� och kadrernas erfarenhet; att partiets politik med statsmonopol p� ink�p och f�rs�ljning av spannm�l och dess politik f�r kooperation d�mpade b�ndernas entusiasm f�r produktion; att om inte det kommunistiska partiet omedelbart gav efter i fr�gan om kooperationen skulle det riskera att bryta s�nder f�rbundet mellan arbetare och b�nder; att den kooperativa omvandlingen skulle skapa ett v�ldigt �verskott p� arbetskraft, f�r vilket det inte skulle finnas n�gon anv�ndning. Och m�nga fler exempel av samma slag kunde anf�ras. Med ett ord, allt detta var illusioner. De skingrades allesammans sedan de kritiserats vid Kinas kommunistiska partis Centralkommitt�s sj�tte (utvidgade) plenarm�te i oktober 1955. En flodv�g av socialistisk omvandling sveper �ver landsbygden, och massorna jublar. Detta har varit en djupg�ende l�xa f�r alla kommunister. Massorna har en s�dan v�ldig reserv av socialistisk entusiasm, men hur kom det sig att s� m�nga av de ledande organisationerna kunde vara s� ok�nsliga eller endast n�tt och j�mnt k�nsliga f�r detta f�r n�gra f� m�nader sedan? Varf�r fanns det en s�dan skillnad mellan det som en del ledare t�nkte p� och det som fyllde massornas sinnen? Om vi tar detta som en l�xa, hur b�r man behandla liknande fall och problem i framtiden? Det finns bara ett svar. Skilj er inte fr�n massorna. L�r er i st�llet att urskilja massornas entusiasm i dess v�sen.

(Kommentar till ”En 'efterbliven' by �r inte n�dv�ndigtvis efterbliven i alla avseenden”)

Alla de som tror, att det �r om�jligt f�r varje enskilt omr�de att inom tre �r uppn� kooperativ omvandling av ett l�gre stadium (kooperation p� tre �r var den paroll som massorna reste men opportunisterna kritiserade), och alla de som tror, att det �r om�jligt f�r de omr�den, som befriades senare att uppn� kooperation p� samma g�ng som de omr�den som befriades tidigare, var goda och ta en titt p� denna socken i Kunshans h�rad, provinsen Kiangsu! H�r tog den kooperativa omvandlingen inte tre utan tv� �r. Detta �r inte n�got gammalt befriat omr�de, utan till 100 procent ett nytt befriat omr�de. Och det ligger f�re m�nga av de gamla befriade omr�dena. Vad kan ni g�ra �r det? H�lla det tillbaka? Naturligtvis inte. Opportunisterna m�ste helt enkelt medge sitt nederlag. Massorna har en v�ldig reserv av entusiasm f�r socialismen. De som �ven i revolutionstider inte vet b�ttre �n att h�lla sig till den gamla rutinen, �r helt of�rm�gna att se denna entusiasm. De �r blinda och allt �r m�rkt framf�r dem. Ibland g�r de s� l�ngt att de f�rv�xlar r�tt och fel och v�nder upp och ned p� tingen. Har vi inte tr�ffat p� tillr�ckligt med s�dana m�nniskor? De, som bara f�rst�r att h�lla fast vid den gamla rutinen, underskattar st�ndigt folkets entusiasm. S� snart n�got nytt framtr�der ogillar de det alltid och bek�mpar det genast. Efter�t erk�nner de sitt nederlag och g�r en smula sj�lvkritik. Men n�sta g�ng n�got nytt framkommer, genomg�r de om igen samma process och v�xlar h�llning fram och tillbaka. Och p� detta s�tt kommer de att upptr�da gentemot allt nytt. S�dana m�nniskor �r alltid passiva, vilket visar sig i att de i det kritiska �gonblicket st�r stilla och m�ste ges en h�rd knuff i ryggen innan de tar ett steg fram�t. Precis hur l�nge ska det dr�ja innan s�dana m�nniskor f�rm�r att r�ra sig av egen drift och g� p� ett riktigt s�tt? Det finns ett botemedel f�r den som lider av denna sjuka: att ta tid p� sig att g� ut bland massorna, ta reda p� vad de t�nker p� och se efter vad de g�r, uppt�cka deras avancerade erfarenhet och sprida den. Detta �r ett effektivt recept mot kronisk h�geropportunism, och de som �r anf�ktade av denna tillr�ds att pr�va det.

(Kommentar till ”Denna socken blir kooperativ p� tv� �r”)

Detta �r en bra artikel. N�r man l�ser den ser man att de uighuriska b�nderna �r mycket ivriga att ta kooperationens v�g. De har redan utbildat de kadrer de beh�ver f�r omvandlingen till halvsocialistiska kooperativ. Vissa m�nniskor h�vdar att kooperationen inte kan lyckas bland de nationella minoriteterna. Detta �r inte riktigt. Vi har sett en hel del kooperativ som sk�ts antingen av mongoler, huier, uighurer, miaoer, chuanger eller andra nationella minoriteter var f�r sig eller gemensamt av folk ur olika nationaliteter, och de �r alla mycket framg�ngsrika. Detta faktum vederl�gger den felaktiga synpunkten hos dem som ser ned p� de nationella minoriteterna.

(Kommentar till ”Socken- och bykadrer �r i st�nd att ge ledning �t uppr�ttandet av kooperativ”)

Detta �r en utm�rkt artikel som kommer att �vertyga m�nga m�nniskor. Partiorganisationen h�r har aldrig vacklat i fr�gan om kooperationen. Den stod helt bakom de illa st�llda b�nderna i deras krav att ett kooperativ skulle organiseras med resultat att de vann i sin t�vlan mot de v�lb�rgade mellanb�nderna, utvecklade ett litet kooperativ till ett stort, �kade produktionen varje �r, s� att hela byn blev kooperativ p� mindre �n tre �r. De v�lb�rgade mellanb�nderna hade h�nat: ”T�nka sig, de d�r fattiga satarna tror, att de kan s�tta upp ett kooperativ. Man har v�l aldrig h�rt att en h�nsfj�der flugit upp till himlen”. Men det �r just vad den h�r h�nsfj�dern har gjort. Detta �r en kamp mellan de tv� v�garna — socialismens mot kapitalismens. I Kina �r de rika b�ndernas hush�llning mycket svag (den del av de rika b�ndernas jord som brukades p� ett halvfeodalt s�tt togs ifr�n dem under jordreformen, de flesta av de gamla rika b�nderna lejer inte l�ngre arbetskraft och socialt har de ett mycket d�ligt rykte), men de v�lb�rgade och ganska v�lb�rgade mellanb�nderna som utg�r 20 till 30 procent av landsbygdsbefolkningen �r r�tt starka. En viktig sida av kampen mellan de tv� v�garna p� Kinas landsbygd kommer till uttryck i den fredliga t�vlan mellan fattigb�nderna och de l�gre mellanb�nderna och de v�lb�rgade mellanb�nderna. Vem kan �ka sin produktion under loppet av tv� eller tre �r — de v�lb�rgade mellanb�nderna, som arbetar var f�r sig, eller de fattiga och l�gre mellanb�nderna, som arbetar tillsammans i kooperativ? Till en b�rjan p�gick t�vlan mellan ett antal fattiga och l�gre mellanb�nder, som organiserat sig i kooperativ, och de v�lb�rgade mellanb�nderna, vilka arbetade p� egen hand, medan flertalet av de fattiga och l�gre mellanb�nderna tittade p�. Det var en t�vlan mellan b�da sidorna om att vinna massorna. Bakom de v�lb�rgade mellanb�nderna stod gods�garna och de rika b�nderna som gav dem sitt st�d, ibland �ppet, ibland i hemlighet. P� kooperativens sida stod kommunistiska partiets medlemmar, vilka b�r vara lika fasta i sitt st�d �t kooperativen, som kommunisterna i byn Nantsuichuang i Anyangs h�rad. Det �r synd att inte alla partiavdelningar p� landsbygden var lika fasta. D�r de inte var det, uppstod f�rvirring. F�r det f�rsta, om huruvida en h�nsfj�der kunde flyga upp till himlen. Detta �r naturligtvis en fr�ga av stor betydelse. Vem hade n�gonsin under tusentals �r sett h�nsfj�drar flyga upp till himlen? Att det inte kunde ske, f�ref�ll sj�lvklart. Om inte partiet hade vederlagt p�st�endet, skulle m�nga fattiga och l�gre mellanb�nder blivit f�rvirrade. F�r det andra, skulle kooperativen ha f�tt det mycket besv�rligt med kadrer och, f�r det tredje med s�dana materiella tillg�ngar som krediter, om inte partiet och staten hade kommit till deras hj�lp. De v�lb�rgade mellanb�nderna v�gade sprida s�dana mossbelupna plattheter som ”en h�nsfj�der kan inte flyga till himlen” d�rf�r att kooperativen �nnu inte hade �kat sin produktion, de fattiga kooperativen inte blivit rika kooperativ och kooperativen �nnu inte vuxit i antal fr�n n�gra f� enskilda, isolerade enheter upp till tiotusentals och hundratusentals. De v�gade g�ra det d�rf�r, att partiet �nnu inte hade f�rt en kraftfull, landsomfattande kampanj f�r att bekantg�ra kooperationens f�rdelar, och d�rf�r, att partiet �nnu inte i klara ordalag framh�llit att den mossbelupna plattheten ”en h�nsfj�der kan inte flyga till himlen” inte l�ngre h�ller streck i socialismens tidevarv. De fattiga v�nder upp och ned p� sitt f�rflutna. Det gamla systemet d�r och ett nytt system h�ller p� att f�das. H�nsfj�drar flyger verkligen upp till himlen. Detta har redan h�nt i Sovjetunionen. Det h�nder nu i Kina. Och det kommer att h�nda �ver hela v�rlden. M�nga av v�ra lokala partiorganisationer kan inte ges hela skulden f�r att de f�rsummat att ge de illa st�llda b�nderna ett kraftfullt st�d, ty de h�gre organisationerna hade �nnu inte tilldelat de opportunistiska id�erna d�dsst�ten, de hade inte heller gjort upp omfattande planer f�r att befr�mja den kooperativa omvandlingen och hade �nnu inte givit effektiv ledning �t r�relsen �ver hela landet. Under �r 1955 gjorde vi allt detta, och under loppet av n�gra m�nader f�r�ndrades l�get fullst�ndigt. Ett stort antal m�nniskor som tidigare tittat p�, kom nu i grupper �ver till kooperationens sida. De v�lb�rgade mellanb�nderna �ndrade ocks� tro. En del ans�kte om intr�de i kooperativen, och andra f�rberedde sig att g�ra det. �ven den visaste bland dem v�gade inte l�ngre prata om huruvida en h�nsfj�der kunde flyga upp till himlen. Luften hade helt och h�llet g�tt ur gods�garna och de rika b�nderna. Det faktum att folkregeringen bestraffade ett antal kontrarevolution�rer som st�rt den allm�nna ordningen och f�rs�kt sabotera den kooperativa omvandlingen, spelade ocks� en roll d�rvidlag. Kort sagt, en grundl�ggande f�r�ndring skedde i styrkef�rh�llandet mellan klasskrafterna i v�rt land under den senare h�lften av 1955: socialismen gick i h�jden och kapitalismen d�k ned. Med �nnu ett �r av h�rt arbete under 1956, kommer vi att i stort ha lagt grunden f�r den socialistiska omvandlingen i �verg�ngsperioden.

(Kommentar till ”Vem s�ger att h�nsfj�drar inte kan flyga till himlen”)

De n�stan allest�des n�rvarande h�geropportunisterna inom partiet, som hindrar massorna av fattiga och l�gre mellanb�nder fr�n att ta kooperationens v�g, handlar i samklang med de kapitalistiska krafterna i v�rt samh�lle. Denna artikel ger en god beskrivning av l�get. F�rfattaren sl�r med stor harm mot opportunisterna och st�djer de b�nder som har det illa st�llt. En del m�nniskor p�st�s vara kommunister men visar n�stan inget intresse f�r de socialistiska uppgifter som det nu g�ller att ta itu med. I st�llet f�r att st�dja de entusiastiska massorna sl�r de kallt vatten �ver dem. 1955 har varit det avg�rande �ret i kampen mellan socialism och kapitalism i Kina. Den avg�rande kampen b�rjade f�rst rullas upp under de tre konferenser som Kinas kommunistiska partis Centralkommitt� sammankallade i maj, juli och oktober. Under f�rsta halv�ret 1955 var atmosf�ren vidrig och m�rka moln hotade. Men under andra halv�ret har det skett en fullst�ndig f�r�ndring och klimatet �r helt annorlunda. Som svar p� Centralkommitt�ns maning har tiotals miljoner bondehush�ll g�tt till handling och uppr�ttat kooperativ. N�r utgivaren skriver dessa rader har �ver sextio miljoner bondehush�ll g�tt in i kooperativ i hela landet. Detta �r en rasande flodv�g som sveper undan alla demoner och odjur. M�nniskor av alla slag i v�rt samh�lle har klart avsl�jats f�r vad de �r. Inom partiet �r det likadant. Vid slutet av �ret kommer socialismens seger i stort att vara s�krad. Naturligtvis ligger m�nga strider fortfarande framf�r oss, och ytterligare anstr�ngningar m�ste g�ras f�r att forts�tta kampen.

(Kommentar till ”Opportunismens onda vind d�r, socialismens f�rliga vind stiger”)

Denna artikel �r ocks� intressant. Opportunister som f�rs�ker hejda tidvattnets flodv�g finns n�stan �verallt, men flodv�gen kan aldrig hejdas och socialismen g�r segerrikt fram�t �verallt och sopar undan alla hinder. P� detta s�tt g�r samh�llet fram�t dag f�r dag, i denna process omvandlas folkets t�nkande, i synnerhet n�r revolutionen befinner sig i uppsving.

(Kommentar till ”Arbetarfamiljerna �r mycket ivriga f�r den kooperativa r�relsen”)

Denna artikel ber�ttar en r�rande historia. Vi hoppas v�ra l�sare ska g� igenom den noggrant. Denna uppmaning riktar jag s�rskilt till de kamrater, som inte tror att bondemassorna �r ivriga att sl� in p� socialismens v�g, och de kamrater som �r bara alltf�r redo att ta upp yxan och ”hugga ned” kooperativen. �ver hela landsbygden v�xer de socialistiska faktorerna dag f�r dag och timme f�r timme. Bondemassorna pressar p� f�r att bilda kooperativ, och en m�ngd intelligenta, dugliga, hederliga och entusiastiska ledare stiger fram ur folkets led. Det �r verkligen en mycket uppmuntrande situation. Den allvarligaste bristen �r att partiets ledare p� m�nga h�ll inte har r�rt p� sig f�r att h�lla takten. V�r nuvarande uppgift �r att f� de lokala partikommitt�erna p� olika niv�er att ta initiativet i denna sak i enlighet med den marxist-leninistiska st�ndpunkten, ta det fulla ansvaret f�r uppr�ttandet av kooperativ p� landsbygden, leda r�relsen fram�t med entusiasm, varmt gensvar och energi. Historien om greve Yeh, som p�stod att han �lskade drakar f�r inte upprepas. Man f�r inte bara tala om socialismen i �ratal och sedan pl�tsligt blekna n�r socialismen kommer och knackar p� d�rren.

(Kommentar till ”Ett kooperativ som massorna spontant skapade mot ledningens �nskan”)

Denna socken f�ljer den riktiga linjen: den har redan fem jordbruksproducentkooperativ, sju hopslagna lag f�r �msesidig hj�lp, tre permanenta lag f�r �msesidig hj�lp och fjorton tillf�lliga lag f�r �msesidig hj�lp. Det betyder att det sammanlagda medlemsantalet uppg�r till 98,4 procent av de bondehush�ll som b�r organiseras. F�re december 1954 lade socknens partiavdelning inte tonvikten i sitt ledningsarbete vid r�relsen f�r �msesidig hj�lp och kooperativ, och partimedlemmarna var r�dda f�r sv�righeterna med att leda lagen f�r �msesidig hj�lp. I st�llet f�r att ”partisekreteraren hugger i och alla partimedlemmar hj�lper till att sk�ta kooperativet”, litade partiavdelningen till arbetsgruppen (tydligen s�nd uppifr�n). I hela landet finns det ganska m�nga partiavdelningar p� landsbygden, som �r lika svaga och odugliga i fr�ga om jordbrukskooperationen. F�rutom dessa partiavdelningar �r det ganska troligt att en del partikommitt�er p� h�gre niv� ocks� befinner sig i samma tillst�nd. Det �r h�r skon skaver. Huruvida den socialistiska omvandlingen av jordbruket kan h�lla j�mna steg med landets industrialisering och huruvida den kooperativa r�relsen kan utvecklas p� ett sunt s�tt med s� f� brister som m�jligt och med en garanterad produktions�kning, beror p� om de lokala partikommitt�erna p� olika niv�er snabbt och p� ett riktigt s�tt kan flytta �ver tyngdpunkten i sin ledning till jordbrukskooperationen. Arbetsgrupper b�r s�ndas ut, men det m�ste g�ras klart att de �r d�r bara f�r att hj�lpa de lokala partiorganisationerna, inte f�r att ta deras plats och g�ra dem sysslol�sa och fullst�ndigt beroende. Denna socken i provinsen Kweichow uppn�dde anm�rkningsv�rda framsteg p� bara litet mer �n fem m�nader efter det att ledningen i december 1954 f�r�ndrade sin inst�llning till arbetet. I st�llet f�r att vara beroende av arbetsgruppen h�gg de sj�lva i, och partimedlemmarna slutade vara r�dda f�r sv�righeter. En f�r�ndring av detta slag beror f�rst och fr�mst p� sekreterarna i partikommitt�erna p� alla niv�er — provins och autonomt omr�de, prefektur och autonom prefektur, h�rad och autonomt h�rad och distrikt — s�v�l som p� partiavdelningarnas sekreterare. De m�ste sj�lva ta det fulla ansvaret f�r jordbrukskooperationen. Att vara r�dd f�r besv�r och sv�righeter och v�gra att hugga i n�r man st�lls inf�r denna stora uppgift, och i st�llet bara l�mna �ver den till partiets avdelningar f�r arbetet p� landsbygden eller till arbetsgrupperna — en s�dan inst�llning kommer inte bara att g�ra det om�jligt att genomf�ra uppgiften utan ocks� att skapa ganska m�nga besv�r.

(Kommentar till ”Hur Chunghsins socken i Fengkangs h�rad under partiavdelningens ledning satte ig�ng r�relsen f�r �msesidig hj�lp och kooperation”)

Artikelf�rfattaren s�ger att det var efter ett gemensamt m�te med direkt�rerna f�r kooperationen i h�radet som detta kooperativ utvecklade praktiken att �verg� fr�n tillf�lliga kontrakt till kontrakt baserade p� �rstiderna. H�rav kan man se att ledningen i h�radet �r mycket viktig. Vi hoppas att det ledande organet i vart och ett av Kinas mer �n tv�tusen h�raden noga ska f�lja sin kooperativa r�relses utveckling, fastst�lla problemen, arbeta fram l�sningar p� dem, i r�ttan tid inkalla m�ten med direktorerna f�r alla kooperativen eller n�gra utvalda, fatta beslut och snabbt genomf�ra dem. V�nta inte till dess att problemen tornar upp sig och �stadkommer en massa besv�r innan ni tar itu med dem. Ledare m�ste g� i spetsen f�r r�relsen och inte sl�pa efter den. I varje h�rad �rdet partiets h�radskommitt� som b�r spela huvudrollen i att leda.

(Kommentar till ”Kontrakt baserade p� �rstiderna”)

Detta material �r mycket �vertygande. En sund omvandling till kooperativ p� en ort beror p� partiets politik och arbetsmetoder. Om v�rt partis riktlinjer for omvandlingen till kooperativ �r korrekta, om dess arbetsmetoder f�r att mobilisera massorna till att g� in i kooperativen inte �regenm�ktiga och f�renklade, utan partiet f�rklarar och analyserar saker och ting f�r massorna och helt och fullt litar till deras initiativ och vilja, b�r det inte vara s� sv�rt att genomf�ra omvandlingen till kooperativ och h�ja avkastningen. Byn Tungchuankuo i Hsingtai h�rad i provinsen Hopei ligger i ett gammalt befriat omr�de. Redan f�re 1952 hade alla de sjuttio hush�llen i byn g�tt in i lagen f�r �msesidig hj�lp. De hade en stark partiavdelning och i Wang Chi-chi en ledare som �tnj�t massornas f�rtroende. Alla f�ruts�ttningarna var mogna. D�rf�r organiserade byn 1952 ett kooperativ och genomf�rde omvandlingen till halvsocialistiskt kooperativ p� drygt en m�nad. Vad ska g�ras p� platser d�r f�ruts�ttningarna inte �r s� mogna som i denna by? D� �r det fr�ga om att skapa f�ruts�ttningarna, och det kan g�ras p� n�gra m�nader, ett �r eller n�got mer. De n�dv�ndiga f�ruts�ttningarna kan skapas medan arbetet p�g�r. Att uppr�tta n�gra sm� kooperativ betyder att skapa f�ruts�ttningar f�r den kooperativa omvandlingen av hela byn, hela socknen och hela distriktet. Detta material om Tungchuankuo f�rklarar ocks� utf�rligt hur en partiavdelning b�r bedriva propaganda och fostran bland massorna och hur den b�r lita till massornas initiativ och vilja att sj�lva uppr�tta kooperativ. Metoden med ”omv�nd propaganda”[2], som anv�ndes i denna by, �r v�l v�rd att uppm�rksamma. Materialet beskriver hur kooperativet f�ljde en sick-sack-kurs, d� det tog itu med att organisera och kontrollera arbetet och gick vidare f�r att uppn� stor framg�ng i att �ka produktionen fr�n �r till �r. Fakta visar att detta kooperativ �r sunt. R�ttesn�ret f�r varje kooperativs bed�mning av om det �r sunt eller inte, �r huruvida dess produktion �kar och hur mycket den �kar.

(Kommentar till ”Hela byn gick in i kooperativet p� drygt en m�nad”)

Detta material p�visar sanningen att varje kooperativ d�r oreda r�der, kan st�llas i ordning. Eftersom kooperativets medlemmar alla �r arbetande b�nder kan meningsskiljaktigheterna mellan de olika skikten, vilka de �n m� vara till slut utj�mnas. En tid r�dde det verkligen oreda i en del kooperativ, men enda orsaken var att de inte fick n�gon ledning fr�n partiet, som inte f�rklarade sin politik och sina �tg�rder f�r massorna. ”Vi vet att det �r bra att s�tta upp ett kooperativ. Men n�r vi gjorde det, brydde sig ingen om oss, varken h�radets partikommitt�, distriktets partikommitt� eller den lokala partiavdelningen. De hade kanske inga h�ga tankar om v�r fattiga by, de kunde inte �ta och leva gott h�r, och d�rf�r kom de aldrig hit.” Detta och detta allena �r orsaken till den oreda som finns. Utan ledning fr�n partiet uppst�r det naturligtvis oreda. S� snart ledning ges, upph�r oredan. Detta material st�ller ocks� fr�gan om kooperativ kan uppr�ttas i efterblivna byar. Svaret �r ”ja”. Det kooperativ f�rfattaren beskriver ligger just i en efterbliven by. Ungef�r fem procent av landets alla byar �r efterblivna. Vi m�ste uppr�tta kooperativ i alla dessa byar och under kamp f�r det utpl�na deras efterblivenhet.

(Kommentar till ”Ett kooperativ i oreda st�lls i ordning”)

Detta �r ett vanligt men allvarligt problem. Partikommitt�erna p� alla niv�er och de kamrater som s�nts att v�gleda arbetet med landsbygdsomr�dena, b�r �gna det full uppm�rksamhet. Det �r absolut n�dv�ndigt att de nuvarande fattiga b�nderna och de nya l�gre mellanb�nderna intar den ledande st�llningen inom kooperativets ledande instans, med de gamla l�gre mellanb�nderna och de nya och �ldre �vre mellanb�nderna som hj�lpstyrka. Endast p� detta s�tt kan enhet mellan de fattiga b�nderna och mellanb�nderna uppn�s, kooperativen konsolideras, produktionen utvidgas och den socialistiska omvandlingen av hela landsbygden genomf�ras p� ett riktigt s�tt i enlighet med partiets politik. Utan denna f�ruts�ttning kan inte enhet mellan fattiga b�nder och mellanb�nder uppn�s, kan inte kooperativen bef�stas, kan inte produktionen utvidgas och kan inte den socialistiska omvandlingen av hela landsbygden genomf�ras. M�nga kamrater f�rst�r inte detta. De vidh�ller att det var n�dv�ndigt f�r fattigb�nderna att inta ledarst�llningen under jordreformen, eftersom fattigb�nderna d� utgjorde 50, 60 eller 70 procent av landsbygdsbefolkningen och �nnu inte flyttat upp i mellanb�ndernas l�ge, medan mellanb�nderna vacklade i fr�ga om jordreformen. F�ljaktligen var det en verklig n�dv�ndighet. De p�st�r att vi nu befinner oss i den period d� jordbrukets socialistiska omvandling f�rsigg�r och att flertalet av de f�re detta fattigb�nderna blivit nya mellanb�nder. De s�ger ytterligare att de gamla mellanb�nderna �ger rikligt med produktionsmedel och att det �r om�jligt f�r kooperativen att, utan deras medverkan, ta itu med bristen p� produktionsmedel. D�rf�r vidh�ller dessa kamrater, att vi inte l�ngre ska f�ra fram parollen om att st�dja sig p� de fattiga b�nderna och trygga deras ledande st�llning, och att denna paroll �r skadlig f�r den kooperativa r�relsen.

Detta �r, anser vi, en felaktig synpunkt. Om arbetarklassen och kommunistiska partiet i en socialistisk anda och medelst det socialistiska systemet ska grundligt omvandla hela systemet med sm�b�ndernas privata �gande av produktionsmedlen kan de g�ra det p� ett relativt smidigt s�tt enbart genom att lita till den breda massan av fattiga b�nder, som f�rut bildade halvproletariatet. Annars blir det verkligt sv�rt att genomf�ra denna omvandling. Ty halvproletariatet p� landsbygden h�ller mindre envist fast vid sm�b�ndernas privata �gande av produktionsmedlen. De �r mer beredda att acceptera socialistisk omvandling. De flesta av dem har nu blivit nya mellanb�nder, men med undantag f�r en del av dem som blivit v�lb�rgade, har flertalet av de nya mellanb�nderna en h�gre politisk medvetenhet eftersom de l�tt kan dra sig till minnes sitt forna el�nde. Sedan finns de gamla l�gre mellanb�nderna. Deras ekonomiska status och politiska inst�llning skiljer sig fr�n de nya och gamla mellanb�ndernas �vre skikt, dvs de v�lb�rgade eller ganska v�lb�rgade liknar mer eller mindre mellanb�nderna. D�rf�r m�ste vi under den kooperativa omvandlingen �gna uppm�rksamhet �t:

1) de fattiga b�nderna som fortfarande har sv�righeter;
2) det l�gre skiktet bland de nya mellanb�nderna och
3) det l�gre skiktet bland de gamla mellanb�nderna.

Dessa tre grupper �r mer beredda att acceptera en socialistisk omvandling. De b�r bli de f�rsta som dras in i kooperativen grupp f�r grupp och fr�n det ena stadiet till det andra; dessutom b�r vi bland dem utse ett visst antal, som har h�gre politisk medvetenhet och st�rre organisatorisk f�rm�ga, och utbilda dem till ryggrad i ledningen f�r kooperativen och vara noga med att v�lja dem s�rskilt ur de nuvarande fattiga b�ndernas och de nya l�gre mellanb�ndernas led. Detta betyder inte att p� nytt fastst�lla klassernas l�ge p� landsbygden, utan �r en politisk linje som under den kooperativa omvandlingens g�ng noga ska f�ljas av partiavdelningarna och av de kamrater som s�nts ut att v�gleda arbetet och som b�r offentligen klarg�ras f�r bondemassorna. Vi menar inte heller, att de v�lb�rgade mellanb�nderna ska h�llas utanf�r kooperativen. Vad vi menar �r, att de ska sl�ppas in endast n�r de har h�jt sin socialistiska medvetenhet och �r villiga att g� med och acceptera de fattiga b�ndernas ledarskap (inklusive de nuvarande fattiga b�nderna samt alla de nya l�gre mellanb�nderna som f�rr var fattigb�nder), och att vi inte med deras oxar och jordbruksredskap i tankarna tvingar dem att g� med om de inte vill. De som redan �r med i kooperativen f�r blir kvar om de s� �nskar. De som har ans�kt om uttr�de, men har �vertygats att �ndra uppfattning, f�r ocks� bli kvar. Kooperativ kan organiseras �ven d�r produktionsmedlen �r ganska obetydliga, vilket har bevisats av de m�nga kooperativ som organiserats av fattiga och l�gre mellanb�nder. Dessutom menar vi inte, att inte en enda v�lb�rgad mellanbonde b�r till�tas tj�na som kader i ett kooperativ. N�gra f� v�lb�rgade mellanb�nder, vilka �r v�l ansedda bland flertalet av kooperativets medlemmar f�r sin h�gre socialistiska medvetenhetsniv�, sitt intresse f�r kooperation och sin kunnighet, kan tj�na som kadrer. Emellertid �r det absolut n�dv�ndigt att �t fattigb�nderna trygga den ledande st�llningen i kooperationen (f�r att upprepa, de som nu �r fattiga b�nder och alla de nya l�gre mellanb�nder, som f�rut var fattiga b�nder, vilka tillsammans utg�r flertalet eller det �verv�ldigande flertalet av landsbygdsbefolkningen). Vad det ledande organets sammans�ttning ang�r b�r de utg�ra ungef�r tv� tredjedelar, medan mellanb�nderna (inklusive de gamla mellanb�nderna och de nya och gamla �vre mellanb�nderna) b�r utg�ra omkring en tredjedel men inte mera. Vad den ledande principen ang�r m�ste kooperativen f�lja politiska riktlinjer som �r till nytta f�r s�v�l fattiga b�nder som mellanb�nder och inte skadar n�gon av deras intressen. I detta syfte �r det likaledes n�dv�ndigt att trygga den ledande st�llningen �t de fattiga b�nderna. I de kooperativ, d�r mellanb�nderna innehar den ledande st�llningen, blir de fattiga b�nderna vanligen knuffade �t sidan och deras intressen kr�nks. Erfarenheterna fr�n Kaoshans socken i Changshas h�rad, provinsen Hunan, visar till fullo att det �r absolut n�dv�ndigt och m�jligt att uppr�tta de fattiga b�ndernas ledande st�llning och att p� denna grund fast enas med mellanb�nderna. De visar ocks� hur farligt det kan bli om det inte g�rs. Artikelns f�rfattare f�rst�r till fullo partilinjen. Den metod som anv�ndes var ocks� riktig, n�mligen, att f�rst genomf�ra den br�dskande uppgiften att �ka produktionen och sedan trygga de fattiga b�ndernas ledande st�llning inom ledningen. Resultatet blev att de fattiga b�nderna hade all heder av sitt arbete, och att ocks� mellanb�nderna blev imponerade.

F�rfattaren s�ger oss ocks� n�got mycket viktigt. �r det b�ttre att uppl�sa ett kooperativ, som befinner sig i oreda, �n att skaka om det ordentligt och hj�lpa det att ta sig ur oredan och fram till en sund grundval? �r det m�jligt att st�lla ett s�dant kooperativ i ordning och bef�sta det? Han s�ger oss p� ett mycket �vertygande s�tt att vi, i st�llet f�r att uppl�sa ”III:e klasskooperativen”, b�r gripa oss an med arbetet att reda upp dem. Efter ett s�dant kraftprov, �r det m�jligt f�r ett ”III:e klasskooperativ” att bli ett ”I:a klasskooperativ”. Denna erfarenhet delas av m�nga andra orter runtom i landet, och �r inte begr�nsat till Kaoshans socken i Changshas h�rad.

(Kommentar till ”Hur den ledande st�llningen i Wutangs jordbruksproducenters kooperativ �vergick fr�n mellanb�nderna till fattigb�nderna”)

Den fr�ga som h�r tas upp �r av allm�n betydelse. Det �r n�dv�ndigt att enas med mellanb�nderna och fel att inte g�ra det. Men vem b�r arbetarklassen och kommunistiska partiet lita till p� landsbygden f�r att enas med mellanb�nderna och uppn� den socialistiska omvandlingen av hela landsbygden? Sannerligen inga andra �n fattigb�nderna. S� var fallet tidigare, n�r vi f�rde kamp mot gods�garna f�r att genomf�ra jordreformen, och s� �r fallet idag, n�r kampen f�rs mot rika b�nder och andra kapitalistiska element f�r att uppn� jordbrukets socialistiska omvandling. Under b�da dessa revolution�ra perioder vacklade mellanb�nderna i det inledande skedet. Endast d� mellanb�nderna klart ser �t vilket h�ll vinden bl�ser och endast d� revolutionens seger �r i sikte, kommer de �ver p� revolutionens sida. Fattigb�nderna m�ste p�verka mellanb�nderna och vinna �ver dem, s� att revolutionen breddas dag f�r dag till den slutliga segern. F�rvaltningskommitt�erna i jordbruksproducentkooperativen idag, liksom bondef�reningarna f�rr i tiden, m�ste dra till sig de gamla l�gre mellanb�nderna och en del nya och gamla �vre mellanb�nder, s�dana som �r representativa f�r detta skikt och har relativt h�g politisk medvetenhet. Men det b�r inte finnas f�r m�nga av dem i kommitt�n, ungef�r en tredjedel �r den r�tta proportionen. De �vriga tv� tredjedelarna b�r vara fattigb�nder (b�de nuvarande fattigb�nder och nya l�gre mellanb�nder som tidigare var fattigb�nder). Allm�nt talat b�r nyckelposterna i kooperativet innehas av fattigb�nder (f�r att upprepa: b�de nuvarande fattigb�nder och alla de nya l�gre mellanb�nder som tidigare var fattigb�nder). Men s�dana poster kan ocks� innehas av gamla l�gre mellanb�nder och en del av de nya och gamla h�gre mellanb�nder som har en h�g politisk medvetenhet och verkligen �r �rliga och dugliga. I Fuans h�rad i provinsen Fukien har ett kooperativ som leds av fattigb�nder och ett annat som leds av mellanb�nder intagit olika st�llning till socialismens sak. Detta g�ller �verallt och b�r inte betraktas som en enstaka f�reteelse.

(Kommentar till ”En l�rdom som dragits ur ett 'mellanbondekooperativs' existens j�msides med ett 'fattigbonde-kooperativ' i Fuans h�rad”)

Detta material �r nyttigt och v�rt allm�n uppm�rksamhet. Det beskriver str�mningarna bland de olika skikten p� landsbygden. Mest entusiastiska f�r den kooperativa omvandlingen �r de fattiga b�nderna. M�nga mellanb�nder vill ”v�nta och se ett tag” och �nskar ”st� utanf�r och vara fria”, framf�r allt d�rf�r att de vill komma underfund med om det skulle vara en d�lig aff�r f�r dem att investera sina produktionsmedel i kooperativen; de kan sv�nga in p� antingen den ena eller den andra v�gen. M�nga v�lb�rgade mellanb�nder k�nner en stark ovilja mot kooperation. De v�rsta av dem s�ljer sina produktionsmedel och smusslar undan pengarna eller s�tter upp falska kooperativ och ett f�tal sl�r sig till och med ihop med gods�gare och rika b�nder. Vi hoppas att alla de kamrater som deltar i arbetet p� landsbygden ska noggrant iaktta och analysera str�mningarna bland de olika skikten p� sina orter, s� att de kan anta en politik som �r avpassad till f�rh�llandena. Materialet n�mner den felaktiga tendensen att �gna sig �t kooperativen p� bekostnad av lagen f�r �msesidig hj�lp och rekommendera allomfattande planering och allsidiga �verv�ganden, och detta �r riktigt. ”N�tverket av �msesidig hj�lp och kooperation” �r en god id� som tar h�nsyn till b�de kooperativen och lagen f�r �msesidig hj�lp, s� att kooperativen verkligen kan hj�lpa lagen f�r �msesidig hj�lp och enskilt arbetande b�nder att l�sa sina nuvarande sv�righeter i produktionen. Fattigbondefonden m�ste genast g�ras tillg�nglig f�r byarna. De fattiga b�nder som �nnu inte har g�tt in i kooperativ b�r f� veta att de kan f� bidrag ur denna fond s� snart de g�r in.

(Kommentar till ”Nytt l�ge och nya problem”)

Detta kooperativs politik �r riktig. Alla kooperativ b�r g�ra samma sak. I sina resolutioner eller direktiv till fr�gan om den kooperativa omvandlingen b�r provinserna p�peka att alla kooperativ har p� sitt ansvar att l�sa sv�righeterna f�r �nkor, f�r�ldral�sa och andra medlemmar som �r utan f�rs�rjare och inte har n�gon arbetskraft (det var riktigt att ta in s�dana som medlemmar) och likas� f�r de medlemmar som har arbetskraft men lider sv�rt. Nu finns det ganska m�nga kooperativ som saknar den socialistiska andan att bist� familjer i n�d och som till och med st�nger ute fattiga b�nder. Detta �r helt felaktigt. Regeringen har nu inr�ttat en fattigbondefond som kan hj�lpa dessa att l�sa problemen om oxar och jordbruksredskap, men som �nnu inte kan l�sa problemen f�r en del fattigbondefamiljer som har brist p� arbetskraft. Den kan inte heller helt l�sa problemen f�r en del andra familjer som lider brist p� f�da f�re den nya sk�rden. Dessa problem kan l�sas endast genom att lita till styrkan hos massorna i kooperativen.

(Kommentar till ”Partiavdelningen i Chingfengs socken i Hsiangtans h�rad hj�lper fattiga kooperativmedlemmar att �vervinna sina sv�righeter”)

H�r �r en verkligt intressant ber�ttelse. Socialismen, som �r n�got nytt, kommer till endast genom h�rd kamp mot det som �r gammalt. Vid en tidpunkt f�ljer en del av samh�llet envist en inarbetad rutin. Vid en annan tidpunkt �r precis samma m�nniskor fullt i st�nd att �ndra sin inst�llning och gynna det nya. Under f�rsta halv�ret 1955 var de flesta v�lb�rgade mellanb�nder fortfarande emot kooperationen, men under andra halv�ret �ndrade sig en del av dem och uttryckte en �nskan om att g� med i kooperativen — fast�n n�gra gjorde det i hopp om att skaffa sig ledningen i kooperativen. Ytterligare en grupp vacklade mycket, sade att de ville g� med men var i sj�l och hj�rta motstr�viga. En tredje grupp var envisa motst�ndare och ville fortfarande v�nta och se. I denna sak b�r partiorganisationerna p� landsbygden ha t�lamod med detta skikt och ge det tid. F�r att trygga de fattiga b�ndernas och de nya l�gre mellanb�ndernas ledande st�llning i kooperativens ledning, kan det mycket v�l visa sig vara en f�rdel om en del av de v�lb�rgade mellanb�nderna g�r in i kooperativen n�got senare.

(Kommentar till ”De valde beslutsamt kooperationens v�g”)

Livsblodet i allt ekonomiskt arbete �r politiskt arbete. Detta g�ller alldeles s�rskilt i en tid d� samh�llssystemet och det ekonomiska systemet genomg�r grundl�ggande f�r�ndringar. Den jordbrukskooperativa r�relsen har fr�n f�rsta b�rjan varit en h�rd ideologisk och politisk kamp. Inget kooperativ kan uppr�ttas utan att genomg� en s�dan kamp. Innan ett helt nytt samh�llssystem kan byggas p� det gamlas plats, m�ste platsen sopas ren. Rester av gamla id�er, som �terspeglar det gamla systemet, kommer alltid att finnas kvar i m�nniskors sinnen under l�ng tid, och f�rsvinner inte l�tt. Sedan ett kooperativ har uppr�ttats, m�ste det genomg� m�nga fler strider innan det kan bef�stas. Till och med d�, kan det falla samman i det �gonblick det slappnar av i sina bem�danden. Ett exempel h�rp� �r Sanlouszukooperativet i Hsiehyu h�rad, provinsen Shansi, som n�stan f�ll ihop av brist p� fortsatta bem�danden just efter att det konsoliderats. Inte f�rr�n den lokala partiavdelningen hade kritiserat sina misstag, �terupptagit masskolningen f�r socialismen och mot kapitalismen och �terupptagit sitt politiska arbete, �vervanns krisen och kooperativet kunde v�xa p� nytt. Bek�mpandet av spontana tendenser till kapitalism, vilka k�nnetecknas av sj�lviskhet, och befr�mjandet av socialismens anda, som g�r principen att f�rbinda det kollektiva intresset med det individuella till en norm f�r bed�mning av alla ord och handlingar — dessa �r de ideologiska och politiska garantierna f�r den gradvisa �verg�ngen fr�n den utspridda sm�bondehush�llningen till den kooperativa storhush�llningen. Detta medf�r en oerh�rd massa h�rt arbete som m�ste genomf�ras konkret och omsorgsfullt i enlighet med b�ndernas egen levande erfarenhet och inte p� ett klumpigt och f�renklat s�tt. Det b�r utf�ras, inte isolerat fr�n v�ra ekonomiska �tg�rder utan i samband med dem. Vi har redan en ganska rik erfarenhet av detta slags arbete i landsomfattande skala. Bevis f�r detta finns i s� gott som varje artikel i denna bok.

(Kommentar till ”En allvarlig l�xa”)

St�ndpunkten i denna artikel �r riktig. Kooperativen m�ste betona vikten av att utf�ra politiskt arbete v�l. Det grundl�ggande kravet i politiskt arbete �r att st�ndigt bibringa bondemassorna socialistisk ideologi och kritisera kapitalistiska tendenser.

(Kommentar till ”Politiskt arbete i Changkuochuangs kooperativ”)

Denna situation f�rtj�nar att uppm�rksammas. Bland de v�lb�rgade b�nderna finns allvarliga tendenser till kapitalism. Dessa tendenser kommer att stegras om vi p� minsta s�tt f�rsummar det politiska arbetet bland b�nderna, inte bara under den kooperativa omvandlingen utan �ven under en mycket l�ng period d�refter.

(Kommentar till ”En beslutsam kamp m�ste f�ras mot tendensen till kapitalism”)

Detta �r en mycket bra redog�relse f�r hur ett kooperativ ska konsolideras, och den b�r rekommenderas. Ett nytt samh�llssystems f�delse �tf�ljs alltid av bifallsrop och sm�delser, det vill s�ga, det nya systemets �verl�gsenhet propageras och det gamlas efterblivenhet kritiseras. Det �r om�jligt att under lugn st�mning genomf�ra en s� omv�lvande uppgift som att f� cirka 500 miljoner kinesiska b�nder att f�reta en socialistisk omvandling. D�rf�r anst�r det oss kommunister att utf�ra t�lmodig, livlig och l�ttf�rst�elig propaganda och fostran bland bondemassorna, vilka �r nedtyngda av det gamla systemets b�rdor. Detta g�rs nu i varje del av landet, och m�nga av de kamrater som deltar i arbetet p� landsbygden, har visat sig vara goda propagandister. Den metod som beskrivs i denna artikel, ”g�r fyra j�mf�relser och fem utr�kningar”[3] , �r utm�rkt f�r att i l�ttf�rst�eliga ordalag f�r b�nderna klara ut vilket system som �r bra och vilket som �r d�ligt. Den har stor �vertygande kraft. Den �r helt olik den metod som anv�nds av vissa kamrater, som inte �r s� bra p� propaganda och inte kan komma med n�got �vertygande utan bara s�ger: ”Antingen f�ljer ni kommunistiska partiets v�g eller Chiang Kai-sheks,” och p� s� vis f�rs�ker underkuva �h�rarna genom att hota att s�tta etiketter p� dem. Den �r en metod som utg�r fr�n b�ndernas egna erfarenheter p� orten och ger dem en detaljerad analys, d�rav dess stora �vertygande kraft.

(Kommentar till ”Bra erfarenheter f�r hur ett kooperativ ska konsolideras”)

Sabotage mot den kooperativa r�relsen fr�n kontrarevolution�rernas sida �r en vanlig f�reteelse, inte alls begr�nsad till Tuyuns h�rads femte distrikt i provinsen Kweichow, men mycket lite skrivs om det i liknande skrifter i andra provinser. Under loppet av den kooperativa omvandlingen m�ste alla kamrater som arbetar p� landsbygden �gna stor uppm�rksamhet �t kampen mot kontrarevolution�r skadeg�relse. Som i detta distrikt i Tuyuns h�rad b�r s�kerhetsgrupper s�ttas upp i kooperativen med medlemmar av partiet och ungdomsf�rbundet som sitt starkaste st�d. Det �r absolut n�dv�ndigt att distriktets partikommitt�, under ledning och �vervakning av h�radets, studerar l�get, genomf�r propaganda och f�rklarar saker och ting f�r folk inom och utom partiet, och f�r massorna att vara p� sin vakt mot kontrarevolution�r skadeg�relse. Sedan b�r den unders�ka, rensa ut och straffa de kontrarevolution�rer och andra d�liga element som har n�stlat sig in i kooperativens ledande organ. De som ska rensas ut m�ste dock vara inbitna kontrarevolution�rer och d�liga element. Bra folk eller m�nniskor som bara har en del brister f�r inte st�mplas som d�liga. I synnerhet m�ste straffen vara sk�liga, och de m�ste godk�nnas av h�radsmyndigheterna.

(Kommentar till ”Bedriv beslutsam kamp mot kontrarevolution�rt sabotage”)

F�r att bygga ett stort socialistiskt samh�lle �r det av st�rsta vikt att mobilisera kvinnornas breda massor till att delta i produktiv verksamhet. I produktionen m�ste m�n och kvinnor erh�lla lika l�n f�r lika arbete. Verklig j�mlikhet mellan k�nen kan f�rverkligas endast under den process i vilken samh�llet som helhet genomg�r en socialistisk omvandling.

(Kommentar till ”Kvinnorna �r nu ute p� arbetsfronten”)

Detta �r en utm�rkt artikel som kan tj�na som referensmaterial f�r alla orter. Ungdomen �r samh�llets mest aktiva och dynamiska kraft. Den �r ivrigast att l�ra och minst konservativ i sitt t�nkande. Detta g�ller s�rskilt i socialismens era. Vi hoppas att de lokala partiorganisationerna p� alla orter i samarbete med ungdomsf�rbundets organisationer ska �gna s�rskild uppm�rksamhet �t att ge fritt spelrum �t v�ra ungdomars energi och inte bara ta dem f�r givna och f�rbise deras s�rdrag. Naturligtvis b�r de unga l�ra av �ldre m�nniskor och s� l�ngt som m�jligt f�rs�ka vinna deras samtycke n�r de vill g�ra nyttiga saker. De �ldre �r mer betungade av konservativa id�er och h�mmar ofta de unga i deras progressiva verksamhet. De l�ter sig inte �vertygas f�rr�n de unga har lyckats med n�got. Allt detta beskrivs p� ett utm�rkt s�tt i artikeln. Naturligtvis ska man inte kompromissa med konservativa id�er. N�v�l, l�t oss g�ra ett f�rs�k, och om det lyckas kommer de �ldre att ge med sig.

(Kommentar till ”Ungdomens st�tbrigad i Jordbruksproducentkooperativet nr 9 i Hsinpings socken i Chungshans h�rad”)

H�r �r �nnu en bra artikel som kan tj�na som referensmaterial f�r alla orter. Den n�mner organiseringen av mellanskolelever och dem som g�tt ur grundskolan till att delta i den kooperativa r�relsen. Detta �r v�rt speciell uppm�rksamhet. Alla dylika utbildade ungdomar som kan bege sig ut och arbeta p� landsbygden b�r vara glada att g�ra det. Landsbygden �r en stor v�rld d�r man kan utr�tta mycket.

(Kommentar till ”Erfarenheter av hur den kooperativa omvandlingen planerades i en socken”)

H�r �r en till: Chen Hsueh-meng. I Kina �r dylika hj�ltar legio, men det �r synd att v�ra f�rfattare inte s�ker r�tt p� dem. Vad de m�nniskor ang�r, som beger sig till landsbygden f�r att v�gleda den kooperativa r�relsen s� ser de mycket men skriver f�ga.

(Kommentar till ”Chen Hsueh-meng, f�reg�ngsman i den kooperativa omvandlingen”)

Denna v�lskrivna artikel �r v�rd att rekommendera till alla partiets och ungdomsf�rbundets kommitt�er p� h�rads- och distriktsniv� och till partiets och ungdomsf�rbundets avdelningar i alla socknar. Alla kooperativ b�r f�lja det exempel som h�r beskrivs. F�rfattaren f�rst�r partiets linje och tr�ffar huvudet p� spiken. Spr�ket �r bra, artikeln �r l�ttl�st och har ingen bismak av stereotypt partiskriveri. Vi vill h�r f�sta l�sarens uppm�rksamhet p� att m�nga av v�ra kamrater �r hemfallna �t stereotypt partiskriveri och att artiklarna som de tillverkar inte �r livfulla, saknar friskhet och ger l�saren huvudv�rk. De bryr sig inte om satsbildning eller uttryckss�tt och de �r f�rtjusta i en stil som �r en korsning mellan det litter�ra spr�ket och vardagsspr�ket, ibland l�ngrandig och oredig, ibland korthuggen och �lderdomlig, som om de ville pl�ga l�saren. Ganska m�nga av de �ver 170 artiklar som utvalts f�r denna bok osade kraftigt av stereotypt partiskriveri. Endast efter upprepade putsningar blev de n�gorlunda l�sbara. �nd� f�rblev n�gra f� ganska oklara och sv�ra att f�rst�. De har tagits med enbart for sitt inneh�lls skull. Hur l�nge ska det dr�ja innan vi ser mindre av detta stereotypa partiskriveri, som ger oss s�dan huvudpina? Det �r en uppgift f�r de kamrater som arbetar s�som redakt�rer p� v�ra tidningar och tidskrifter att �gna uppm�rksamhet �t denna sak, be sina bidragsgivare att skriva sammanh�ngande och livfullt och sj�lva p�ta sig att putsa manuskripten.

(Kommentar till ”Det stora politiska arbetet i kooperativen”)

Det kooperativ som h�r presenteras �r ”fattiglapparnas kooperativ” som leds av Wang Kuo-fan. Flit och sparsamhet b�r vara principen f�r sk�tseln av alla v�ra jordbruksproducentkooperativ, ja, av alla v�ra ekonomiska f�retag. Flit och sparsamhet b�r till�mpas vid sk�tseln av fabriker och butiker och alla stats�gda, kooperativa och �vriga f�retag. Denna princip bor iakttas i allt som g�rs. Den �r principen for att ekonomisera, en av grundprinciperna i socialistisk hush�llning. Kina �r ett stort land, men det �r alltj�mt mycket fattigt. Det kommer att ta flera decennier att g�ra Kina v�lm�ende. �ven d� m�ste vi fortfarande iaktta principen om flit och sparsamhet. Men det �r under de n�rmaste decennierna, under loppet av flera fem�rsplaner, som vi alldeles s�rskilt m�ste betona flit och sparsamhet och �gna s�rskild uppm�rksamhet �t att ekonomisera. Det finns nu m�nga kooperativ som �gnar f�ga uppm�rksamhet �t att ekonomisera. Detta �r en osund tendens som genast b�r r�ttas till. Kooperativ som sk�ts med flit och sparsamhet finns det i varje provins och h�rad, och deras exempel b�r g�ras k�nda f�r alla att f�lja. De kooperativ som �r flitiga och sparsamma, som f�r den h�gsta avkastningen och g�r bra ifr�n sig p� alla omr�den b�r prisas, medan de som �r sl�saktiga, f�r mycket l�g avkastning och klarar sig d�ligt i alla avseenden b�r kritiserar.

(Kommentar till ”Sk�t kooperativet med flit och sparsamhet”)

Detta �r en l�ngsiktig sju�rsplan f�r ett stort kooperativ (de kallar det f�r kollektivjordbruk, d.v.s. ett kooperativ) som kommer att omfatta hela socknens dryga tusen hush�ll. Planen kan f�r alla orter tj�na som material att referera till. Folk kommer att f�rst� behovet av denna typ av l�ngsiktig plan sedan de har g�tt igenom dess inneh�ll. M�nniskosl�ktets utveckling str�cker sig hundratusentals �r tillbaka i tiden men h�r i Kina �r det f�rst idag som betingelser har s�krats f�r en planerad utveckling av v�r ekonomi och v�r kultur. Nu n�r dessa f�ruts�ttningar finns kommer v�rt land att f�r�ndras fr�n �r till �r. F�r�ndringarna under varje fem�rsperiod blir avsev�rda, och �nnu st�rre blir de efter flera fem�rsperioder.

(Kommentar till ”Kollektivjordbruket R�da stj�rnans l�ngtidsplan”)

Detta �r en bra artikel. Alla b�r l�sa den, och kooperativ p� alla orter kan se efter i den n�r de g�r upp sina egna l�ngtidsplaner. Som f�rfattaren s� tr�ffande uttrycker det: ”Hela processen med att g�ra upp en produktionsplan �r en process av kamp mellan avancerat och konservativt t�nkande.” Konservativa tankar st�ller till med problem n�stan �verallt. F�r att �vervinna dem och f�ra produktionskrafterna och produktionen ett stort steg fram�t b�r alla orter och kooperativ g�ra upp sina egna l�ngtidsplaner.

(Kommentar till ”Ett kooperativs tre�rsplan f�r produktionen”)

Denna socken har gjort upp en tv��rsplan f�r den kooperativa omvandlingen, h�jd produktion, vattenreglering, konsolidering av partiets och ungdomsf�rbundets organisationer, kultur- och utbildningsarbete och s� vidare, och likadant b�r varje socken i Kina g�ra. En del m�nniskor s�ger, det �r sv�rt att g�ra upp planer, men hur lyckades d� denna socken med det? Under 1956 b�r varje h�rad, distrikt och socken i v�rt land g�ra upp en allsidig plan som innefattar fler omr�den �n den ovann�mnda: t.ex. bin�ringar, handel, finanser, skogsodling och h�lsov�rd. �ven om planen �r lite grov och inte helt st�mmer �verens med de verkliga f�rh�llandena, �r den b�ttre �n ingen plan alls. Om en eller tv� h�rad, distrikt eller socknar i en provins kan framst�lla relativt bra planer, kan dessa omedelbart spridas och tj�na som f�red�men f�r andra h�rad, distrikt och socknar. Planering s�gs vara sv�r, men den �r faktiskt inte s� sv�r.

(Kommentar till ”Yitao sockens allomfattande plan”)

Denna artikel �r mycket nyttig och kan tj�na som material som alla h�rad kan �beropa. I sin allomfattande planering b�r varje h�rad utstaka en l�mplig plan f�r vattenreglering. Vattenreglering �r en viktig �tg�rd f�r att s�kra �kad jordbruksproduktion. Sm� projekt ligger gott och v�l inom varje h�rads, distrikts, sockens och kooperativs f�rm�ga, och det �r d�rf�r ytterst viktigt att planer g�rs upp och genomf�rs i stadier under ett antal �r f�r att s�kra bevattning under perioder av torka och dr�nering i �versv�mningstider, bortsett fr�n tillf�llig och okontrollerbar �versv�mning eller torka. Detta �r fullt genomf�rbart. Organiserade i kooperativ har massorna en v�ldig styrka. Problemen med vanliga �versv�mningar och torka vilka i tusentals �r var om�jliga att kontrollera, kan nu l�sas p� n�gra f� �r.

(Kommentar till ”Se till att var och en har en mou bevattnad jord”)

Svinuppf�dning �r en viktig sak som st�r i direkt samband med g�dselanskaffning, k�ttillg�ngen och f�rtj�nsten av utl�ndsk valuta medelst export. Alla kooperativ b�r d�rf�r ta med svinuppf�dning i sina planer, och provinserna, prefekturerna, h�radena och distrikten b�r naturligtvis ha sina egna planer. Svinfoder �r l�tt att anskaffa: vissa slags gr�s och bladen av vissa tr�d, s�tpotatis och dess blast duger alla till svinfoder, och det beh�ver inte n�dv�ndigtvis vara spannm�l, �n mindre en m�ngd spannm�l. F�rutom kooperativens kollektiva svinuppf�dning b�r varje bondehush�ll r�das att f�da upp ett eller flera svin, och detta m�l ska uppn�s i stadier p� n�gra �r. Naturligtvis m�ste undantag g�ras f�r vissa nationella minoritetsomr�den d�r svinuppf�dning �r tabu och f�r vissa familjer som �r mot svinuppf�dning av religi�sa sk�l. En rad �tg�rder b�r vidtas f�r att bel�na svinuppf�dning, och erfarenheterna fr�n Shanghuas kooperativ i provinsen Chekiang kan tj�na som referensmaterial f�r alla orter.

(Kommentar till ”H�r uppf�ds massor av svin”)

F�re jordbrukets kooperativa omvandling var �verskottet p� arbetskraft ett problem i m�nga delar av landet. Sedan dess har m�nga kooperativ kommit i knipa genom brist p� arbetskraft och insett behovet av att mobilisera kvinnomassorna, som tidigare inte arbetat p� �krarna, till att inta sin plats p� arbetsfronten. Detta var en viktig utveckling, som kom som en �verraskning f�r m�nga. I allm�nhet v�ntade folk sig ett �verfl�d p� arbetskraft i kooperationens k�lvatten. Det fanns redan ett �verskott, hur skulle det g� om det blev �nnu st�rre? P� m�nga h�ll skingrade kooperationen i praktiken s�dana farh�gor, eftersom problemet inte blev �verfl�d utan brist p� arbetskraft. N�gra orter fick �verfl�d p� arbetskraft under en tid efter kooperativens bildande, men det var d�rf�r att de �nnu inte byggt ut produktionens omfattning, satt ig�ng m�ngskiftande ekonomiska f�retag eller b�rjat med intensiv odling. P� m�nga platser blir bristen p� arbetskraft tydlig allteftersom produktionen tilltar i omfattning, antalet f�retag �kar, anstr�ngningarna f�r att omdana naturen blir bredare och intensivare och arbetet utf�rs noggrannare. Detta �r bara b�rjan, och det kommer att bli tydligare f�r varje �r. Det blir likadant sedan jordbruket har mekaniserats. I framtiden kommer det att uppst� alla slags f�retag som ingen f�rut dr�mt om, och jordbrukets avkastning kommer att stiga flera g�nger om, tio g�nger eller flera tiotals g�nger �ver dess nuvarande niv�. Utvecklingen inom industrin, kommunikationerna och handeln kommer att �vertr�ffa tidigare generationers f�rest�llningar. Likadant med vetenskap, kultur, utbildning och h�lsov�rd. Kvinnorna utg�r i Kina en v�ldig reserv av arbetskraft. Denna reserv b�r utnyttjas i kampen f�r att bygga ett m�ktigt socialistiskt land. Principen om lika l�n f�r lika arbete till m�n och kvinnor m�ste genomf�ras f�r att uppmuntra kvinnorna till att delta i produktiv verksamhet. Alla kooperativ kan anv�nda erfarenheterna fr�n Chienteh h�rad i provinsen Chekiang.

(Kommentar till ”Bristen p� arbetskraft kan l�sas genom att samla kvinnorna till att delta i produktionen”)

Detta �r ocks� ett vanligt problem. Erfarenheterna fr�n dessa b�gge kooperativ visar att det under nuvarande produktionsf�rh�llanden redan finns ett �verskott p� omkring en tredjedel av arbetskraften. Det som f�rr kr�vde tre personer kan efter den kooperativa omvandlingen g�ras av tv�, vilket visar socialismens �verl�gsenhet. Var kan vi finna en anv�ndning f�r �verskottet p� en tredjedel eller mer av arbetskraften? F�r det mesta, fortfarande p� landsbygden. Socialismen har inte bara befriat det arbetande folket och produktionsmedlen fr�n det gamla samh�llets bojor utan ocks� frigjort naturens o�ndliga tillg�ngar som det gamla samh�llet inte kunde utnyttja. Massorna har en skaparkraft utan gr�ns. De kan organisera sig f�r att ta itu med alla arbetsomr�den och verksamhetsgrenar d�r de kan ge fritt utlopp �t sin energi, hugga tag i produktionen med st�rre intensitet och i bredare omfattning och ta initiativ till allt fler �tg�rder f�r sin egen v�lf�rd. Hittills har vi inte ber�rt jordbrukets mekanisering. Med mekanisering kan mycket mer arbetskraft sparas. Kan vi finna anv�ndning f�r den? Ja, det kan vi, enligt erfarenheterna fr�n vissa mekaniserade statsjordbruk. Allteftersom produktionens omfattning utvidgas stiger antalet f�retag och arbetet utf�rs mer intensivt. D� finns ingen grund till oro f�r att arbetskraft inte kommer att anv�ndas.

(Kommentar till ”Vi fann anv�ndning f�r �verskottet p� arbetskraft”)

F�rh�llandena i detta h�rad visar oss ocks� att det g�r att i byarna finna anv�ndning f�r landsbygdens �verskott p� arbetskraft. D� f�rvaltningen f�rb�ttras och produktionens omfattning utvidgas kan varje arbetsf�r man och kvinna arbeta fler dagar om �ret. I st�llet f�r drygt hundra arbetsdagar f�r mannen och n�gra tiotal f�r kvinnan, s� som det beskrivs i denna artikel, kan en man arbeta �ver tv�hundra dagar och en kvinna drygt hundra eller �nnu mer. En del kooperativ i andra delar av landet har redan n�tt denna niv�. Bin�ringarna m�ste ha en s�ker marknad och f�r inte utvecklas i blindo, det �r riktigt. Ser man landet som helhet, fyller produktionen fr�n jordbrukets bin�ringar till stor del landsbygdens behov. Men en ansenlig del, som troligen v�xer i framtiden, m�ste fylla st�dernas och exportens behov. Det viktiga �r att staten m�ste ha en enhetlig plan f�r att gradvis avskaffa en utveckling i blindo.

(Kommentar till ”Hsiangyins h�rad har funnit anv�ndning f�r �verskottet p� arbetskraft”)

Denna artikel �r mycket bra och det �mne den beskriver b�r bli ett f�red�me f�r alla orter. ”Det finns inga bokh�llare” — det �r en av urs�kterna de som �r mot en snabb utveckling av kooperationen kommer med. Jordbrukskooperativen �ver hela landet kr�ver flera miljoner bokh�llare, och var ska man finna dem? Denna typ av arbetskraft finns faktiskt, eftersom en stor m�ngd ungdomar som g�tt ur grundskolan och l�gre mel-lanskolan kan mobiliseras f�r att utf�ra detta arbete. Det som kr�vs �r att utbilda dem snabbt, och h�ja niv�n p� deras l�skunnighet och yrkesskicklighet under arbetets g�ng. En bra metod vore att i varje distrikt organisera bokh�llarna fr�n producentkooperativen, leverans- och f�rs�ljningskooperativen och kreditkooperativen i ett bokh�llarnas n�tverk f�r �msesidig hj�lp. Det skulle h�ja niv�n p� deras l�skunnighet och yrkesskicklighet. Ett s�dant n�tverk i Tredje distriktet i Changwu h�rad har bidragit till att h�ja bokh�llarnas niv� i b�da dessa avseenden och dessutom utr�ttat en hel del ekonomiskt och politiskt arbete. Partiorganisationerna p� h�rads- och distriktsniv� m�ste rikta sin uppm�rksamhet p� detta arbete och v�gleda det.

(Kommentar till ”Erfarenheter med organisering av bokh�llarna i jordbrukskooperativen, leverans- och f�rs�ljningskooperativen och kreditkooperativen i ett bokh�llarnas n�tverk f�r �msesidig hj�lp”)

Den erfarenhet som h�r diskuteras b�r spridas. Lenin sade: ”Ett kommunistiskt samh�lle kan inte byggas i ett land av analfabeter.”[4] I v�rt land finns det idag v�ldigt m�nga analfabeter, men �nd� kan det socialistiska uppbygget inte v�nta tills analfabetismen �r avskaffad. D�rmed uppst�r en skarp mots�ttning. I v�rt land �r det idag inte bara m�nga barn i skol�ldern som saknar skolor, utan ocks� ett stort antal ungdomar �ver skol�ldern, f�r att inte tala om de vuxna. Detta allvarliga problem m�ste l�sas, och kan l�sas bara samtidigt som vi uppr�ttar jordbrukskooperativ. Med kooperativens bildande grips b�nderna till f�ljd av den ekonomiska n�dv�ndigheten av en stark drift att l�ra sig l�sa och skriva. Med kooperativens bildande har b�nderna kollektiv styrka, l�get f�r�ndras totalt och de kan organisera sina egna klasser i l�s- och skrivkunnighet. F�r det f�rsta, f�r att kunna anteckna arbetspo�ng m�ste de l�ra sig att skriva namnen p� personer och platser i byn eller socknen, orden f�r jordbruksredskap, olika slags jordbruksarbete och andra oumb�rliga termer — tv� eller tre hundra allt som allt. F�r det andra, m�ste de skaffa sig ett st�rre ordf�rr�d. F�r det beh�vs tv� slags l�rob�cker. Den f�rsta b�r ta sikte p� behoven i kooperativen i en viss trakt och sammanst�llas av de utbildade m�nniskorna i omr�det med hj�lp av de kamrater som leder kooperationsarbetet. Varje omr�de b�r st�lla samman sin egen l�robok, och det b�r inte finnas n�gon enhetlig text f�r alla. Denna l�robok beh�ver inte godk�nnas av h�gre myndigheter. Den andra l�roboken, som ocks� har ett f�rr�d p� tv�-tre hundra ord och sammanst�lls p� samma s�tt, b�r grunda sig p� saker och uttryck tillh�rande ett relativt begr�nsat omr�de (till exempel ett h�rad eller en prefektur) plus vissa saker och uttryck tillh�rande provinsen (eller staden eller det autonoma omr�det) och hela landet. Denna typ av l�robok beh�ver inte heller vara likadan p� alla orter, men den b�r snabbt unders�kas av utbildningsmyndigheten i h�radet, prefekturen eller provinsen (eller staden eller det autonoma omr�det). Efter dessa b�gge steg b�r ett tredje tas; h�rf�r kr�vs att utbildningsmyndigheterna i varje provins (eller stad eller autonomt omr�de) sammanst�ller en tredje l�robok f�r allm�nt bruk. Senare m�ste mer avancerade l�rob�cker sammanst�llas. Kultur- och utbildningsmyndigheterna p� riksniv� b�r ge beh�vlig v�gledning h�rf�r. Ungdomsf�rbundets avdelning i byn Kaochialiukou i Chunans h�rad i provinsen Shantung har skapat n�got nytt. Det �r mycket gl�djande att se hur det g�r d�r. De hittade l�rare bland dem som g�tt ur socknens grundskola. Utvecklingen gick snabbt: �ver hundra ungdomar och vuxna l�rde sig mer �n tv� hundra tecken p� tv� och en halv m�nader. De kan nu anteckna sina egna arbetspo�ng, och en del har blivit antecknare av arbetspo�ng i sitt kooperativ. Ben�mningen, ”En kurs i anteckning av arbetspo�ng”, �r ocks� en tr�ffande rubrik. S�dana kurser b�r startas �verallt. Ungdomsf�rbundets organisationer p� varje niv� b�r v�gleda detta arbete och alla parti- och regeringsorganisationer b�r st�dja det.

(Kommentar till ”Erfarenheter av hur ungdomsf�rbundets avdelning i Kaochialiukou by i Chunans h�rad startade en kurs i anteckning av arbetspo�ng”)

H�r ber�ttas om jordbruks-, skogsbruks- och boskapssk�tselskooperativet Guldstj�rnan, ledd av Li Shun-ta. Under de tre �ren sedan dess grundande har det vuxit till ett stort kooperativ med 283 hush�ll. Det ligger i ett ofruktbart omr�de i Taihangbergen, men tack vare allas h�rda arbete under dessa tre �r har det b�rjat anta ett nytt utseende. Den grad vari arbetskraften utnyttjas �r nu 110,6 procent h�gre �n under det enskilda jordbrukets tid f�re kriget mot Japan och 74 procent h�gre �n n�r de hade lag f�r �msesidig hj�lp innan kooperativet hade bildats. Kooperativets fonder har �kat fr�n 120 yuan under dess f�rsta �r till �ver 11.000 yuan. �r 1955 fick varje medlem i genomsnitt 442 kilo spannm�l, vilket �r 77 procent mer �n f�re kriget mot Japan och 25,1 procent mer �n n�r de hade lag f�r �msesidig hj�lp. Kooperativet gjorde upp en fem�rsplan men efter tre �r �r v�rdet av dess sammanlagda produktion nu redan 100,6 procent av det m�l som fastst�lldes i planen. Detta kooperativs erfarenhet st�ller oss inf�r f�ljande fr�ga: Om stora produktionsh�jningar kan n�s i trakter d�r de naturliga f�ruts�ttningarna �r d�liga, varf�r kan inte platser med gynnsamma naturliga f�ruts�ttningar n� �nnu b�ttre resultat?

(Kommentar till ”Driv kooperativet med flit och sparsamhet, utveckla bergsomr�dena”)

Detta �r ett v�lsk�tt kooperativ. Man kan l�ra mycket av dess v�rdefulla erfarenhet. Chufu h�rad �r Konfutses hemstad, d�r den gamle mannen i m�nga �r hade en skola och utbildade en l�ng rad duktiga l�rjungar, ett mycket v�lk�nt faktum. Men han brydde sig inte mycket om den ekonomiska sidan av folkets liv. N�r Konfutses l�rjunge Fan Chih fr�gade honom hur man odlar jorden, inte bara avv�rjde han fr�gan utan f�rtalade Fan Chih bakom dennes rygg som tillh�rande ”underklassen”[5]. Nu har folket i hans hemstad uppr�ttat socialistiska kooperativ. Efter tre �r av kooperation har folket som hade det fattigt och el�ndigt i �ver tv� tusen �r, b�rjat f�r�ndra sitt ekonomiska och kulturella liv. Detta visar att socialismen i v�r tid sannerligen �r utan motstycke i historien. Socialismen �r o�ndligt �verl�gsen de konfucianska ”klassikerna”. Jag skulle vilja f�resl� dem som har lust att bes�ka Konfutses tempel och grav, att de p� v�gen g�rna kan g� och ta en titt p� det kooperativ som beskrivs h�r.

(Kommentar till ”Ett jordbruksproducentkooperativ h�jer sin avkastning med 67 procent p� tre �r”)

Denna artikel �r mycket v�lskriven och l�sv�rd. De flesta halvsocialistiska kooperativ som finns �r sm�, med bara tjugo eller trettio hush�ll var, eftersom kooperativ av den storleken �r l�tta att s�tta upp och ger kadrer och medlemmar ett tillf�lle att snabbt f� erfarenhet. Men med f� medlemmar, lite jord och sm� tillg�ngar kan sm� kooperativ inte arbeta i stor skala eller anv�nda maskiner. Dylika sm� kooperativ h�mmar fortfarande produktivkrafternas utveckling. De b�r inte stanna alltf�r l�nge p� detta stadium utan steg f�r steg sl� sig samman. P� en del platser kan ett enda kooperativ omfatta en hel socken, p� n�gra f� platser flera socknar, men p� m�nga andra h�ll kan en socken naturligtvis ha flera kooperativ. Stora kooperativ kan uppr�ttas i bergsomr�den likav�l som p� sl�tten. Den socken i provinsen Anhwei d�r Futzuling-reservoaren ligger best�r endast av berg miltals omkring. Just h�r har ett stort kooperativ uppr�ttats som p� ett allsidigt s�tt �gnar sig �t jordbruk, skogsbruk och boskapssk�tsel. Naturligtvis b�r sammanslagningen av kooperativ ske steg f�r steg, med medlemmarnas samtycke och n�r dugliga kadrer finns att tillg�.

(Kommentar till ”Det stora kooperativets �verl�gsenhet”)

Kooperativet R�da fanan p� �n Hainan har med sina erfarenheter �n en g�ng bevisat de st�rre f�rdelarna med stora kooperativ och kooperativ av en avancerad typ. Bara ett �r efter grundandet av detta stora kooperativ var det moget f�r att g� vidare till det avancerade stadiet. Detta inneb�r naturligtvis inte att alla kooperativ b�r f�lja detta exempel. De m�ste f�rst �verv�ga om deras f�ruts�ttningar �r mogna innan de beslutar n�r de ska sl� sig samman och g� vidare till det h�gre stadiet. Men i allm�nhet r�cker ungef�r tre �r. Det viktiga �r att f�reg� f�r b�nderna med gott exempel. N�r de ser att stora kooperativ och kooperativ av avancerad typ ger st�rre f�rdelar �n sm� och l�gre, kommer de att vilja sl� ihop sina kooperativ och g� vidare till det h�gre stadiet.

(Kommentar till ”Jordbruksproducentkooperativet R�da fanan i Chiungshans h�rads f�rsta distrikt v�xer sig stark i kampen mot naturkatastrofer och kapitalistisk ideologi”)

Det �r n�dv�ndigt att �verv�ga att omvandla de l�gre kooperativen till h�gre n�r f�ruts�ttningarna h�rf�r �r mogna f�r att vidareutveckla deras produktivkrafter och produktion. Eftersom de l�gre kooperativen har ett system med halvprivat �gande[6], kommer detta med tiden att h�mma produktivkrafternas utveckling. Folk kommer att b�rja kr�va en f�r�ndring i �gandesystemet, s� att deras kooperativ blir en kollektivt sk�tt enhet d�r produktionsmedlen helt �gs gemensamt. N�r produktivkrafterna v�l har befriats ytterligare kommer produktionen att utvidgas �nnu mer. En del platser kan f�reta omvandlingen ganska snabbt, andra kommer antagligen att tvingas ta det lite l�ngsammare. Efter att ha fungerat omkring tre �r kommer den l�gre typen av kooperativ i huvudsak att ha skaffat sig de n�dv�ndiga f�ruts�ttningarna. Partiorganisationerna i varje provins, stad och autonomt omr�de b�r se �ver denna fr�ga och g�ra f�rberedelser och under 1956 och 1957 uppr�tta ett antal experimentkooperativ av h�gre typ. Detta ska g�ras med massornas samtycke. I allm�nhet �r kooperativen idag sm�, och n�r de g�r �ver till den avancerade formen, b�r de m�nga sm� kooperativen med massornas godk�nnande sl�s samman till st�rre. Om varje distrikt under 1956 och 1957 kan f� organiserat ett eller flera s�dana kooperativ och deras �verl�gsenhet �ver den l�gre formen g�rs klar f�r massorna, kommer detta att skapa gynnsamma f�ruts�ttningar f�r kooperativ att g� samman och ta steget till den h�gre formen under kommande �r. Detta arbete m�ste samordnas med en allsidig planering f�r att utvidga produktionen. N�r folk ser att stora kooperativ och kooperativ av avancerad typ ger st�rre f�rdelar �n de sm� och l�gre, n�r folk ser att l�ngsiktig planering medf�r en mycket h�gre niv� i det materiella och kulturella livet, kommer de att samtycka till att sl� ihop sina kooperativ och g� vidare till det h�gre stadiet. H�jningen till det avancerade stadiet kommer att g� snabbare i omr�dena runt storst�derna. De erfarenheter detta kooperativ i Peking har gjort kan tj�na som material f�r andra kooperativ med liknande f�rh�llanden att �beropa.

(Kommentar till ”Ett kooperativ som g�r fr�n den l�gre till den avancerade typen”)

Noter

[1] I b�rjan led Wang Kuo-fans kooperativ en �mkansv�rd brist p� produktionsmedel. I st�llet f�r att be om statliga l�n organiserade kooperativet sina medlemmar till att g� ut i bergen femton kilometer bort och samla ved som det s�lde f�r att k�pa produktionsmedel. Kooperativets medlemmar sade d�rf�r, att de hade ”f�rm�tt bergen att leverera” en god del av deras produktionsmedel.[TILLBAKA]

[2] ”Omv�nd propaganda” betyder h�r att f�r massorna klarg�ra vilka sv�righeter och motg�ngar de kan m�ta n�r de uppr�ttar kooperativ, samtidigt som man talade om f�rdelarna och de gynnsamma sidorna. Detta gjordes n�r massorna helt v�ckts och i stora skaror ans�kte om medlemskap i kooperativen, s� att de grundligt kunde �verv�ga saken och ansluta sig av egen fri vilja.[TILLBAKA]

[3] De fyra j�mf�relserna gick ut p� att j�mf�ra och se vad som var b�ttre: a) kooperativet, laget f�r �msesidig hj�lp eller att bonden arbetade f�r sig sj�lv; b) socialismen eller kapitalismen; c) ett system med utsugning eller ett system utan utsugning; och d) personligt berikande eller v�lst�nd f�r alla. De fem ber�kningarna gick ut p� att r�kna ut kooperativets �verl�gsenhet n�r det g�llde att a) klara av naturkatastrofer, b) h�ja inkomsterna genom att fr�mja bin�ringarna, c) h�ja arbetspo�ngen genom att v�cka entusiasm f�r arbetet, d) h�ja produktionen som ett resultat av ett f�rdelaktigt samarbete mellan fattigb�nder och mellanb�nder och e) �vervinna sv�righeter i produktionen och i fr�ga om f�rs�rjningen.[TILLBAKA]

[4] V. I. Lenin: ”Ungdomsf�reningarnas uppgifter”. Se Valda verk 11:2, F�rlaget f�r litteratur p� fr�mmande spr�k, Moskva 1956, s. 495.[TILLBAKA]

[5] Samtalen med Konfutse, bok XIII, ”Tzu Lu”.[TILLBAKA]

[6] Det element�ra eller l�gre kooperativet, som karakteriserades av att jorden sammanf�rdes som andelar och enhetlig drift, var till sin natur halvsocialistiskt. Det beh�ll kooperativmedlemmarnas privata �gande av s�dana produktionsmedel som jord, dragdjur och st�rre jordbruksredskap, och kooperativet m�ste betala ”utdelning” till sina medlemmar f�r anv�ndningen av dessa. Det l�gre kooperativet sades d�rf�r ha bibeh�llit halvprivat �gande.[TILLBAKA]