Originalets titel: Por la revisi�n del proceso del POUM o la amnist�a inmediata. Fransk �vers�ttning (p� MIA): D�claration pour la r�vision du proc�s du P.O.U.M.
�vers�ttning: Marianne Schellin
HTML: Martin Fahlgren
R�tteg�ngen mot POUMs exekutivkommitt� har v�ckt utomordentlig uppm�rksamhet b�de i Spanien och utomlands. Regeringen k�nner otvivelaktigt till alla detaljer. D�rf�r tror vi inte att det h�r �r n�dv�ndigt att redog�ra f�r hela historien. Det r�cker med att p�minna om att� Juan Andrade Rodr�guez, Juli�n G�mez Gorkin, Pedro Bonet Cuito, Enrique Adroher Pascual och Jordi Arquer Salt� efter att ha anklagats f�r att ha beg�tt de mest monstru�sa spionage- och h�gf�rr�deribrott, st�lldes inf�r en speciell tribunal med uppdrag att handl�gga s�dana brott. De fyra f�rsta anklagade d�mdes till 15 �rs f�ngelse, den sistn�mnda till elva �r.
I domen erk�nns de d�mdas antifascistiska kvaliteter, liksom deras ih�rdiga deltagande i den h�rda kamp som det spanska folket f�r mot fascismen. Den fastsl�r likaledes att det inte var de som organiserade eller framprovocerade h�ndelserna i maj 1937. Anklagelsen best�r enbart i det faktum att de ville utnyttja dessa h�ndelser f�r att i Katalonien inf�ra en regim som stod i �verensst�mmelse med de socialistiska id�erna i deras partiprogram. Detta delansvar, om det existerar, g�r denna dom �nnu mer or�ttf�rdig, eftersom det varken har f�rekommit n�gra andra r�tteg�ngar eller att n�gon annan anklagats f�r n�mnda h�ndelser.
Vi som undertecknat detta kan inte med rent samvete godk�nna denna dom, som dessutom inte kan �verklagas, ty den inneh�ller bland annat ett allvarligt r�ttsligt fel: Det faktum att den centrala spionagetribunalen g�r anspr�k p� all kompetens i ett fall som g�ller uppror (s� betecknas brottet i domen) strider mot den r�dande legala ordningen, enligt vilken m�l som r�r denna typ av anklagelser ska h�nf�ras till speciella folkdomstolar. (D.D. 7 maj 1937 och 24 mars 1938)
Dessutom har vi, ut�ver den ovan angivna juridiska orsaken, andra inv�ndningar av politisk art. De d�mda, som alla �r gamla k�mpar inom arbetarr�relsen, tog aktiv del i kampen 1930 och i april 1931, som ledde till republikens inf�rande, och i striderna i oktober 1934, i februari 1936 samt i juli samma �r, d� den fascistiska reaktionen hindrades fr�n att ta makten. I massornas �gon verkar dessa m�n ha d�mts f�r att ha h�llit fast vid sina revolution�ra id�er och att de d�rmed �r offer f�r politisk f�rf�ljelse.
Utomlands � och det vet republikens regering b�ttre �n vi � har den politiska uppr�rdheten kring denna aff�r varit enorm. Och uppr�rdheten kommer att bli �nnu st�rre n�r domen blivit k�nd. Det �r tal om att anordna en motr�tteg�ng i Paris med medverkan av k�nda franska, engelska och amerikanska advokater. �r det republikanska Spaniens sak betj�nt av detta, s�rskilt i detta l�ge? Givetvis inte.
En k�nsla av antifascistisk solidaritet gentemot de d�mda, och �vertygelsen om att vi p� detta s�tt gynnar de allm�nna intressen f�r vilka det spanska proletariatet k�mpar s� tappert, f�r oss att beg�ra av regeringen att den via lagliga v�gar g�r det m�jligt att ompr�va denna r�tteg�ng och att man r�ttar till de felaktigheter som domstolsutslaget, enligt v�r uppfattning, inneh�ller.
Och framf�r allt vill vi att dessa gamla antifascistiska k�mpar, som �tnjuter �tskillig sympati b�de i Spanien och i utlandet, inte ska beh�va f� sin energi obrukbar genom att l�sas in i f�ngelse i ett l�ge d� allas anstr�ngningar �r n�dv�ndiga f�r att besegra fienden och sl� vakt om det heroiska spanska folkets r�ttigheter.
F�ljaktligen uppmanar vi Ministerr�det att revidera r�tteg�ngen och s�tta ig�ng en ny unders�kning av r�tteg�ngen f�r de d�mda. Och i v�ntan p� denna nya revidering kr�ver vi en omedelbar amnesti.
Francisco Largo Caballero, f d premi�rminister och socialistledare
Federica Montseny, CNT-ledare och f d h�lsov�rdsminister
Luis Araquist�in, socialistledare och f d ambassad�r i Paris.
Rodolfo Llopis, socialistledare och f d minister.
Josep Tarradellas, premi�rminister i katalanska delstatsregeringen (Generalitat).
Juan Peir�, CNT-ledare och f d minister
Lluis Nicolau D�Olwer, ordf�rande i Acci�n Catalana Republicana, riksbankchef i Spanien.
Jaume Miravitlles, propagandakommissarie i Generalitat.
Manuel de Irujo, f d justitieminister och ledare f�r PNV (baskiska nationalistpartiet).
Carlos Hern�ndez Zancajo, ledare i socialistpartiet och UGT.
Carles Pi i Sunyer, borgm�stare i Barcelona.
Lluis Companys, president i Katalonien.
Barcelona 5 november 1938
Mer om f�rf�ljelserna av och r�tteg�ngen mot POUM
Processen mot POUM � Artiklar ur Folkets Dagblad och Arbetaren (1937-39)
Burnett Bolloten: Spanska inb�rdeskriget: Revolution och kontrarevolution (kapitel 38-39)