Skrivet: 25 februari 1918
Publicerat: i Pravda nr 35 (kv�llsupplagan), den 25 (12) februari 1918
K�lla: V I Lenin, Samlade verk, 5:e ry. uppl., b. 35, sid. 393-397
�vers�ttning: Gunnar Cla�sson
HTML: Martin Fahlgren
Veckan den 18-24 februari 1918 kommer att g� till den ryska � och internationella � revolutionens historia som en av de st�rsta v�ndpunkterna.
Den 27 februari 1917 st�rtades monarkin av det ryska proletariatet tillsammans med den del av b�nderna, som v�ckts av krigsh�ndelsernas f�rlopp, och tillsammans med bourgeoisin. Den 21 april 1917 st�rtade det den imperialistiska bourgeoisins env�lde och f�rde �ver makten i h�nderna p� de sm�borgerliga f�respr�karna f�r kompromisser med bourgeoisin. Den 3 juli gav stadsproletariatet genom sin spontana demonstration kompromissmakarnas regering en sv�r chock. Den 25 oktober st�rtade det denna regering och uppr�ttade arbetarklassens och fattigb�ndernas diktatur.
Det blev n�dv�ndigt att f�rsvara denna seger i inb�rdeskriget. Det tog ungef�r tre m�nader. Det b�rjade med segern �ver Kerenskij vid Gattjina, fortsatte med segrarna �ver bourgeoisin, officersaspiranterna och en del av de kontrarevolution�ra kosackerna i Moskva, Irkutsk, Orenburg och Kiev och slutade med segern �ver Kaledin, Kornilov och Aleksejev i Rostov vid Don.
Det prolet�ra upprorets brand flammade upp i Finland. Elden spred sig till Rum�nien.
Segrarna p� fronten i hemlandet vanns relativt l�tt, ty fienden hade varken teknisk eller organisatorisk �vervikt och dessutom hade han ingen ekonomisk bas och inget st�d bland folkmassorna. Den l�tthet varmed segrarna vanns gjorde att huvudet f�rvreds p� m�nga av ledarna. Man fick inst�llningen, att �vi kommer att segra l�tt�.
Man blundade f�r den v�ldiga uppl�sningen i arm�n, som snabbt demobiliserade sig sj�lv och l�mnade fronten. Man berusade sig med revolution�ra fraser. Man till�mpade dem p� kampen mot v�rldsimperialismen. Man tog Rysslands tempor�ra �frihet� fr�n dess tryck f�r n�got normalt, medan denna �frihet� i sj�lva verket endast berodde p� en paus i kriget mellan de tyska och de brittisk-franska r�varna. Man tog de masstrejker, som b�rjade i �sterrike och Tyskland, f�r en revolution, som allts� redan hade befriat oss fr�n det stora hotet fr�n den tyska imperialismen. I st�llet f�r allvarligt, effektivt, aldrig sviktande arbete f�r att bist� den tyska revolutionen, som h�ller p� att f�das p� ett s�rskilt sv�rt och tungt s�tt, b�rjade man vifta med armarna: �Vad kan de d�r tyska imperialisterna g�ra � med Liebknecht p� v�r sida kommer vi att sparka ut dem �gonblickligen!�
Veckan den 18-24 februari 1918, fr�n er�vringen av Dvinsk till er�vringen av Pskov (senare �tertaget), den vecka d� det imperialistiska Tyskland gick till milit�r offensiv mot den socialistiska sovjetrepubliken, blev en bitter, kr�nkande och pl�gsam men n�dv�ndig, nyttig och v�lg�rande l�rdom. Hur o�ndligt instruktivt har det inte varit att j�mf�ra de tv� grupper av telegram och telefonmeddelanden, som n�tt regeringscentralen den h�r veckan! Dels den oh�mmade orgien i revolution�ra fraser av �resolutionstyp� � man kan kalla dem steinbergfraser om man minns m�sterverket i den stilen, det tal som h�lls av v�nster (hm ... hm) socialistrevolution�ren Steinberg p� centrala exekutivkommitt�ns l�rdagssammantr�de. Dels de pl�gsamma och f�r�dmjukande meddelanden om att regementen v�grat h�lla sina st�llningar, om v�gran att ens f�rsvara Narvalinjen, om v�gran att lyda ordern om att f�rst�ra allt vid en retr�tt f�r att nu inte tala om flykt, kaos, handfallenhet, hj�lpl�shet och slarv.
En bitter, kr�nkande och pl�gsam men n�dv�ndig, nyttig och v�lg�rande l�rdom!
Den medvetne, t�nkande arbetaren kommer att dra tre slutsatser av denna historiska l�rdom: om v�r h�llning till f�rsvaret av fosterlandet, till landets v�rnkraft och till det revolution�ra, socialistiska kriget; om de f�ruts�ttningar under vilka vi kan komma i kollision med v�rldsimperialismen; om det r�tta s�ttet att st�lla fr�gan om v�ra relationer till den internationella socialistiska r�relsen.
Vi �r f�rsvarsanh�ngare nu, fr�n och med den 25 oktober 1917, vi �r f�r f�rsvar av fosterlandet fr�n den dagen. Orsaken �r, att vi i handling har bevisat att vi har brutit med imperialismen. Vi har sagt upp och offentliggjort de smutsiga och blodsbesudlade imperialistiska sammansv�rjningsf�rdragen. Vi har st�rtat v�r bourgeoisi. Vi har gett frihet �t de av oss f�rtryckta folken. Vi har gett jord �t folket och inf�rt arbetarkontroll. Vi �r f�r f�rsvar av den socialistiska sovjetrepubliken i Ryssland.
Just av den anledningen att vi �r f�r f�rsvar av fosterlandet kr�ver vi dock en allvarlig inst�llning till landets v�rnkraft och krigsf�rberedelser. Vi f�rklarar skoningsl�st krig mot de revolution�ra fraserna om revolution�rt krig. Det m�ste f�rberedas l�nge och allvarligt och d�rvid m�ste man b�rja med ekonomisk �teruppbyggnad av landet, med anl�ggning av j�rnv�gar (ty utan s�dana �r modern krigf�ring en helt inneh�llsl�s fras), med �terst�llande �verallt av den str�ngaste revolution�ra disciplin och sj�lvdisciplin.
Med tanke p� f�rsvaret av fosterlandet �r det ett brott att ta en krigskonflikt med en fiende som �r o�ndligt starkare och b�ttre f�rberedd, eftersom vi uppenbarligen inte har n�gon arm�. Med tanke p� f�rsvaret av fosterlandet �r det v�r plikt att underteckna den tyngsta, mest f�rtryckande, brutala och sk�ndliga fred � inte f�r att �kapitulera� f�r imperialismen utan f�r att l�ra oss och f�rbereda oss att k�mpa mot den p� ett allvarligt och effektivt s�tt.
Den g�ngna veckan har f�rt den ryska revolutionen upp till en om�tligt h�gre niv� i den v�rldshistoriska utvecklingen.
Historien har under dessa dagar g�tt fram�t och upp�t med flera trappsteg p� en g�ng.
Hittills har vi haft att g�ra med �mkliga, f�raktliga (med tanke p� v�rldsimperialismen) fiender, en idiot vid namn Romanov, storskr�vlaren Kerenskij, band av officersaspiranter och borgare. Nu har v�rldsimperialismens j�tte rest sig mot oss, en tekniskt f�rstklassigt utrustad och genomorganiserad, civiliserad j�tte. Han m�ste bek�mpas. Och man m�ste veta hur han skall bek�mpas. Det bondeland som genom tre �rs krig utsatts f�r exempell�s f�rst�relse och p�b�rjat den socialistiska revolutionen m�ste undvika en krigskonflikt � s� l�nge det �nnu g�r att undvika en s�dan �ven om det blir till priset av de tyngsta offer � just f�r att ha m�jlighet att utr�tta n�got betydande tills �den sista avg�rande striden� flammar upp.
Denna strid kommer att flamma upp f�rst d� den socialistiska revolutionen bryter ut i de avancerade imperialistiska l�nderna. Denna revolution mognar otvivelaktigt och blir starkare f�r varje m�nad och varje vecka som g�r. Man m�ste hj�lpa denna mognande kraft. Man m�ste veta hur den skall hj�lpas. Man kommer inte att hj�lpa den utan i st�llet att skada den, om man utl�mnar den sovjetiska socialistiska grannrepubliken att krossas i ett �gonblick, d� den uppenbarligen inte har n�gon arm�
Man f�r inte f�rvandla den stora parollen �Vi satsar p� socialismens seger i Europa� till en fras. Detta �r en sanning, om man t�nker p� den l�nga och sv�ra v�gen fram till socialismens fullst�ndiga seger. Det �r en obestridlig, filosofisk-historisk sanning med h�nsyn till hela �eran av socialistisk revolution�. Varje abstrakt sanning blir dock en fras, om den till�mpas p� vilken som helst konkret situation. Det �r obestridligt, att �varje strejk rymmer den sociala revolutionens hydra�. Det �r dock nonsens att tro, att man kan g� direkt fr�n en strejk till revolution. Om vi �satsar p� socialismens seger i Europa� i den meningen, att vi kommer att garantera folket, att den europeiska revolutionen kommer att bryta ut och absolut segra inom de allra n�rmaste veckorna, absolut innan tyskarna hinner n� fram till Petrograd, Moskva eller Kiev, innan de hinner �g�ra slut� p� v�ra j�rnv�gstransporter, s� handlar vi inte som allvarliga internationalistiska revolution�rer utan som �ventyrare.
Om Liebknecht besegrar bourgeoisin om 2-3 veckor (vilket inte �r om�jligt), s� klarar han oss ur alla sv�righeter. Det �r obestridligt. Men om vi fastst�ller v�r taktik idag i kampen mot imperialismen av idag i hopp om att Liebknecht f�rmodligen m�ste segra just inom de n�rmaste veckorna, s� f�rtj�nar vi inget annat �n l�je. Vi kommer att f�rvandla nutidens st�rsta revolution�ra paroller till en revolution�r fras.
L�r av revolutionens pl�gsamma men nyttiga l�rdomar, kamrater arbetare! F�rbered er att allvarligt, kraftfullt och orubbligt f�rsvara fosterlandet, f�rsvara den socialistiska sovjetrepubliken!
Undertecknat: Lenin