[ Denna kommentar skrevs f�r nyhetsbyr�n Nya Kina. ]
Det har blivit alltmer klart att F�renta staternas politik gentemot Kina, s�som den f�retr�ds av dess ambassad�r Patrick J. Hurley, skapar en inb�rdeskrigskris i Kina. Kuomintangregeringen har, genom att h�lla fast vid sin reaktion�ra politik, levt p� inb�rdeskrig �nda sedan den uppr�ttades f�r arton �r sedan. Endast under Sianintermezzot 1936 och den japanska invasionen s�der om Stora muren 1937 tvingades kuomintangregeringen att f�r en tid uppge sitt landsomfattande inb�rdeskrig. Sedan 1939 har emellertid inb�rdeskrig �terigen f�rts i lokal omfattning utan avbrott. "Bek�mpa kommunisterna f�rst" �r den mobiliseringsparoll som kuomintangregeringen anv�nder bland sitt eget folk, medan den s�tter motst�nd mot Japan p� andra plats. F�r n�rvarande �r alla dess milit�ra planer inriktade inte p� att bek�mpa de japanska angriparna, utan p� att "�terta f�rlorat territorium" fr�n Kinas befriade omr�den och p� att utpl�na Kinas kommunistiska parti. Detta l�ge m�ste allvarligt tas med i ber�kningen i v�r kamp b�de f�r seger i f�rsvarskriget och f�r fredligt uppbygge efter kriget. Den bortg�ngne president Roosevelt tog det med i ber�kningen och avstod f�ljaktligen i F�renta staternas intresse fr�n att bedriva en politik inneb�rande hj�lp till Kuomintang att f�reta v�pnade angrepp p� Kinas kommunistiska parti. N�r Hurley som Roosevelts personlige representant i november 1944 bes�kte Yenan, inst�mde han i Kinas kommunistiska partis plan om att avskaffa Kuomintangs enpartidiktatur och uppr�tta en demokratisk koalitionsregering. Men senare �ndrade han ton och �tertog vad han sagt i Yenan. Denna f�r�ndring blottades i hela sin grovhet i hans uttalande i Washington den 2 april. Under mellantiden syns, enligt samme Hurley, kuomintangregeringen, representerad av Chiang Kai-shek, ha blivit Sk�nheten sj�lv och Kinas kommunistiska parti Odjuret. Han sade rent ut att F�renta staterna skulle samarbeta endast med Chiang Kai-shek och inte med Kinas kommunistiska parti. Detta �r naturligtvis inte enbart Hurleys personliga �sikt, utan �sikten hos en hel grupp m�nniskor i F�renta staternas regering. Det �r en felaktig och farlig �sikt. Vid denna tidpunkt dog Roosevelt, och Hurley �terv�nde p� str�lande hum�r till F�renta staternas ambassad i Chungking. Faran med F�renta staternas kinapolitik, s�som den f�retr�ds av Hurley, �r att den uppmuntrar kuomintangregeringen att bli �nnu mer reaktion�r och f�rv�rrar inb�rdeskrigskrisen. Om Hurleypolitiken forts�tter, kommer F�renta staternas regering o�terkalleligen att ramla ned i den kinesiska reaktionens djupa och stinkande kloakbrunn. Den kommer att g�ra hundratals miljoner kineser som har vaknat eller h�ller p� att vakna till sina antagonister, och den kommer att bli ett hinder f�r f�rsvarskriget nu och f�r v�rldsfreden i framtiden. St�r det inte klart att detta skulle bli den oundvikliga f�ljden? En del av den allm�nna opinionen i F�renta staterna �r oroad f�r en kinapolitik av Hurleytypen, med de faror den inneb�r, och vill en f�r�ndring i den, ty d� det g�ller Kinas framtid ser dessa m�nniskor klart att de krafter bland det kinesiska folket som kr�ver oberoende, frihet och enhet �r oemotst�ndliga och kommer att bryta sig fram och avskaffa utl�ndskt och feodalt f�rtryck. Vi kan �nnu inte s�ga huruvida eller n�r F�renta staternas politik kommer att �ndras. Men en sak �r s�ker. Om Hurleypolitiken, att bist� och underbl�sa de reaktion�ra krafterna i Kina och reta emot sig det kinesiska folkets v�ldiga massor forts�tter of�r�ndrad, kommer den att l�gga en f�rkrossande b�rda p� F�renta staternas regering och p� dess folk och st�rta dem i o�ndliga sv�righeter. Denna sanning m�ste g�ras klar f�r folket i F�renta staterna.
TELEGRAM TILL KAMRAT WILLIAM Z. FOSTER
Den 29 juli 1945
Kamrat William Z. Foster och F�renta staternas kommunistiska partis Nationalkommitt�:
Det gl�der oss att f� veta att F�renta staternas kommunistiska politiska f�rbund vid extra kongress har beslutat att f�rkasta Browders revisionistiska, det vill s�ga, kapitulationistiska linje,[1] har �teruppr�ttat en marxistisk ledning och �terupplivat F�renta staternas kommunistiska parti. Vi s�nder er h�rmed v�ra varma gratulationer till denna stora seger f�r arbetarklassen och den marxistiska r�relsen i F�rentastaterna. Browders hela revisionist-kapitulantlinje (som helt och fullt kommer till uttryck i hans bok, Teheran) �terspeglar i allt v�sentligt F�renta staternas reaktion�ra kapitalistgruppers inflytande inom den amerikanska arbetarr�relsen. Dessa grupper g�r nu sitt yttersta f�r att utstr�cka sitt inflytande �ven till Kina. De st�djer den felaktiga politik som f�rs av den reaktion�ra klicken inom Kuomintang, en politik som g�r emot nationens och folkets intressen. S�lunda st�ller de det kinesiska folket inf�r den allvarliga faran av ett inb�rdeskrig och s�tter intressena hos folken i v�ra tv� stora l�nder, Kina och F�renta staterna p� spel. Tvivelsutan kommer den amerikanska arbetarklassen och dess avantgardes, F�renta staternas kommunistiska partis, seger �ver Browders revisionist-kapitulantlinje att m�rkbart bidra till den stora sak i vilken de kinesiska och amerikanska folken �r engagerade, genomf�randet av kriget mot Japan och uppbyggandet av en fredlig och demokratisk v�rld efter kriget.
[1] Earl Browder var generalsekreterare i F�renta staternas kommunistiska parti fr�n 1930 till 1944. Under andra v�rldskriget utvecklades de h�gerid�er inom F�renta staternas kommunistiska parti, f�r vilka Browder var den fr�mste f�retr�daren, till en antimarxistisk revisionist-kapitulantlinje. Fr�n december 1943 och framdeles f�respr�kade Browder denna linje i ett antal f�redrag och artiklar, och i april 1944 utgav han Teheran som sitt h�geropportunistiska program. Han reviderade den grundl�ggande leninistiska tesen, att imperialismen �r monopolistisk, dekadent och d�ende kapitalism; han f�rnekade den amerikanska kapitalismens imperialistiska karakt�r och p�stod att den "har kvar en del av en ung kapitalisms k�nnetecken" (Browders kursiv) samt att proletariatet och storbourgeoisin i F�renta staterna har ett "gemensamt intresse". S�lunda bonade han om att systemet med monopolistiska truster skulle tryggas och dr�mde om att genom klassf�rsoning r�dda den amerikanska kapitalismen fr�n oundvikliga kriser. Utg�ende fr�n denna absurda v�rdering av den amerikanska kapitalismen och med en kapitulantlinje f�r klassamarbete med monopolkapitalet presiderade Browder i maj 1944 �ver en kongress som besl�t att uppl�sa F�renta staternas kommunistiska parti och skapade en partil�s organisation, F�renta staternas kommunistiska politiska f�rbund. Fr�n allra f�rsta b�rjan r�nte Browders felaktiga linje motst�nd fr�n m�nga medlemmar av F�renta staternas kommunistiska parti med kamrat William Z. Foster i spetsen. Under kamrat Fosters ledning antog Kommunistiska politiska f�rbundet i juni 1945 en resolution som f�rkastade Browders linje. I juli h�ll f�rbundet en extra rikskongress och besl�t att grundligt likvidera denna linje och �teruppr�tta F�renta staternas kommunistiska parti. I februari 1946 utesl�ts Browder ur partiet d�rf�r att han vidh�ll sin inst�llning, vilken innebar ett f�rr�deri mot proletariatet, och d�rf�r att han �ppet st�dde Trumanadministrationens imperialistiska politik och bedrev fraktionsarbete mot partiet.[TILLBAKA]