[ Detta tal h�lls vid en mottagning till �ra f�r arbetets hj�ltar i gr�nsomr�det Shensi-Kansu-Ningsia. ]
� kommunistiska partiets Centralkommitt�s v�gnar vill jag s�ga n�gra ord vid denna mottagning, som Centralkommitt�n ger f�r de arbetets hj�ltar och hj�ltinnor och andra m�nsterarbetare inom produktionen vilka valts av byarna, fabrikerna, de v�pnade styrkorna, administrationen och andra organisationer samt skolorna i gr�nsomr�det Shensi-Kansu-Ningsia. Vad jag vill s�ga kan uttryckas med orden: ”Organisera er!” I �r har bondemassorna och folket i arm�n, regeringen och andra organisationer, skolorna och fabrikerna i gr�nsomr�det genomf�rt en kampanj f�r produktionen i enlighet med resolutionerna fr�n det m�te med �ldre kadrer som f�rra vintern inkallades av Centralkommitt�ns Nord�stra byr�. Stora insatser och framg�ngar har gjorts p� varje omr�de inom produktionen i �r, och gr�nsomr�det har f�tt ett nytt utseende. Fakta har till fullo bekr�ftat riktigheten i den politik som de �ldre kadrernas m�te antog. K�rnan i denna politik �r att organisera massorna, att i en enda stor arbetets arm� mobilisera och organisera alla de tillg�ngliga krafterna utan undantag - folket, arm�n, administrationen och andra organisationer samt skolorna - alla m�n och kvinnor, unga och gamla, vilka kan bidra med sin arbetskraft p� deltid eller heltid.
Vi har en arm� f�r strid s�v�l som en arm� f�r arbete. F�r strid har vi �ttonde routearm�n och Nya fj�rde arm�n; men �ven de utf�r ett dubbelt arbete, krigf�ring och produktion. Med dessa tv� slag av arm�er, och med en k�mpande arm� som �r skicklig i dessa tv� uppgifter och i massarbete, kan vi �vervinna v�ra sv�righeter och besegra den japanska imperialismen. Om framg�ngarna som vi vunnit i v�r kampanj f�r produktionen under de senaste �ren i gr�nsomr�det inte vore stora eller m�rkliga nog f�r att slutgiltigt bevisa detta, har v�ra framg�ngar under det g�ngna �ret verkligen gjort det, vilket vi alla sett med egna �gon.
I alla de v�pnade f�rband i gr�nsomr�det som i �r tilldelats jord har soldaterna i genomsnitt brukat arton mu per person. De kan producera eller framst�lla praktiskt taget allt - livsmedel (gr�nsaker, k�tt och matolja), kl�der (vadderade bomullskl�der, ylletrik� och skodon), tak �ver huvudet (grottboningar, hus och m�teslokaler), ting f�r dagligt bruk (bord, stolar, b�nkar och skrivpapper) samt br�nsle (ved, tr�kol och kol). Med egna h�nder har vi uppn�tt m�let ”tillr�ckligt med livsmedel och kl�der”. Varje soldat beh�ver tillbringa endast tre m�nader varje �r i produktionen och kan �gna de �terst�ende nio m�naderna �t att utbilda sig och strida. V�ra soldater �r beroende varken av kuomintangregeringen eller administrationen i gr�nsomr�det eller folket f�r sin l�n utan kan helt och h�llet f�rs�rja sig sj�lva. Vilken livsviktig nyskapelse f�r den nationella frig�relsens sak! Under de senaste sex och ett halvt �ren av f�rsvarskriget har de antijapanska basomr�dena utsatts f�r fiendens politik ”br�nn allt, plundra allt, d�da alla”. Gr�nsomr�det Shensi-Kansu-Ningsia har utsatts f�r str�ng blockad av Kuomintang och vi har lidit den allra st�rsta n�d b�de finansiellt och ekonomiskt. Om v�ra soldater inte varit i st�nd till annat �n att sl�ss, skulle vi aldrig ha l�st v�ra problem. Nu har v�ra soldater i gr�nsomr�det l�rt sig att producera, och det har en del av soldaterna vid fronten ocks� gjort, medan andra h�ller p� att l�ra det. Om varje man i v�r heroiska och stridsdugliga �ttonde routearm� och Nya fj�rde arm� blir i st�nd att inte endast strida och utf�ra massarbete utan ocks� att producera, beh�ver vi inte frukta n�gra sv�righeter utan kommer att bli ”o�vervinneliga under himlen”,[1] f�r att anv�nda Mencius ord. V�ra organisationer och skolor har �ven de tagit ett stort steg fram�t i �r. Endast en liten del av deras utgifter har bestritts av administrationen, det mesta har de t�ckt genom att producera sj�lva. De har odlat 100 procent av de gr�nsaker de konsumerar, j�mf�rt med 50 procent i fjol, kraftigt �kat sin konsumtion av k�tt genom att idka svin- och f�ravel, och uppr�ttat m�nga verkst�der f�r att tillverka enkla bruksartiklar. Eftersom arm�n, organisationerna och skolorna nu helt eller till st�rre delen f�rs�rjer sig sj�lva, har skatten minskat f�r folket, som d�rf�r f�r tillf�lle att njuta mer av sitt arbetes frukter. Eftersom b�de soldater och civila �kar produktionen, har alla tillr�ckligt med mat och kl�der och �r lyckliga. I v�ra fabriker har produktionen likaledes �kat, hemliga agenter har kammats ut och produktiviteten har h�jts avsev�rt. I hela gr�nsomr�det har arbetets hj�ltar framtr�tt i stort antal inom jordbruket och industrin, i organisationerna och skolorna samt i arm�n; vi kan s�ga att produktionen i gr�nsomr�det har kommit in p� r�tt v�g. Allt detta beror p� att vi har organiserat massornas styrka.
Att organisera massornas styrka �r e n politik. Finns det en motsatt politik? Ja, det g�r det. Det �r en politik som saknar massynpunkten, inte har tillit till massorna eller organiserar dem utan �gnar hela uppm�rksamheten �t att organisera det f�tal m�nniskor som arbetar i de finansiella, distributions- eller handelsorganisationerna, medan den inte �gnar n�gon uppm�rksamhet �t att organisera massorna i byarna, inom arm�n, administrationen och andra organisationer, i skolorna och fabrikerna. Denna politik behandlar det ekonomiska arbetet inte som en bred r�relse eller en vidstr�ckt front utan endast som ett medel till att t�cka finansiella underskott. S�dan �r den andra politiken, den felaktiga politiken. En s�dan politik fanns f�rr i gr�nsomr�det Shensi-Kansu-Ningsia, men sedan en riktig v�gledning givits under alla dessa �r och s�rskilt efter m�tet med de �ldre kadrerna i fjol och massr�relsen i �r, �r antalet m�nniskor som fortfarande har denna inst�llning f�rmodligen litet. I basomr�dena i norra och mellersta Kina, d�r striderna �r bittra och de ledande organen inte �gnat tillr�cklig uppm�rksamhet �t massornas produktionskampanj, har denna �nnu inte n�tt stor omfattning. Efter Centralkommitt�ns direktiv av den 1 oktober i �r[2] g�rs emellertid nu �verallt f�rberedelser f�r en produktionskampanj n�sta �r. F�rh�llandena vid fronten �r sv�rare �n i gr�nsomr�det. Det p�g�r h�rda strider, dessutom har naturkatastrofer intr�ffat p� en del st�llen. Trots detta m�ste vi mobilisera hela partiet, administrationen och arm�n samt den civila befolkningen att b�de k�mpa mot fienden och delta i produktion f�r att st�dja kriget, ta itu med fiendens politik ”br�nn allt, plundra allt, d�da alla”, och l�mna hj�lp �t katastrofomr�den. Med hj�lp av den erfarenhet vi redan under de senaste f� �ren uppn�tt i produktion vid fronten, och med hj�lp av de ideologiska, organisatoriska och materiella f�rberedelser som gjordes i vintras, kan och m�ste en omfattande kampanj inledas n�sta �r. I omr�den som ligger vid fronten, d�r strider p�g�r, �r det �nnu inte m�jligt att ha ”tillr�ckligt med mat och kl�der”, men det �r helt m�jligt och till och med absolut n�dv�ndigt att ”anv�nda v�ra h�nder till att �vervinna sv�righeterna”.
Kooperativen �r nu den viktigaste formen f�r massorganisation p� det ekonomiska omr�det. Fast�n det �r on�digt att insistera p� att s�tta etiketten kooperativ p� den produktiva verksamhet som bedrivs av massorna i v�r arm�, v�r administration och i andra organisationer samt i v�ra skolor, har denna verksamhet kooperativ karakt�r, eftersom den bedrivs under en central ledning f�r att tillgodose de materiella behoven hos olika avdelningar, enheter och individer genom �msesidig hj�lp och gemensamt arbete. De �r ett slags kooperativ.
Bland b�ndernas massor har i tusentals �r f�rh�rskat ett system av individuell hush�llning, i vilken varje familj eller hush�ll utgjorde en produktiv enhet. Denna spridda, individuella form av produktion �r det feodala v�ldets ekonomiska grundval och h�ller b�nderna nere i evig fattigdom. Det enda s�ttet att �ndra detta f�rh�llande �r att steg f�r steg kollektivisera, och enda s�ttet att �stadkomma kollektivisering �r, enligt Lenin, genom kooperativ.[3] Vi har redan organiserat m�nga bondekooperativ i gr�nsomr�det, men f�r n�rvarande �r de endast i begynnelsestadiet och m�ste genomg� flera utvecklingsstadier innan de kan bli kooperativ av den sovjetiska typen som kallas kollektiv jordbruk. Vi har en ny-demokratisk hush�llning, och v�ra kooperativ �r fortfarande organisationer f�r kollektivt arbete och grundar sig p� en individuell hush�llning (p� privategendom). Vidare �r de av flera typer. En typ �r organisationen f�r �msesidig hj�lp i jordbruksarbetet, s�som ”lag f�r utbyte av arbete” och ”lag f�r utbyte av arbete och lejning av arbetskraft”[4]. Detta slags organisation kallades i de r�da omr�dena i Kiangsi f�r ”arbetsgrupp f�r �msesidig hj�lp” eller ”pl�jningslag”,[5] och heter nu p� en del st�llen vid fronten ”grupp f�r �msesidig hj�lp”. S� l�nge som de �r kollektiva organisationer f�r �msesidig hj�lp, till vilka m�nniskor ansluter sig frivilligt (tv�ng f�r aldrig anv�ndas), �r de alla bra, vad de �n m� kallas, vare sig de best�r av ett f�tal, n�gra dussintal eller hundratal m�nniskor eller helt eller delvis best�r av folk som kan bidra med heltidsarbete; vare sig medlemmarna ger varandra �msesidig hj�lp medels fysiskt arbete, dragdjur eller verktyg, vare sig de bor och �ter tillsammans under den br�daste tiden i jordbruket eller organisationerna �r tillf�lliga eller best�ndiga. Dessa metoder f�r kollektiv �msesidig hj�lp har skapats av massorna sj�lva. I det f�rg�ngna summerade vi s�dana erfarenheter bland massorna i Kiangsi, och nu summerar vi dem i norra Shensi. I gr�nsomr�det har �msesidig hj�lp i arbetet blivit mycket mer systematisk och b�ttre utvecklad sedan den uppmuntrades av de �ldre kadrernas m�te i fjol och praktiserats hela detta �r. M�nga lag f�r arbetsutbyte i gr�nsomr�det har kollektivt pl�jt, planterat, rensat ogr�s och sk�rdat och �rets sk�rd �r dubbelt s� stor som fjol�rets. Nu, n�r massorna f�tt se dessa betydande resultat, kommer otvivelaktigt allt fler m�nniskor att g� in f�r kollektivt arbete under det kommande �ret. Vi v�ntar oss inte att inom loppet av ett �r kunna organisera i kooperativ alla de hundratusentals m�nniskor i gr�nsomr�det som kan bidra med heltids- eller deltidsarbete, men detta m�l kan f�rverkligas inom n�gra �r, Alla kvinnor b�r ocks� mobiliseras att utf�ra en viss m�ngd produktivt arbete. Alla dagdrivare b�r reformeras till att bli goda medborgare genom att delta i produktionen. Dylika kollektiva produktionskooperativ f�r �msesidig hj�lp b�r i stor omfattning och frivilligt organiseras i alla antijapanska basomr�den i norra och mellersta Kina.
F�rutom de kollektiva kooperativen f�r �msesidig hj�lp i jordbruksproduktionen finns tre andra typer: kooperativ med m�nga syften s�som kooperativet i S�dra distriktet i Yenan, vilket f�renar funktionerna hos produktions-, konsument-, transport- (av salt) och kreditkooperativen; kooperativ f�r transport (salttransportlag) och hantverkskooperativ.
Med dessa fyra typer av kooperativ bland massorna och de kollektiva arbetskooperativen i arm�n, skolorna och administrationen och andra organisationer, kan vi organisera folkets alla krafter i en v�ldig arbetsarm�. Detta �r den enda v�gen till befrielse f�r folket, den enda v�gen som leder fr�n fattigdom till v�lst�nd och den enda v�gen till seger i f�rsvarskriget. Varje kommunist m�ste l�ra sig att organisera massornas arbete. �ven kommunister som har en intellektuell bakgrund m�ste l�ra sig att g�ra detta; n�r de v�l en g�ng best�mt sig f�r att g�ra det, kan de l�ra sig det inom sex m�nader eller ett �r. De kan hj�lpa massorna att organisera produktionen och summera erfarenheterna. N�r v�ra kamrater vid sidan om andra f�rdigheter har l�rt sig att organisera massornas arbete - att hj�lpa b�nderna g�ra upp produktionsplaner f�r sina hush�ll, bilda lag f�r arbetsutbyte, salttransportlag och kooperativ med m�nga syften, att organisera produktionen i arm�n, skolorna och administrationen och andra organisationer, att organisera produktionen i fabrikerna, utveckla f�rm�gan att ta efter i produktionen, uppmuntra och bel�na arbetshj�ltar samt ordna produktionsutst�llningar - n�r v�ra kamrater har l�rt sig att f� massornas skapande kraft och initiativ med i spelet, kommer vi s�kerligen att bli i st�nd att k�ra ut de japanska imperialisterna och att tillsammans med hela folket bygga upp ett nytt Kina.
Vi kommunister m�ste kunna f�rena oss med massorna i allt. Om v�ra partimedlemmar tillbringar hela sina liv inomhus och aldrig g�r ut f�r att m�ta v�rlden och trotsa stormen, till vad nytta kommer de att bli f�r det kinesiska folket? Ingen alls, och vi beh�ver inte s�dana m�nniskor som partimedlemmar. Vi kommunister b�r dj�rvt g� v�rlden till m�tes och trotsa stormen, den stora v�rlden av masskamp och masskampens m�ktiga storm. ”Tre skomakare som f�renar sitt t�nkande �r lika bra som Chukeh Liang, den skarpsinnige”.[6] Med andra ord, massorna besitter en v�ldig skaparkraft. Det finns faktiskt tusen och �ter tusen Chukeh Lianger bland det kinesiska folket; varje by, varje sm�stad har en egen Chukeh Liang. Vi b�r g� till massorna och l�ra av dem, sammansm�lta deras erfarenhet till b�ttre och klart uttryckta principer och metoder, sedan g�ra propaganda bland massorna och uppmana dem att oms�tta dessa principer och metoder i praktiken, f�r att l�sa sina problem, och hj�lpa dem uppn� befrielse och lycka. Om de bland v�ra kamrater som arbetar lokalt �r isolerade fr�n massorna, inte f�rst�r deras k�nslor eller inte hj�lper dem att organisera sin produktion och f�rb�ttra sin f�rs�rjning, och om de begr�nsar sig till att samla ”statliga spannm�lsf�rr�d f�r nationens r�ddning” utan att inse att tio procent av deras energi gott och v�l r�cker f�r detta �ndam�l, f�rutsatt att de f�rst s�tter in 90 procent av sin energi p� att hj�lpa massorna l�sa problemet om ”privata spannm�lsf�rr�d f�r folkets egen r�ddning”, d� �r dessa kamrater f�rgiftade av Kuomintangs arbetsstil och t�ckta av byr�kratins damm. Kuomintang beg�r endast av folket men ger det ingenting �ter. Om en medlem i v�rt parti handlar p� detta s�tt, �r hans arbetsstil densamma som Kuomintangs, och hans ansikte har blivit ingrott av byr�kratins damm och beh�ver skrubbas ordentligt i hett vatten. Enligt min mening finns denna byr�kratiska stil i det lokala arbetet i alla v�ra antijapanska basomr�den, och det finns kamrater som �r isolerade fr�n massorna, d�rf�r att de saknar en massynpunkt. Vi m�ste beslutsamt g�ra oss av med denna arbetsstil, innan vi kan knyta fasta band med massorna.
Dessutom finns i arbetet inom v�r arm� ett slags krigsherrestil, en stil som ocks� �r betecknande f�r Kuomintang, vars arm� �r skild fr�n massorna. V�ra trupper m�ste iaktta de riktiga principer som reglerar f�rh�llandena mellan arm�n och folket, mellan arm�n och regeringen, mellan arm�n och partiet, mellan officerare och manskap, mellan milit�rt arbete och politiskt arbete och f�rh�llandena mellan kadrerna, och de f�r aldrig beg� de fel som sammanh�nger med krigsherrementaliteten. Officerarna m�ste visa omsorg om sitt manskap och f�r inte vara likgiltiga f�r deras v�lbefinnande eller tillgripa kroppsstraff. Arm�n m�ste visa omsorg om folket och aldrig inkr�kta p� dess intressen. Arm�n m�ste respektera regeringen och partiet och aldrig ”h�vda sitt oberoende”. V�r �ttonde routearm� och Nya fj�rde arm� �r folkets v�pnade styrkor; de har alltid varit mycket bra och �r faktiskt de b�sta arm�erna i landet. Men det �r sant att under senare �r har vissa slag av fel h�rr�rande ur krigsherrementaliteten uppst�tt, en del kamrater i arm�n har blivit h�gmodiga och sj�lvr�diga i sitt f�rh�llande till soldaterna, folket, administrationen och partiet. De skyller alltid p� de kamrater som arbetar lokalt men aldrig p� sig sj�lva, de ser alltid sina egna framg�ngar men inte sina brister, de v�lkomnar alltid smicker men aldrig kritik. S�dana f�reteelser finns till exempel i gr�nsomr�det Shensi-KansuNingsia. Denna tendens har i grunden �vervunnits som resultat av m�tet med de �ldre kadrerna och m�tet med de milit�ra och politiska kadrerna i fjol samt som f�ljd av kampanjerna ”st�d administrationen och visa omsorg om folket” samt ”st�d arm�n”, som genomf�rdes under v�rfesten[7] detta �r, men det finns fortfarande en kvarleva som vi m�ste ytterligare bem�da oss att utpl�na. Dessa fel finns ocks� i basomr�dena i norra och mellersta Kina, och partiorganisationerna och arm�n d�r m�ste f�rs�ka att utpl�na dem.
Vare sig det r�r sig om en tendens till byr�krati i det lokala arbetet eller till krigsherrementalitet i arm�ns arbete, �r felet av samma slag, n�mligen isolering fr�n massorna. Det stora flertalet av v�ra kamrater �r bra kamrater. De som lider av detta fel r�ttar till det, n�r de v�l f�tt kritik och f�tt sina misstag utpekade. Men sj�lvkritik �r ytterligt viktig, man m�ste se felaktiga tendenser i �gonen och samvetsgrant r�tta dem. Om n�gon underl�ter att kritisera tendensen till byr�krati i lokalt arbete eller till krigsherrementalitet i arm�ns arbete, betyder det att han vill beh�lla Kuomintangs stil och fortfarande g� omkring med smutsen fr�n byr�kratin eller krigsherrementaliteten p� sitt annars s� rena ansikte, och d� �r han inte en bra kommunist. Om dessa tv� tendenser utpl�nas, kommer allt v�rt arbete, s�rskilt produktionskampanjen, att g� fram�t hinderfritt.
V�rt gr�nsomr�de har f�tt ett helt annat utseende d�rf�r att stora framg�ngar har uppn�tts h�r i produktionen, b�de bland bondemassorna, i administrationen och andra organisationer, skolorna, arm�n och fabrikerna, och f�rh�llandena mellan arm�n och folket har f�rb�ttrats mycket. Allt detta visar att v�ra kamrater har en starkare massynpunkt och har gjort stora framsteg i att f�rena sig med massorna. Vi f�r emellertid inte bli sj�lvbel�tna utan b�r forts�tta med sj�lvkritiken och str�va efter ytterligare framsteg. Vi m�ste �ven str�va efter ytterligare framsteg i produktionen. Eftersom v�ra ansikten har en ben�genhet att bli smutsiga, m�ste vi tv�tta oss varje dag; eftersom golvet har en ben�genhet att samla damm, m�ste vi sopa det varje dag. Trots att tendenserna till byr�krati i lokalt arbete och till krigsherrementalitet i arm�ns arbete i grunden har �vervunnits, kan dessa d�liga tendenser �ter uppst�. Vi �r omringade av den japanska imperialismens och den kinesiska reaktionens slutna led, vi lever mitt uppe bland den odisciplinerade sm�bourgeoisin, och d�rf�r bl�ser riktiga kastbyar fyllda med byr�kratins och krigsherrementalitetens smuts oss dagligen mitt i ansiktet. D�rf�r f�r vi inte bli sj�lvbel�tna f�r n�gon framg�ng. Vi b�r tygla v�r sj�lvbel�tenhet och st�ndigt kritisera v�ra brister, liksom vi varje dag b�r tv�tta v�ra ansikten eller sopa golvet f�r att ta bort smutsen och h�lla dem rena.
Arbetets hj�ltar och m�nsterarbetare i produktionen! Ni �r folkets ledare, ni har haft stor framg�ng i ert arbete, och jag hoppas att inte heller ni ska bli sj�lvbel�tna. Jag hoppas, att n�r ni �terv�nder till h�radena i underregionerna Kuanchung, Lungtung, Sanpien, Suiteh och Yenan,[8] n�r ni �terv�nder till era organisationer, skolor, arm�f�rband eller fabriker, ska ni leda folket, leda massorna och arbeta �nnu b�ttre, och f�rst av allt f� massorna organiserade p� frivillig grund i kooperativ, f� dem organiserade b�ttre och i �nnu st�rre antal. Jag hoppas, att n�r ni �terv�nder kommer ni att utf�ra detta arbete och propagera det, s� att n�r vi h�ller konferens med arbetets hj�ltar n�sta �r kommer vi att ha uppn�tt �nnu st�rre resultat.
[1] Fr�n Mencius, 3:e boken, ”Kungsun Chou”, 1:a delen, kapitel 5.
[2] Centralkommitt�ns direktiv av den 1 oktober var ”Sprid i basomr�dena kampanjerna f�r att minska arrendeavgifter, �ka produktionen och 'st�da administrationen och visa omsorg om folket' ”. Det �r intaget i Valda verk av Mao Tsetung, band III, s. 128 o. f.
[3] Se V. 1. Lenin: ”Om kooperationen” (januari 1923), Valda verk, band II: 2, s. 780-789.
[4] ”Lag f�r utbyte av arbete” och ”lag f�r utbyte och lejning av arbetskraft” var b�da arbetsorganisationer f�r kollektiv �msesidig hj�lp i jordbruket i gr�nsomr�det Shensi-Kansu-Ningsia. Arbetsbytet var ett medel f�r b�nderna att f�rdela arbetskraften sig emellan. Mansarbetsdagar byttes mot mansarbetsdagar, oxarbetsdagar mot oxarbetsdagar, mansarbetsdagar mot oxarbetsdagar osv. B�nder som ansl�t sig till lag f�r utbyte av arbete bidrog med sin arbetskraft eller med sina dragdjur till att kollektivt och i tur och ordning bruka varje medlemsfamiljs jord. D� r�kningen gjordes upp, togs arbetsdagen som bytesenhet; de som bidrog med flera mansarbetsdagar eller djurarbetsdagar fick betalt f�r mellanskillnaden av dem som bidrog med f�rre. ”Lag f�r utbyte och lejning av arbetskraft” bildades vanligen av b�nder som hade otillr�ckligt med jord. Deras medlemmar utbytte arbete f�r �msesidig hj�lp och lejde dessutom ut sig kollektivt till familjer som led brist p� arbetskraft.
[5] Arbetsgrupper f�r �msesidig hj�lp och pl�jningslag, baserade p� individuellt jordbruk, bildades under Andra revolution�ra inb�rdeskrigets period av b�nderna i de r�da omr�dena f�r att �stadkomma en b�ttre organisation av arbetskraften. P� grundval av principen om frivilligt deltagande och �msesidig f�rdel utf�rde medlemmarna en lika m�ngd arbete f�r varandra, om n�gon inte kunde l�mna en annan lika mycken hj�lp som han sj�lv mottagit fr�n denne, betalade han kontant f�r mellanskillnaden. F�rutom att de hj�lpte varandra gav lagen f�rm�nsbehandling �t familjerna till soldater i R�da arm�n samt arbetade f�r ensamma gamlingar utan annan ers�ttning �n m�ltider under arbetet. Eftersom dessa �tg�rder f�r �msesidigt bist�nd var till stor hj�lp f�r produktionen och genomf�rdes p� rimlig grund st�ddes de varmt av massorna.
[6] Chukeh Liang var en statsman och strateg under de Tre kungarikenas period (221-265), som blev en symbol f�r fyndighet och klokhet i kinesisk folklore.
[7] V�rfesten �r ny�rsdagen i den kinesiska m�nkalendern.
[8] Gr�nsomr�det Shensi-Kansu-Ningsia var uppdelat i dessa fem underomr�den.