Denna artikel var en del av den resolution — ursprungligen rubricerad ”Politiska problem och partiorganisationernas uppgifter i gr�nsomr�dena” — vilken kamrat Mao Tse-tung skrev f�r gr�nsomr�det Hunan-Kiangsis andra partikongress.
I. DET INRIKESPOLITISKA L�GET
Den nuvarande regimen, som uppr�tth�lles av de nya krigsherrarna fr�n Kuomintang, f�rblir i st�derna en compradorklassens och p� landsbygden en gods�garklassens regim. Den �r en regim, som i f�rh�llandet till utlandet har kapitulerat f�r imperialisterna och som inom landet har ersatt de gamla krigsherrarna med nya och uts�tter arbetarklassen och b�nderna f�r en �nnu mera h�nsynsl�s ekonomisk exploatering och ett �nnu mera h�nsynsl�st politiskt f�rtryck. Den borgerligt-demokratiska revolutionen som b�rjade i provinsen Kwangtung hade hunnit endast halvv�gs, n�r comprador- och gods�garklasserna tillv�llade sig ledningen och omedelbart sv�ngde den �ver p� kontrarevolutionens v�g. I hela landet har arbetarna, b�nderna, de �vriga grupperna av det enkla folket och till och med av bourgeoisin[1] f�rblivit under kontrarevolution�rt v�lde och inte vunnit minsta smula av politisk eller ekonomisk frig�relse.
De fyra klickarna bland de nya kuomintangkrigsherrarna — Chiang Kai-shek, krigsherrarna i Kwangsi samt Feng Yu-hsiang och Yen Hsi-shan[2] — bildade, innan de er�vrade Peking och Tientsin, ett tillf�lligt f�rbund mot Chang Tso-lin.[3] S� snart dessa st�der intagits, br�t f�rbundet samman och gav plats �t bitter kamp mellan de fyra klickarna, och nu drar det ihop sig till krig mellan chiang- och kwangsiklickarna. Mots�ttningarna och striderna mellan krigsherreklickarna i Kina �terspeglar mots�ttningarna och striderna mellan de imperialistiska makterna. S� l�nge Kina �r uppdelat mellan de imperialistiska makterna, kan de olika krigsherreklickarna f�ljaktligen inte under n�gra omst�ndigheter komma �verens, och vilka kompromisser de �n m� uppn�, kommer dessa endast att vara tillf�lliga. En tillf�llig kompromiss i dag, ger upphov till ett st�rre krig i morgon.
Kina �r i tr�ngande behov av en borgerligt-demokratisk revolution, och en s�dan revolution kan fullbordas endast under proletariatets ledning. D�rf�r att proletariatet underl�t att ut�va en fast ledning i revolutionen �r 1926-27, som utgick fr�n Kwangtung och spred sig upp mot Yangtsefloden, greps ledningen av comprador- och gods�garklasserna, och revolutionen f�rbyttes i kontrarevolution. Den borgerligt-demokratiska revolutionen r�nte s�lunda ett tillf�lligt nederlag. Detta nederlag var ett h�rt slag f�r det kinesiska proletariatet och b�nderna och ett slag �ven f�r den kinesiska bourgeoisie (men inte f�r comprador- och gods�garklasserna). Likv�l har under de senaste f� m�naderna b�de i norr och s�der en �kning skett i antalet strejker, organiserade av arbetarna i st�derna, och bonderesningar p� landsbygden under ledning av kommunistiska partiet. Sv�lt och kyla skapar stor oro bland krigsherrearm�ernas soldater. Under tiden bildar bourgeoisin, p�driven av den klick som anf�res av Wang Chingwei och Chen Kung-po, en reformr�relse av betydande omf�ng[4] i kustomr�dena och l�ngs Yangtsefloden. Detta �r en ny utveckling.
Enligt Kommunistiska internationalens och v�rt partis Centralkommitt�s direktiv g�r den borgerligt-demokratiska revolutionen ut p� att st�rta imperialismens och dess verktygs, krigsherrarnas, v�lde i Kina, f�r att fullborda den nationella revolutionen, och p� att genomf�ra agrarrevolutionen, f�r att avskaffa den feodala exploatering av b�nderna som gods�garklassen bedriver. Denna revolution�ra r�relse har v�xt med varje dag sedan Tsinanmassakern[5] i maj 1928.
II. ORSAKERNA TILL DEN R�DA POLITISKA MAKTENS UPPKOMST OCH FORTBEST�ND I KINA[6]
Ingen annanstans i v�rlden har det n�gonsin f�rekommit, att ett eller flera sm� omr�den under r�d politisk makt och helt omringade av en vit regim best�tt under l�ngre tid. Denna ovanliga f�reteelse har s�rskilda orsaker. Den kan n�mligen existera och utvecklas endast under vissa betingelser.
F�r det f�rsta, kan den inte f�rekomma i n�got imperialistiskt land eller i n�gon koloni under imperialistiskt v�lde.[7] Ty denna ovanliga f�reteelse kan f�rekomma endast i samband med en annan ovanlig f�reteelse, n�mligen krig inom den vita regimen. Ett av det halvkoloniala Kinas k�nnetecken �r att de olika klickarna av gamla och nya krigsherrar sedan republikens f�rsta �r (1912) oavbrutet f�rt krig emot varandra, st�dda fr�n utlandet av imperialismen och inom landet av comprador- och gods�garklassen. En s�dan f�reteelse p�tr�ffas inte i n�got av de imperialistiska l�nderna och f�r den delen inte heller i n�gon koloni under direkt imperialistiskt v�lde, utan endast i ett land som Kina, som befinner sig under indirekt imperialistiskt v�lde. Tv� ting f�rklarar dess f�rekomst, n�mligen, en lokaliserad agrarhush�llning (inte en enad kapitalistisk hush�llning) och den imperialistiska politiken att staka ut inflytelsesf�rer att dela upp och exploatera. Den l�ngvariga splittringen och krigen inom den vita regimen skapar f�ruts�ttning f�r ett eller flera sm� r�da omr�den under kommunistiska partiets ledning att uppkomma och best� inringade av den vita regimen. Den sj�lvst�ndiga regim, som skurits ut p� gr�nserna mellan provinserna Hunan och Kiangsi, �r ett av m�nga s�dana sm� omr�den. I sv�ra eller kritiska tider grips en del kamrater ofta av tvivel, om den r�da politiska maktens fortbest�nd, och blir pessimistiska. Orsaken �r, att de inte funnit den r�tta f�rklaringen till den r�da politiska maktens uppkomst och fortbest�nd. Om vi bara inser att splittring och krig aldrig kommer att upph�ra inom den vita regimen i Kina, ska vi inte hysa n�gra tvivel om den r�da politiska maktens uppkomst, fortbest�nd och dagliga tillv�xt.
F�r det andra, de omr�den d�r Kinas r�da politiska makt f�rst uppstod och �r i st�nd att best� under l�ng tid h�r inte till de som, likt Szechuan, Kweichow, Yunnan och de nordliga provinserna, var ober�rda av den demokratiska revolutionen, utan �r s�dana omr�den som provinserna Hunan, Kwangtung, Hupeh och Kiangsi, d�r arbetarnas, b�ndernas och soldaternas massor i stort antal reste sig under den borgerligt-demokratiska revolutionen 1926 och 1927. I m�nga delar av dessa provinser bildades fackf�reningar och bondef�reningar i stor omfattning, och m�nga ekonomiska och politiska strider f�rdes av arbetarklassen och b�nderna mot gods�garklassen och bourgeoisin. Detta var sk�let till att folket i tre dagar innehade den politiska makten i staden Canton och till att sj�lvst�ndiga bonderegimer uppstod i Haifeng och Lufeng i �stra och s�dra Hunan, i gr�nsomr�det Hunan-Kiangsi och i Huangan i provinsen Hupeh.[8] Vad den nuvarande R�da arm�n betr�ffar s� �r den en avsplittring fr�n den nationella revolution�ra arm�n, som genomgick demokratisk politisk skolning och kom under inflytande av arbetarnas och b�ndernas massor. De element som utg�r R�da arm�n kan om�jligen komma fr�n s�dana arm�er som Yen Hsi-shans och Chang Tso-lins, vilka inte erh�llit n�gon demokratisk politisk skolning och inte heller kommit under arbetarnas och b�ndernas inflytande.
F�r det tredje, m�jligheten f�r folkets politiska makt att best� i sm� omr�den beror p� huruvida det revolution�ra l�get i hela landet forts�tter att utvecklas. Om det g�r det, kommer de sm� r�da omr�dena utan tvivel att best� under l�ng tid och kommer dessutom oundvikligen att bli en av de m�nga krafterna f�r er�vring av landsomfattande politisk makt. Om den revolution�ra situationen i hela landet inte forts�tter att utvecklas, utan stagnerar under t�mligen l�ng tid, kommer det att bli om�jligt f�r de sm� r�da omr�dena att best� l�ngre. Den revolution�ra situationen i Kina forts�tter faktiskt att utvecklas med st�ndig splittring och st�ndiga krig inom comprador och gods�garklassernas samt den internationella bourgeoisins led. D�rf�r kommer de sm� r�da omr�dena tvivelsutan att best� under l�ng tid och kommer ocks� att forts�tta att utvidgas och att sm�ningom n�rma sig m�let, att ta den politiska makten i hela landet.
F�r det fj�rde, ett n�dv�ndigt villkor f�r den r�da politiska maktens best�nd �r tillvaron av en R�d arm� av tillr�cklig styrka. Om vi endast har lokala r�da garden,[9] men inte n�gon regulj�r R�d arm�, kan vi inte reda oss mot de regulj�ra vita styrkorna utan endast mot gods�garnas uppb�d. D�rf�r �r det, �ven om arbetarnas och b�ndernas massor �r aktiva, helt om�jligt att skapa en sj�lvst�ndig regim, och �n mindre en sj�lvst�ndig regim som �r varaktig och dagligen v�xer, s�vida vi inte har tillr�ckligt kraftiga regulj�ra styrkor. H�rav f�ljer, att id�n om att ”genom v�pnat v�ld uppr�tta sj�lvst�ndiga arbetare- och bonderegimer” �r en viktig ide, som helt m�ste f�rst�s av det kommunistiska partiet och av arbetarnas och b�ndernas massor i de omr�den som ligger under den sj�lvst�ndiga regimen.
F�r det femte, f�rutom de ovan n�mnda �r ytterligare ett viktigt villkor n�dv�ndigt f�r den r�da politiska maktens fortsatta best�nd och utveckling, n�mligen, att den kommunistiska partiorganisationen �r stark och dess politik riktig.
III. DEN SJ�LVST�NDIGA REGIMEN I GR�NSOMR�DET HUNAN-KIANGSI OCH NEDERLAGET I AUGUSTI
Splittring och krig mellan krigsherrarna f�rsvagar den vita regimens makt. S�lunda ges tillf�llen f�r r�d politisk makt att uppst� inom sm� omr�den. Men strider krigsherrarna emellan p�g�r inte varje dag. N�r helst den vita regimen i en eller flera provinser �tnjuter en tillf�llig stabilitet, g�r de h�rskande klasserna d�r oundvikligen samman och g�r sitt yttersta f�r att f�rinta den r�da politiska makten. I omr�den, d�r inte alla n�dv�ndiga betingelser f�r den r�da politiska maktens uppkomst och fortbest�nd f�religger, l�per denna fara att bli st�rtad av fienden. Detta �r sk�let till att s� m�nga r�da regimer, som f�re april m�nad i �r vid gynnsamma tidpunkter uppstod p� orter som Kanton, Haifeng och Lufeng, gr�nsomr�det Hunan-Kiangsi, s�dra Hunan, Liling och Huangan, krossades den ena efter den andra av den vita regimen. Fr�n och med april st�lldes den sj�lvst�ndiga regimen i gr�nsomr�det Hunan-Kiangsi inf�r en f�r tillf�llet stabil h�rskande makt i s�der, och Hunan och Kiangsi s�nde vanligen �tta, nio eller flera regementen — ibland �nda upp till aderton — f�r att ”undertrycka” oss. Likv�l k�mpade vi med en styrka om mindre �n fyra regementen mot fienden i fyra l�nga m�nader, ut�kade dagligen det territorium som lydde under v�r sj�lvst�ndiga regim, f�rdjupade agrarrevolutionen, byggde ut organisationerna, genom vilka folket ut�vade sin politiska makt och ut�kade R�da arm�n och de r�da gardena. Detta var m�jligt d�rf�r, att de kommunistiska partiorganisationerna (de lokala och de i arm�n) i gr�nsomr�det Hunan-Kiangsi f�rde en riktig politik. Partiets specialkommitt� f�r gr�nsomr�det och dess arm�kommitt� hade d� f�ljande politik:
K�mpa beslutsamt mot fienden, uppr�tta politisk makt i mellersta sektionen av Lohsiaobergskedjan,[10] och bek�mpa flyktmentaliteten.
F�rdjupa agrarrevolutionen i omr�den som lyder under den sj�lvst�ndiga regimen.
Fr�mja, med hj�lp av partiorganisationerna i arm�n, utvecklingen av den lokala partiorganisationen och befordra, med den regulj�ra arm�ns hj�lp, de lokala v�pnade styrkornas utveckling.
Koncentrera R�da arm�ns f�rband f�r att vid l�mplig tidpunkt bek�mpa den fiende som st�r inf�r dem, och g� emot en uppdelning av styrkorna f�r att undvika att de f�rintas en efter en.
G� in f�r politiken att rycka fram i en serie v�gor i syfte att utvidga det omr�de som lyder under den sj�lvst�ndiga regimen, och bek�mpa politiken att f�reta utvidgningen genom �ventyrliga framryckningar.
Tack vare denna riktiga taktik, en terr�ng som var gynnsam f�r v�r kamp och den bristf�lliga samordningen mellan de trupper som invaderade fr�n Hunan och de som invaderade fr�n Kiangsi, var vi i st�nd att vinna ett antal segrar under de fyra m�naderna fr�n april till juli. Ehuru fienden var m�ngdubbelt starkare �n vi, var han inte i st�nd att hindra den st�ndiga utvidgningen av v�rt v�lde och �n mindre att f�rinta det, och v�r regim tenderade att ut�va ett st�ndigt v�xande inflytande p� Hunan och Kiangsi. Den enda orsaken till nederlaget i augusti var att en del kamrater, som inte ins�g att vi befann oss i en period, d� de h�rskande klasserna �tnj�t en tillf�llig stabilitet, till�mpade en strategi avpassad f�r en period av politisk splittring inom de h�rskande klasserna och delade upp v�ra styrkor f�r en �ventyrlig framryckning samt d�rmed f�rorsakade nederlag b�de i gr�nsomr�det och i s�dra Hunan. Kamrat Tu Hsiu-ching, representant f�r provinskommitt�n i Hunan, f�rstod inte det verkliga l�get och beaktade inte resolutionerna fr�n det gemensamma m�tet med partiets specialkommitt�, arm�kommitt� och h�radskommitt�n f�r Yunghsin. Han tvingade bara mekaniskt igenom Hunans provinskommitt�s order och gav eko �t �sikterna i R�da arm�ns 29:e regemente, som ville undvika kamp och �terv�nda hem, och hans misstag var synnerligen allvarligt. Den situation, som uppstod ur detta nederlag, r�ddades s�som resultat av de korrektiva �tg�rder partiets specialkommitt� och arm�kommitt� vidtog efter september m�nad.
IV. DEN SJ�LVST�NDIGA REGIMEN I GR�NSOMR�DET HUNAN-KIANGSI OCH DESS ROLL I HUNAN, HUPEH OCH KIANGSI
Betydelsen av den v�pnade sj�lvst�ndiga arbetare- och bonderegimen i gr�nsomr�det Hunan-Kiangsi, med Ningkang som centrum, �r absolut inte begr�nsad till de f� h�radena i gr�nsomr�det. Denna regim kommer att spela en v�ldig roll i processen f�r den politiska maktens er�vring i Hunan, Hupeh och Kiangsi genom arbetarnas och b�ndernas uppror i dessa tre provinser. I f�rbindelse med de uppror som utvecklas i Hunan, Hupeh och Kiangsi �r f�ljande uppgifter av stor vikt f�r partiet i gr�nsomr�det: utstr�ck inflytandet fr�n agrarrevolutionen och folkets politiska makt i gr�nsomr�det till de l�gre floddalarna i Hunan och Kiangsi och s� l�ngt som till Hupeh; ut�ka st�ndigt R�da arm�n och h�j dess aktivitet genom kamp s� att den kan fylla sin uppgift i det kommande allm�nna upproret i de tre provinserna; ut�ka de lokala v�pnade styrkorna i h�radena, det vill s�ga de r�da gardena och arbetarnas och b�ndernas upprorsavdelningar, och h�j deras kvalitet s� att de �r i st�nd att bek�mpa gods�garnas uppb�d och sm� v�pnade f�rband nu och att i framtiden trygga det politiska v�ldet i gr�nsomr�det; minska undan f�r undan behovet av hj�lp fr�n R�da arm�ns personal i det lokala arbetet s� att gr�nsomr�det f�r sin egen personal, som kan ta hand om arbetet och �ven kan f�rse R�da arm�n och den sj�lvst�ndiga regimens utvidgade omr�de med personal.
V. EKONOMISKA PROBLEM
Bristen p� n�dv�ndighetsvaror och kontanter har blivit ett mycket stort problem f�r arm�n och folket inom den vita inringningen. Till f�ljd av den h�rda fientliga blockaden har under det g�ngna �ret s�dana n�dv�ndigheter som salt, tyger och mediciner varit mycket s�llsynta och dyra i det sj�lvst�ndiga gr�nsomr�det, ett f�rh�llande som, ibland i mycket h�g grad, �stadkommit rubbningar i livet f�r massorna av arbetare, b�nder och sm�bourgeoisi,[11] s�v�l som f�r soldaterna i R�da arm�n. R�da arm�n har att p� en och samma g�ng bek�mpa fienden och f�rs�rja sig sj�lv. Den saknar till och med medel att betala de mat anslag p� fem fen pr person och dag, som utg�r vid sidan av spannm�len; soldaterna �r undern�rda, m�nga �r sjuka, och de s�rade p� sjukhusen har det �nnu s�mre. Dylika sv�righeter �r naturligtvis oundvikliga innan den politiska makten er�vrats i hela landet, men det r�der likv�l ett tr�ngande behov av att �vervinna dem i n�gon m�n, att g�ra livet en smula l�ttare och i synnerhet att trygga en mera tillfredsst�llande f�rs�rjning f�r R�da arm�n. D�rest inte partiet i gr�nsomr�det kan finna de riktiga v�garna att ta itu med de ekonomiskt problemen, kommer den sj�lvst�ndiga regimen att ha stora sv�righeter under den j�mf�relsevis l�nga period d� fiendens regim f�rblir stabil. Fr�gan, om hur dessa ekonomiska problem ska f� en tillfredsst�llande l�sning, f�rtj�nar tvivelsutan att uppm�rksammas av varje partimedlem.
VI. PROBLEMET OM DE MILIT�RA BASERNA
Partiet i gr�nsomr�det har ytterligare en uppgift, n�mligen att konsolidera de milit�ra baserna vid Fem brunnar[12] och Chiulung. Bergsomr�det Fem brunnar, d�r h�radena Yunghsin, Linghsien, Ningkang och Suichuan m�ts, och bergsomr�det Chiulung, d�r h�radena Yunghsin, Ningkang, Chaling och Lienhua st�ter samman, vilka b�gge har topografiska f�rdelar, �r viktiga milit�ra baser inte blott f�r gr�nsomr�det just nu, utan ocks� f�r upproren i Hunan, Hupeh och Kiangsi i framtiden, och detta g�ller i synnerhet Fem brunnar, d�r vi har st�d av folket s�v�l som av en terr�ng som �r s�rskilt sv�r och strategiskt viktig. S�ttet att konsolidera dessa baser �r f�rst och fr�mst att bygga tillfredsst�llande f�rsvarsverk f�r dem, f�r det andra, att l�gga upp tillr�ckliga spannm�lslager i dem och, f�r det tredje, att skapa j�mf�relsevis goda R�da arm�sjukhus. Partiet i gr�nsomr�det m�ste str�va att utf�ra dessa tre uppgifter effektivt.
[1] Med termen ”bourgeoisin” menar kamrat Mao Tse-tung den nationella bourgeoisin. Hans detaljerade redog�relse f�r skillnaden mellan denna klass och den stora comprador-bourgeoisin �terfinnes i ”Om taktiken i kampen mot den japanska imperialismen” (december 1935) och ”Den kinesiska revolutionen och Kinas kommunistiska parti” (december 1939).[TILLBAKA]
[2] Dessa fyra krigsherreklickar k�mpade tillsammans mot Chang Tso-lin och er�vrade Peking och Tientsin i juni 1928.[TILLBAKA]
[3] Chang Tso-lin, som stod i spetsen f�r krigsherreklicken fr�n Fengtien, blev den m�ktigaste av krigsherrarna i norra Kina sedan han besegrat Wu Pei-fu i andra Chihli-Fengtien-kriget �r 1924. �r 1926 marscherade han med Wu Pei-fu som bundsf�rvant mot Peking och intog staden. I juni 1928, d� han per j�rnv�g drog sig tillbaka till Nord�st, d�dades han under resan av en bomb, som utplacerats av den japanska imperialismen vars verktyg han varit.[TILLBAKA]
[4] Denna reformistiska r�relse uppstod sedan de japanska inkr�ktarna den 3 maj 1928 ockuperat Tsinan och sedan Chiang Kai-shek �ppet och fr�ckt kompromissat med Japan. Inom den nationella bourgeoisin, som identifierat sig med den kontrarevolution�ra statskuppen 1927, b�rjade en grupp, som handlade i eget intresse, efter hand att bilda en opposition mot Chiang Kai-sheks regim. Wang Ching-weis, Chen Kung-pos och andras karri�ristiska kontrarevolution�ra grupp, som var aktiv inom denna r�relse, bildade vad som blev k�nt som Kuomintangs ”reorganisationsklick”.[TILLBAKA]
[5] �r 1928 ryckte Chiang Kai-shek, st�dd av den brittiska och amerikanska imperialismen, mot norr f�r att angripa Chang Tso-lin. De japanska imperialisterna ockuperade d� Tsinan, provinsen Shantungs huvudstad, och skar av j�rnv�gen Tientsin-Pukow f�r att hejda det brittiska och amerikanska inflytandets utbredning mot norr. Den 3 maj slaktade de invaderande japanska trupperna ned ett stort antal kineser i Tsinan. Denna h�ndelse blev bekant som Tsinanmassakern.[TILLBAKA]
[6] Den organisatoriska formen f�r Kinas r�da politiska v�lde liknade den sovjetiska politiska maktens. Ett sovjet �r en representativ f�rsamling, en politisk institution, som skapades av den ryska arbetarklassen under 1905 �rs revolution. Lenin och Stalin drog p� grundval av den marxistiska teorin slutsatsen att en sovjetrepublik �r den mest l�mpliga formen av social och politisk organisation f�r �verg�ngen fr�n kapitalism till socialism. Under ledning av Lenins och Stalins bolsjevikiska parti f�rverkligade den ryska socialistiska Oktoberrevolution �r 1917 f�r f�rsta g�ngen i historien en s�dan socialistisk sovjetrepublik, en proletariatets diktatur. Efter 1927 �rs nederlag f�r revolutionen i Kina, antogs den representativa f�rsamlingen s�som en form f�r folkets politiska makt p� olika orter under de revolution�ra massresningar som leddes av Kinas kommunistiska parti och f�rst och fr�mst av kamrat Mao Tse-tung. Till sin natur var den politiska makten under denna period i den kinesiska revolutionen en folkets demokratiska diktatur, uppr�ttad av den antiimperialistiska, antifeodala, ny-demokratiska revolutionen under proletariatets ledning, vilken skilde sig fr�n den prolet�ra diktaturen i Sovjetunionen.[TILLBAKA]
[7] Kamrat Mao Tse-tungs �sikter i fr�gan om uppr�ttandet av sj�lvst�ndiga regimer i kolonier under direkt imperialistiskt v�lde har f�r�ndrats. Under andra v�rldskriget blev m�nga koloniall�nder i �stern, som tidigare legat under Storbritanniens, F�renta staternas, Frankrikes och Nederl�ndernas imperialistiska v�lde, ockuperade av de japanska imperialisterna. Ledda av sina kommunistiska partier utnyttjade massorna av arbetare, b�nder och sm�bourgeoisin i st�derna j�mte medlemmar av den nationella bourgeoisin i dessa l�nder mots�ttningarna mellan � ena sidan de brittiska, amerikanska, franska och holl�ndska imperialisterna och � andra sidan de japanska imperialisterna till att organisera en bred enhetsfront mot fascistisk aggression, byggde antijapanska basomr�den och f�rde ett bittert gerillakrig mot japanerna. D�rmed b�rjade det politiska l�ge som r�tt f�re andra v�rldskriget att f�r�ndras. N�r de japanska imperialisterna vid andra v�rldskrigets slut drevs ut ur dessa l�nder, f�rs�kte F�renta staternas, Storbritanniens, Frankrikes och Hollands imperialister att �teruppr�tta sitt koloniala v�lde, men dessa kolonialfolk, som under kriget mot japanerna byggt upp v�pnade styrkor med avsev�rd slagkraft, v�grade att �terg� till sitt gamla levnadss�tt. D�rtill kom att det imperialistiska systemet i hela v�rlden skakats i sina grundvalar d�rf�r att Sovjetunionen st�rkts medan alla imperialistiska makter utom F�renta staterna antingen kastats �ver �nda eller f�rsvagats i kriget, och slutligen d�rf�r att den imperialistiska fronten i Kina br�ts ned av den segerrika kinesiska revolutionen. S�lunda har det blivit m�jligt f�r folken i alla eller �tminstone i en del av de koloniala l�nderna i �ster att, liksom fallet var i Kina, uppr�tth�lla stora och sm� revolution�ra basomr�den och revolution�ra regimer under l�nga tidsperioder och att f�ra l�ngvariga revolution�ra krig, i vilka de inringar st�derna fr�n landsbygden och sedan steg f�r steg rycker fram f�r att ta st�derna och vinna seger i hela landet.[TILLBAKA]
[8] Dessa var de f�rsta motangrepp som folket under kommunistisk ledning f�retog p� skilda h�ll mot kontrarevolutionens krafter sedan Chiang Kai-shek och Wang Ching-wei �r 1927 efter varandra blivit f�rr�dare mot revolutionen, Den 11 december 1927 enades arbetarna och de revolution�ra soldaterna i Kanton f�r att genomf�ra ett uppror och uppr�ttade folkets politiska makt. De k�mpade h�rt mot de kontrarevolution�ra krafterna, som fick direkt st�d av imperialisterna, men misslyckades d�rf�r att styrkef�rh�llandet var allt f�r oj�mnt. B�nder i Haifeng och Lufeng p� provinsen Kwangtungs �stkust hade �ren 1923-25 startat en kraftig revolution�r r�relse under ledning av kamrat Peng Pai, en medlem av kommunistiska partiet, och denna r�relse l�mnade ett stort bidrag till segrarna i de b�gge �stliga expeditioner vilka den Nationella revolution�ra arm�n f�retog fr�n Kanton mot den kontrarevolution�ra klick som leddes av Chen Chiung-ming. Sedan Chiang Kai-shek den 12 april 1927 f�rr�tt revolutionen f�retog dessa b�nder tre resningar, en i april, en i september och en i oktober, och uppr�ttade en revolution�r regim, som h�ll sig uppe till april 1928. I �stra delen av provinsen Hunan er�vrade upproriska b�nder i september 1927 ett omr�de som innesl�t Liuyang, Pingkiang, Liling och Chuchow. Vid ungef�r samma tid iscensatte tiotusentals b�nder i Hsiaokan, Macheng och Huangan i nord�stra delen av provinsen Hupeh en v�pnad revolt och intog h�radsstaden Huangan, som de h�ll i �ver trettio dagar. I s�dra Hunan reste sig b�nderna i h�radena Yichang, Chenchuo, Leiyang, Yunghsing och Tsehsing med vapen i hand i januari 1928 och uppr�ttade en revolution�r regim, som bestod i tre m�nader.[TILLBAKA]
[9] De R�da gardena var massornas v�pnade f�rband i de revolution�ra basomr�dena. Deras medlemmar stod kvar i sitt produktiva arbete.[TILLBAKA]
[10] Lohsiaobergen bildar en stor kedja, som l�per l�ngs gr�nsen mellan provinserna Kiangsi och Hunan. Chingkangbergen ligger i dess mittsektion.[TILLBAKA]
[11] Med termen ”sm�bourgeoisi” avser kamrat Mao Tse-tung de element som f�rekommer vid sidan om b�nderna — hantverkare, sm� k�pm�n, yrkesut�vare av skilda slag och sm�borgerliga intellektuella. I Kina bor de huvudsakligen i st�derna, men det finns ett r�tt stort antal av dem �ven p� landsbygden.[TILLBAKA]
[12] ”Fem brunnar” �r det gemensamma namnet p� byarna Stora Brunn, Lilla Brunn, �vre Brunn, Mellersta Brunn och Nedre Brunn, vilka �r bel�gna i Chingkangbergen mellan Yunghsin, Ningkang och Suichuan i v�stra Kiangsi och Linghsiens h�rad i �stra Hunan.[TILLBAKA]