Skrivet: 23 eller 24 februari 1918
Publicerat: Ffg. 1929 i Leninskij sbornik
K�lla: V I Lenin, Samlade verk, 5:e ry. uppl., b. 35, sid. 373-375
�vers�ttning: Gunnar Cla�sson
HTML: Martin Fahlgren
De fr�msta och mest ansvariga motst�ndarna till en separatfred p� brestvillkoren har framlagt det v�sentliga i sina argument p� f�ljande s�tt:
�... �� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �
�� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �
��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� ��� �� �� � �
Detta �r de mest koncentrerade och viktigaste argumenten, vilka framlagts n�stan i form av en resolution. F�r en bekv�m analys av argumenten har vi numrerat varje enskild sats.
F�rfattarnas huvudfel faller genast i �gonen vid en granskning av dessa argument. De s�ger inte ett ljud om det revolution�ra krigets konkreta betingelser i nuvarande �gonblick. Det som f�r fredsanh�ngarna �r det huvudsakliga och v�sentliga sk�let, n�mligen om�jligheten f�r oss att kriga n u, just detta kringg�s. Till svar � till svar �tminstone p� mina teser, vilka �r v�lk�nda f�r f�rfattarna sedan den 8 januari[1] � anf�rs uteslutande allm�nna �verv�ganden och abstraktioner vilka oundvikligt f�rvandlas till en fras. Ty varje allm�nt historiskt �verv�gande vilket till�mpas p� ett enskilt fall utan speciell analys av betingelserna f�r just f�rhandenvarande fall blir till en fras.
Ta den f�rsta tesen. All dess �s�lta� �r f�rebr�else, utrop, deklamation, str�van att �blamera� motst�ndarna och appellation till k�nslan. H�r s�gs det hur dumma ni �r: imperialisterna anfaller och �proklamerar� som sitt m�l att sl� ned den prolet�ra revolutionen och ni svarar med samtycke till att sluta fred! Men det �r ju s� att v�rt f�r f�rfattarna v�lbekanta argument best�r i att vi genom att ta avst�nd fr�n en tung fred just underl�ttar f�r fienden att sl� ned den prolet�ra revolutionen. Och detta v�rt argument bestyrks (i mina teser t. ex.) med en rad av de mest konkreta indikationer p� arm�ns tillst�nd, p� dess klassm�ssiga sammans�ttning osv. F�rfattarna har kringg�tt allt konkret och vad de har f�tt fram �r en tom fras. Ty om fienden �proklamerar� som sitt m�l att sl� ned revolutionen s� �r den revolution�r d�lig vilken med valet av en veterligen om�jlig motst�ndsform just uppn�r att fienden kan g� �ver fr�n �proklamerande� till f�rverkligande av m�let.
Det andra argumentet: �f�rebr�elserna� f�rst�rks. Ni, s�gs det, ger samtycke till fred redan vid fiendens f�rsta anstormning ... �r det m�jligt att f�rfattarna allvarligt f�rmodar att detta kan �vertyga dem som fr�n januari m�nad, l�ngt innan �anstormningen�, analyserade styrkef�rh�llandet och krigets konkreta betingelser i nuvarande �gonblick? �r m�nne detta inte en fras, om man anser �f�rebr�elsen� vara som en inv�ndning mot analysen??
Samtycke till fred under nuvarande f�rh�llanden, s�ger man till oss, ��r en kapitulation av det internationella proletariatets avancerade avdelning f�r den internationella bourgeoisin�.
�terigen en fras. Allm�nna sanningar bl�ser man upp s� att de blir oriktiga och f�rvandlas till en deklamation. Den tyska bourgeoisin �r inte �internationell� ty de engelsk-franska kapitalisterna v�lkomnar v�r v�gran att underteckna freden. �Kapitulation� �r allm�nt sagt en d�lig sak men denna �rev�rdiga sanning l�ser inte varje enskild situation, ty som kapitulation kan man ocks� kalla v�gran att strida under uppenbart ogynnsamma f�rh�llanden, och en s�dan kapitulation �r en f�rpliktelse f�r den allvarlige revolution�ren. En kapitulation var allm�nt sagt ocks� samtycket att intr�da i tredje riksduman, undertecknandet av fred med Stolypin, som det uttrycktes p� den tiden av v�ra �v�nster�-deklamat�rer.
Vi �r en avancerad avdelning i betydelsen av revolution�rt initiativ, detta �r oomtvistligt, men f�r att vi skall vara en avancerad avdelning i betydelsen av milit�r konfrontation med den avancerade imperialismens krafter, detta ...[2]
[1] Se artikeln Om den revolution�ra frasen �Red.
[2] H�r avbryts manuskriptet. � Red.