Denna artikel f�regicks av Om Chrusjtjovs falska kommunism och dess historiska l�rdomar f�r v�rlden
Chrusjtjov har fallit.
Denne �rkeintrig�r, som tillv�llade sig ledningen f�r partiet och staten i Sovjetunionen, den moderna revisionismens representant nummer ett, har slutligen drivits bort fr�n historiens scen.
Detta �r mycket gott och till f�rdel f�r v�rldens folk och dess revolution�ra sak.
Chrusjtjovs fall �r en stor seger f�r marxist-leninisterna i v�rlden i deras oavl�tliga kamp mot revisionismen. Det �r tecknet p� den moderna revisionismens bankrutt, dess fiasko.
Hur kom det sig att Chrusjtjov f�ll? Varf�r kunde han inte hanka sig fram l�ngre?
Denna fr�ga har framkallat olika kommentarer fr�n olika politiska grupper �ver hela v�rlden.
Imperialisterna, reaktion�rerna och opportunisterna och revisionisterna av alla schatteringar, s�v�l de som sympatiserat med Chrusjtjov som de som haft intressekonflikter med honom, har givit uttryck �t olika synpunkter p� denne skenbart starke man Chrusjtjovs pl�tsliga fall.
M�nga kommunistiska partier och arbetarpartier har ocks� publicerat artiklar eller dokument, vilka uttrycker deras uppfattning om Chrusjtjovs fall.
I denna artikel skulle ocks� vi vilja diskutera fr�gan om Chrusjtjovs underg�ng.
F�r marxist-leninister �r hans underg�ng inte sv�r att f�rst�. Den var faktiskt v�ntad. Marxist-leninisterna har l�nge f�rutsett att Chrusjtjov skulle f� ett s�dant slut.
M�nniskor kan anf�ra hundratals, ja till och med tusentals anklagelser mot Chrusjtjov som sk�l f�r hans fall. Men den viktigaste av alla �r hans fruktl�sa f�rs�k att hejda historiens frammarsch, att trotsa historiens av marxismen-leninismen uppt�ckta utvecklingslag och den revolution�ra viljan hos folken i Sovjetunionen och hela v�rlden. Varje hinder p� folkets v�g fram�t m�ste r�jas undan. Det var givet att folket skulle avvisa Chrusjtjov, vare sig han eller hans gelikar tyckte om det eller inte. Chrusjtjovs fall �r det oundvikliga resultatet av den st�ndaktiga antirevisionistiska kamp som f�rts av Sovjetunionens folk och de revolution�ra folken i hela v�rlden.
Vi lever i en epok under vilken v�rldskapitalismen och v�rldsimperialismen g�r mot sin underg�ng och socialismen och kommunismen marscherar till seger. Den historiska uppgift som denna epok p�lagt folken �r att steg f�r steg, genom sina egna bem�danden och i �verensst�mmelse med betingelserna i respektive l�nder, f�ra den prolet�ra v�rldsrevolutionen till fullst�ndig seger och uppr�tta en ny v�rld utan imperialism, utan kapitalism och d�r ingen m�nniska exploaterar en annan. Detta �r den historiska utvecklingens obevekliga inriktning och det allm�nna kravet fr�n de revolution�ra folken i v�rlden. Denna historiska inriktning �r en objektiv 1.:, som verkar oberoende av m�nniskors vilja och �r oemotst�ndlig. Men Chrusjtjov, denne pajas p� samtidens politiska scen, valde att g� emot denna inriktning i den fruktl�sa f�rhoppningen att kunna vrida historiens hjul tillbaka in p� den gamla kapitalistiska v�gen och s�lunda f�rl�nga de d�ende exploaterande klassernas och deras likaledes d�ende exploateringssystems liv.
Chrusjtjov samlade ihop alla de antimarxistiska �sikterna fr�n opportunisterna och revisionisterna i historien och slog av dem ihop en fullfj�drad revisionistisk linje best�ende av �fredlig samlevnad�, �fredlig t�vlan�, �fredlig �verg�ng�, �hela folkets stat� och �hela folkets parti�. Han genomf�rde en kapitulationslinje gentemot imperialismen och anv�nde teorin om klassf�rsoningen till att bek�mpa och likvidera folkens revolution�ra kamp. I den internationella kommunistiska r�relsen genomtvingade han en s�ndringslinje och ersatte den prolet�ra internationalismen med stormaktschauvinism. I Sovjetunionen bem�dade han sig att uppl�sa proletariatets diktatur och f�rs�kte ers�tta det socialistiska systemet med bourgeoisins ideologi, politik, ekonomi och kultur samt �teruppr�tta kapitalismen.
Under de senaste elva �ren har Chrusjtjov, med utnyttjande av Sovjetunionens kommunistiska partis prestige och prestigen hos den f�rsta socialistiska staten, som byggdes upp under Lenins och Stalins ledning, beg�tt alla de d�liga handlingar han hade m�jlighet att utf�ra i strid med sovjetfolkets verkliga vilja. Dessa d�liga handlingar kan summeras som f�ljer:
1. Under f�rev�ndning att �bek�mpa personkulten� och med anv�ndande av gr�vsta t�nkbara spr�k, okv�dade han Stalin, Sovjetunionens kommunistiska partis och sovjetfolkets ledare. D� han bek�mpade Stalin, bek�mpade han marxismen-leninismen. Han f�rs�kte dra ett enda brett streck �ver alla sovjetfolkets stora framg�ngar under hela den period d� Stalin var dess ledare, och hans syfte d�rmed var att sv�rta ned proletariatets diktatur, det socialistiska systemet, det stora sovjetiska kommunistpartiet, den stora Sovjetunionen och den internationella kommunistiska r�relsen. D� Chrusjtjov gjorde detta f�rs�g han imperialisterna och reaktion�rerna i alla l�nder med de smutsigaste av alla vapen f�r deras antisovjetiska och antikommunistiska verksamhet.
2. I �ppen strid med 1957 �rs Deklaration och 1960 �rs Uttalande s�kte han �samarbete p� alla omr�den� med den amerikanska imperialismen och p�stod bedr�gligen att Sovjetunionens och F�renta staternas ledare skulle �avg�ra m�nsklighetens �de� och prisade samtidigt best�ndigt den amerikanska imperialismens ledande m�n i det han sade att de �har en uppriktig �nskan om fred�. Det ena �gonblicket bedrev han �ventyrspolitik och l�t transportera markstyrda raketer till Kuba, och i det andra bedrev han kapitulationspolitik och f�rde undergivet bort raketerna och bombflygplanen fr�n Kuba p� de amerikanska, sj�r�varnas order. Han godtog inspektion fr�n den amerikanska flottans sida och f�rs�kte till och med s�lja Kubas suver�nitet, genom att bakom den kubanska regeringens rygg g� med p� att Kuba skulle �inspekteras� av F�renta nationerna, som st�r under amerikansk kontroll. D� Chrusjtjov gjorde detta drog han �ver det stora sovjetfolket en f�r�dmjukande skam, n�got som aldrig tidigare skett under de l�ngt �ver fyrtio �r som f�rflutit sedan Oktoberrevolutionen.
3. F�r att tj�na den amerikanska imperialistiska k�rnvapenutpressningspolitikens behov och hindra det socialistiska Kina att bygga upp en egen k�rnvapenstyrka f�r sj�lvf�rsvar, tvekade Chrusjtjov inte att skada Sovjetunionens egen f�rsvarsf�rm�ga och sl�t i maskopi med de b�gge imperialistiska makterna, F�renta staterna och Storbritannien, det s� kallade avtalet om partiellt stopp f�r k�rnvapenproven. Fakta har visat att detta avtal �r en ren svindel. Genom att underteckna detta f�rs�kte Chrusjtjov att tv�rt emot vad plikten bj�d s�lja sovjetfolkets, de socialistiska l�ndernas folks och all v�rldens freds�lskande folks intressen.
4. I den �fredliga �verg�ngens� namn f�rs�kte Chrusjtjov med alla medel hindra folkens revolution�ra r�relser i de kapitalistiska l�nderna med krav om att de skulle f�lja den s� kallade lagliga, parlamentariska v�gen. Denna falska linje f�rlamar proletariatets revolution�ra vilja och avv�pnar de revolution�ra folken ideologiskt och har d�rigenom f�rorsakat allvarliga bakslag f�r revolutionen i vissa l�nder. Den har f�rvandlat de kommunistiska partierna i ett antal kapitalistiska l�nder till livl�sa socialdemokratiska partier av ny typ och lett till att de sjunkit ned till servila verktyg �t bourgeoisin.
5. Under den �fredliga samlevnadens� skylt gjorde han sitt yttersta f�r att bek�mpa och sabotera den nationella befrielser�relsen och gick s� l�ngt, att han arbetade hand i hand med F�renta staterna i undertryckandet av de f�rtryckta nationernas revolution�ra kamp. Han instruerade sovjetdelegaten i F�renta nationerna att r�sta f�r avs�ndandet av de aggressionsstyrkor till Kongo, som hj�lpte de amerikanska imperialisterna att undertrycka det kongolesiska folket, och han st�llde sovjetiska transportmedel till f�rfogande f�r att �verf�ra dessa s� kallade F�renta nationernas trupper till Kongo. Han bek�mpade faktiskt det algeriska folkets revolution�ra kamp, och han framst�llde den algeriska nationella befrielsekampen s�som en fransk �inre angel�genhet�. Han hade fr�ckheten att �h�lla sig ovan� h�ndelserna i Bac Bo-bukten[1] som den amerikanska imperialismen iscensatte mot Vietnam och brydde sin hj�rna f�r att finna s�tt att hj�lpa de amerikanska provokat�rerna ta sig ur sitt dilemma och framst�lla de amerikanska sj�r�varnas brottsliga aggression i oskyldig dager.
6. I fr�ck och �ppen strid mot 1960 �rs Uttalande sparade han sig ingen m�da att �ndra dess dom �ver Titos renegatklick och framst�llde Tito, som f�rfallit till en lakej �t den amerikanska imperialismen, som en �marxist-leninist� och Jugoslavien, som f�rfallit till ett kapitalistiskt land, s�som ett �socialistiskt land�. Om och om igen f�rklarade han att han och Titoklicken hade �samma ideologi� och �v�gleddes av samma teori� och gav uttryck �t sin �nskan att blygsamt l�ra av denne renegat, som f�rr�tt det jugoslaviska folkets intressen och saboterat den internationella kommunistiska r�relsen.
7. Han betraktade Albanien, ett socialistiskt broderland, som sin svurne fiende, och hittade p� alla m�jliga s�tt att skada och undergr�va det och �nskade bara att han skulle kunna sluka det i ett tag. Han br�t, utan att l�ta sig bekomma, alla ekonomiska och diplomatiska f�rbindelser med Albanien, ber�vade det godtyckligt dess lagliga r�tt s�som medlemsstat i Warzawapaktens organisation och i r�det f�r �msesidigt ekonomiskt bist�nd samt uppmanade offentligen till st�rtande av ledningen f�r partiet och staten i Albanien.
8. Han hyste ett inbitet hat till Kinas kommunistiska parti, som h�ller fast vid marxismen-leninismen och en revolution�r linje, och detta d�rf�r, att det kinesiska kommunistpartiet var ett stort hinder f�r hans anstr�ngning att forcera fram revisionism och kapitulationism. Han spred or�kneliga rykten och f�rtal mot Kinas kommunistiska parti och kamrat Mao Tsetung och tillgrep alla slags gemenheter i sin fruktl�sa str�van att tvinga det socialistiska Kina till underkastelse. Han br�t svekfullt flera hundra avtal och kontrakt och �terkallade egenm�ktigt �ver ettusen sovjetiska specialister, som arbetade i Kina. Han ordnade till gr�nstvister mellan Kina och Sovjetunionen och bedrev till och med omfattande undermineringsverksamhet i Sinkiang. Han st�dde de indiska reaktion�rerna i deras v�pnade angrepp p� det socialistiska Kina, och tillsammans med F�renta staterna eggade och hj�lpte -han dem att f�reta v�pnade provokationer mot Kina genom att ge dem milit�r hj�lp.
9. I �ppen strid mot de principer som �r v�gledande f�r f�rh�llandena mellan broderl�nder inkr�ktade han p� deras oberoende och suver�nitet och ingrep upps�tligen i deras inre angel�genheter. I det ��msesidiga ekonomiska bist�ndets� namn bek�mpade han den sj�lvst�ndiga utvecklingen av broderl�ndernas ekonomi och tvingade dem att bli r�varuk�llor och varumarknader samt reducerade d�rmed deras industrier till filialf�retag. Han skr�t �ver, att allt detta baserade sig p� nya teorier och doktriner, som han sj�lv uppfunnit, men i verkligheten var det bara den kapitalistiska v�rldens djungellag som han till�mpade p� f�rh�llandena mellan de socialistiska l�nderna med de monopolkapitalistiska blockens gemensamma marknad som f�rebild.
10. Helt i strid med de principer som v�gleder f�rh�llandena mellan broderpartierna tillgrep han alla slags intriger f�r att utf�ra underminerings- och s�ndringsarbete mot dem. Han inte blott anv�nde Centralkommitt�ns sammantr�den och kongressen i sitt eget parti j�mte en del av broderpartiernas kongresser till att f�reta omfattande �ppna och otyglade angrepp p� broderpartier, som h�ller fast vid marxismen-leninismen, utan k�pte, d� det g�llde m�nga broderpartier, �ppet �ver politiskt ursp�rade m�nniskor, renegater och vindfl�jlar till st�d f�r sin revisionistiska linje och angrep samt l�t stadgestridigt utesluta marxist-leninister ur dessa partier och skapade p� detta s�tt splittring utan h�nsyn till f�ljderna.
11. Han br�t sj�lvr�digt principen, om att uppn� enighet genom �verl�ggningar broderpartierna emellan, och i det han p�tog sig det �patriarkaliska faderpartiets� roll besl�t han sj�lvr�digt att inkalla ett regelstridigt internationellt m�te med broderpartierna. I sitt den 30 juli 1964 daterade meddelande gav han order om att ett m�te med den av tjugosex broderpartier sammansatta s� kallade f�rberedande kommitt�n skulle h�llas den 15 december detta �r i avsikt att skapa �ppen splittring inom den internationella kommunistiska r�relsen.
12. F�r att st� imperialisterna och de inhemska kapitalistiska krafterna till tj�nst genomf�rde han en hel serie politiska �tg�rder som leder tillbaka till kapitalismen. Under skylten �hela folkets stat� avskaffade han proletariatets diktatur; under skylten �hela folkets parti� f�r�ndrade han Sovjetunionens kommunistiska partis prolet�ra karakt�r och delade i strid med den marxistiska principen om partiorganisationen upp partiet i ett �industri-� och ett 'Jordbruksparti�. Under skylten �fullst�ndigt kommunistiskt uppbygge� f�rs�kte han p� tusen och ett s�tt att v�nda v�rldens f�rsta socialistiska stat, som sovjetfolket under Lenins och Stalins ledning skapat med svett och blod, tillbaka in p� den gamla kapitalistiska v�gen. Hans blinda ledning av Sovjetunionens jordbruk och industri kom stor f�rst�relse �stad i den sovjetiska nationalhush�llningen och skapade stora sv�righeter i sovjetfolkets liv.
Allt som Chrusjtjov gjorde under de senaste elva �ren bevisar, att den politik han f�rde var en politik f�r f�rbund med imperialismen mot socialismen, ett f�rbund med F�renta staterna mot Kina, ett f�rbund med reaktion�rerna allest�des mot de nationella befrielser�relserna och folkens revolutioner, ett f�rbund med Titoklicken och renegater av alla slag mot alla marxist-leninistiska broderpartier och alla revolution�rer som k�mpar mot imperialismen. Denna Chrusjtjovs politik har �ventyrat de grundl�ggande intressena hos sovjetfolket, folken inom det socialistiska l�grets l�nder och de revolution�ra folken all v�rlden �ver.
S�dana �r Chrusjtjovs s� kallade f�rtj�nstfulla handlingar.
N�r en man som Chrusjtjov faller beror det f�rvisso varken p� h�g �lder eller d�lig h�lsa, och inte heller beror det enbart p� misstag i hans arbetsmetoder och s�tt att ut�va ledarskapet. Chrusjtjovs fall �r en f�ljd av den revisionistiska allm�nna linjen och den felaktiga politik som han i m�nga fr�gor genomf�rde s�v�l hemma som utomlands.
Chrusjtjov betraktade folkets massor som n�got som det var under hans v�rdighet att ta notis om, han trodde att han kunde l�nka sovjetfolkets �de som han sj�lv behagade och att �huvudm�nnen� f�r de tv� stormakterna, Sovjetunionen och F�renta staterna, kunde best�mma folkens �den i alla l�nder. F�r honom var folken ingenting annat �n dumhuvuden, och han allena var �hj�lten', som gjorde historia. Han f�rs�kte f�rg�ves tvinga sovjetfolket och folken i andra l�nder att b�ja sig under hans revisionistiska taktpinne. P� detta s�tt placerade han sig sj�lv i direkt mots�ttning till sovjetfolket, till folken i det socialistiska l�gret och till proletariatet och de revolution�ra folken i hela v�rlden och f�rsatte sig i en �terv�ndsgr�nd � han �vergavs av sina egna anh�ngare och kunde inte dra sig ur de inre och yttre sv�righeterna. Han lade repet om sin egen hals � gr�vde sin egen grav.
Historien har sett m�nga gycklare, som f�f�ngt hoppats att kunna v�nda historiens tidvattenstr�m, men de fick alla ett skymfligt slut. Or�kneliga exempel har visat att den missd�dare som g�r emot den samh�lleliga utvecklingens krav och folkens vilja kan sluta endast som en l�jlig od�ga, vad slags �hj�lte� och hur arrogant han �n m� ha varit. Den allm�nna lagen f�r dessa m�nniskor �r att de b�rjar med syfte att skada andra och slutar med att �del�gga sig sj�lva.
�Personligheter� s�dana som Bakunin under F�rsta internationalens period var p� sin tid arroganta antimarxistiska �hj�ltar�, men de f�rvisades snart till historiens skr�ph�g. Antimarxistiska �hj�ltar� s�dana som Bernstein och Kautsky under Andra internationalens period var en g�ng �v�ldiga j�ttar�, fast f�rskansade i ledande st�llningar, men till slut av skrev historien dem som notoriska renegater. Trotskij, den oppositionella fraktionens ledare, pyntade ut sig sj�lv som �hj�lte� efter Lenins d�d, men fakta bekr�ftar riktigheten av Stalins ord om honom: �...han p�minner mera om' en akt�r �n om en hj�lte, och en akt�r b�r under inga f�rh�llanden f�rv�xlas med en hj�lte.�
�Men framsteg �r den eviga lagen i m�nniskans v�rld.�
Historien har l�rt oss, att envar, som vill hejda historiens hjul kommer att krossas till stoft. Imperialismen och alla reaktion�rer �r, s�som kamrat Mao Tsetung upprepade g�nger p�pekat, papperstigrar, och det �r revisionisterna ocks�. Hur vilda och �vermodiga de �n m� vara, �hj�ltar� som f�retr�der reaktion�ra klasser och reaktion�ra krafter, �r i verkligheten papperstigrar, kraftfulla endast till det yttre. De �r bara snabbt f�rg�ende f�reteelser, som snart kommer att sk�ljas bort av historiens svallande v�gor. Chrusjtjov �r inget undantag. T�nk bara p� hans om�ttliga �vermod under de dagar d� han vid 20:e och 22:a kongresserna riktade sina ondsinta angrepp mot Stalin och marxismen-leninismen, och n�r han p� Bukarestm�tet inledde sitt �verrumplingsangrepp mot Kinas kommunistiska parti, som st�r fast vid marxismen-leninismen. Men det dr�jde inte l�nge innan denne antisovjetiske, antikommunistiske och antikinesiske �hj�lte� m�tte samma �de som sina revisionistiska f�reg�ngare. Hur mycket folk �n resonerade med honom och bad honom v�nda tillbaka, f�ste han inte minsta avseende vid vad de sade, och slutligen m�tte han sin underg�ng.
Chrusjtjov har fallit, och den revisionistiska linje som han s� entusiastiskt f�retr�dde har diskrediterats, men marxismen-leninismen kommer att forts�tta att �vervinna den revisionistiska str�mningen och tr�nga fram och folkens revolution�ra r�relse i alla l�nder kommer att forts�tta att sopa undan alla hinder i sin v�g och b�lja vidare fram�t.
Historiens v�g kommer likv�l att g� i bukter och kr�kar �ven i forts�ttningen. Fast�n Chrusjtjov fallit kommer hans anh�ngare � de amerikanska imperialisterna, reaktion�rerna och de moderna revisionisterna � inte att finna sig i detta misslyckande. Dessa svartalfer forts�tter att be f�r Chrusjtjov och f�rs�ker att ��teruppv�cka� honom med sina besv�rjelser medan de h�gljutt ropar ut hans �bidrag� och �f�rtj�nstfulla handlingar� i hopp att utvecklingen ska f�lja de linjer han dragit upp f�r den och leda till en best�ende �chrusjtjovism utan Chrusjtjov�. Vi kan kategoriskt f�rs�kra att den v�g de �r inne p� �r en �terv�ndsgr�nd.
Olika ideologiska riktningar och deras representanter str�var st�ndigt att komma upp p� historiens scen och f� spela en roll. Det �r deras ensak att avg�ra vilken v�g de ska g�. Men det finns en sak, om vilken vi inte hyser minsta tvivel. Historien kommer att utvecklas i enlighet med de av marxismen-leninismen uppt�ckta lagarna; den kommer att marschera fram�t l�ngs Oktoberrevolutionens v�g. Sovjetunionens stora kommunistiska parti och det stora sovjetfolket, med sina revolution�ra traditioner, �r tvivelsutan fullt i st�nd att l�mna nya bidrag till tryggandet av de stora socialistiska framg�ngarna, den av Lenin grundade f�rsta socialistiska maktens stora prestige, marxismen-leninismens renhet och den segerrika frammarschen f�r proletariatets revolution�ra sak.
L�t oss ena den internationella kommunistiska r�relsen p� marxismen-leninismens och den prolet�ra internationalismens grund!
Om den sino-sovjetiska konflikten, resolution fr�n Fj�rde internationalens 8:e v�rldskongress 1965.
Nikita Chrusjtjov: Mao Tse-tung och schismen
Engelskspr�kiga Wikipedia inneh�ller en ganska utf�rlig redog�relse f�r konflikten (dess olika faser m m), se Sino-Soviet split
Om avpolleteringen av Chrusjtjov:
Isaac Deutscher: Chrusjtjovismens misslyckande
Roy Medvedev: Nikita Chrusjtjov (om C:s sista �r vid makten)
[1] Tonkinbukten, �vers. anm.