Denna �kommentar� f�regicks av Neokolonialismens f�rsvarare (kommentar 4) och f�ljdes av Fredlig samlevnad � tv� diametralt motsatta slag av politik (kommentar 6)
Hela v�rlden diskuterar fr�gan om krig och fred.
Imperialismens brottsliga system har dragit det ena kriget efter det andra �ver folken i v�rlden, d�ribland tv� f�r�dande v�rldskrig. Krigen, som imperialisterna satt i g�ng, har tillfogat folken sv�ra lidanden men har ocks� fostrat dem.
Efter andra v�rldskriget har folken �verallt med kraft rest kravet om fred i v�rlden. Allt flera m�nniskor har kommit till insikt om att det, f�r att f�rsvara v�rldsfreden, �r oavvisligen n�dv�ndigt att f�ra kamp mot den imperialistiska aggressions- och krigspolitiken.
Marxist-leninisterna �ver hela v�rlden �r skyldiga att uppskatta fredsst�mningarna bland folken och att st� i fr�msta ledet i kampen f�r v�rldsfred. De �r skyldiga att k�mpa emot imperialisternas aggressions- och krigspolitik, att avsl�ja deras bedr�gerier och omintetg�ra deras planer p� krig. De �r skyldiga att fostra folken, h�ja deras politiska medvetenhet och leda kampen f�r v�rldsfred i r�tt riktning.
I motsats till marxist-leninisterna hj�lper de moderna revisionisterna imperialisterna att bedra folken, att avleda deras uppm�rksamhet, f�rsvaga och undergr�va deras kamp mot imperialismen och d�lja imperialisternas planer f�r ett nytt v�rldskrig och fyller p� detta s�tt den imperialistiska politikens behov.
Den marxist-leninistiska linjen i fr�gan om krig och fred �r diametralt motsatt den revisionistiska.
Den marxist-leninistiska linjen �r den riktiga linjen som befr�mjar v�rldsfredens uppn�ende. Den �r den linje som best�ndigt f�ljes av alla marxist-leninistiska partier, Kinas kommunistiska parti inber�knat, och av alla marxist-leninister.
Den revisionistiska linjen �r en felaktig linje som tj�nar till att �ka faran f�r ett nytt v�rldskrig. Den �r den linje som SUKP:s ledare steg f�r steg utvecklat sedan dess 20:e kongress.
I fr�gan om krig och fred har, i SUKP:s Centralkommitt�s �ppna brev och i talrika uttalanden av SUKP:s ledare, tillverkats m�nga mot de kinesiska kommunisterna riktade l�gner. Men dessa kan inte d�lja meningsskiljaktigheternas karakt�r.
I det f�ljande ska vi analysera de viktigaste meningsskiljaktigheterna mellan marxist-leninisterna och de moderna revisionisternas linjer i fr�gan om krig och fred.
Sedan kapitalism utvecklats till imperialism har fr�gan om krig och fred alltid varit en viktig fr�ga i kampen mellan marxism-leninism och revisionism.
Imperialismen �r krigens upphov i modern tid. Imperialisterna anv�nder omv�xlande en bedr�glig fredspolitik och krigspolitik. De skyler ofta sina aggressionsf�rbrytelser och sina f�rberedelser f�r ett nytt krig med l�gner om fred.
Lenin och Stalin manade outtr�ttligt folken i alla l�nder att bek�mpa imperialisternas fredsbedr�gerier.
Lenin sade att de imperialistiska regeringarna �talar om fred och r�ttvisa, men i g�rning �r de f�r annexions- och roffarkrig�. (Lenin: Valda verk, bd II, f�rsta delen, sid 336.)
Stalin sade, att imperialisterna �har ett enda syfte med att gripa till pacifism: att dupera massorna med h�gst�mda fredsfraser f�r att f�rbereda ett nytt krig�. (Stalin: Works, F. L. P. H., Moskva, 1953, bd 6, sid 297.) Han sade ocks�:
M�nga tror att imperialistisk pacifism �r ett fredsinstrument. Detta �r fullkomligt fel. Imperialistisk pacifism �r ett instrument f�r krigsf�rberedelse och f�r att maskera denna f�rberedelse med hycklande tal om fred. Utan denna pacifism och dess verktyg, Nationernas F�rbund, skulle krigsf�rberedelser under nutida f�rh�llanden vara om�jliga. (Stalin: a.a., bd I1, sid 209.)
I motsats till Lenin och Stalin hj�lpte revisionisterna i Andra Internationalen, vilka var renegater mot arbetarklassen, imperialisterna att bedra folken och blev deras medbrottslingar i l�ssl�ppandet av de b�gge v�rldskrigen.
F�re f�rsta v�rldskriget bem�dade sig revisionisterna, f�retr�dda av Bernstein och Kautsky, att genom hycklande tal om fred lamsl� folkets revolution�ra kampvilja och d�lja de imperialistiska planerna p� ett v�rldskrig.
N�r f�rsta v�rldskriget utbr�t, kastade de gamla revisionisterna i hast sina fredsmasker, gjorde gemensam sak med sina respektive imperialistiska regeringar, underst�dde det imperialistiska kriget f�r en ny uppdelning av v�rlden, r�stade f�r milit�ranslagen i parlamenten och eggade var i sitt land arbetarklassen att kasta sig in i kriget och slakta sina klassbr�der i andra l�nder under den f�rljugna parollen om att �f�rsvara fosterlandet�.
D� imperialisterna i eget intresse beh�vde ett stillest�nd, f�rs�kte revisionisterna, f�r vilka Kautsky framst�r som urtypen, att f�rgifta folkens sinnen och bek�mpa revolutionen med s�dant munvigt tal som att �ingenting kunde g�ra mig lyckligare �n en f�rsoningsfred, grundad p� principen 'leva och l�ta leva' �. (K. Kautsky: �Nationella fr�gor�, ry. uppl., Petrograd 1918, sid 88)
Efter f�rsta v�rldskriget upptr�dde renegaten Kautsky och hans eftertr�dare med �nnu st�rre fr�ckhet som h�rolder f�r imperialisternas fredsbedr�gerier.
Revisionisterna i Andra Internationalen spred en knippe l�gner i fr�gan om krig och fred.
1. De f�rsk�nade imperialismen och v�nde folkens tankar bort fr�n den egna kampen. Kautsky sade: �...den fara f�r v�rldsfreden som hotar fr�n imperialismen �r endast obetydlig. Den st�rsta faran synes komma fr�n de nationella str�vandena i �stern och fr�n de olika diktaturerna�. (K. Kautsky: F�rsvarsfr�gan och socialdemokratin, ty. uppl., Berlin 1928, sid 37) P� detta s�tt beg�rde de att folken skulle tro att krigens upphov inte var imperialismen, utan de undertryckta nationerna i �stern samt sovjetstaten, fredens stora b�lverk.
2. De hj�lpte imperialisterna att d�lja faran f�r ett nytt krig och de avtrubbade folkens kampvilja. Kautsky f�rkunnade �r 1928: �D�rest ni i dag forts�tter att h�gljutt tala om faran f�r ett imperialistiskt krig, st�der ni er p� en traditionell formel och inte p� nutida bed�mningar�. (K. Kautsky: A.a. sid 28) Andra gamla revisionister av samma m�rke betecknade dem som ans�g imperialistiska krig vara oundvikliga s�som �bundna till en fatalistisk historieuppfattning�. (Haases tal till fr�gan om imperialismen p� tyska socialdemokratiska partiets kongress i Chemnitz 1912, tryckt i den socialdemokratiska partikongressens handbok f�r �ren 1910-1913, M�nchen, vol II, ty. uppl. sid 234)
3. De skr�mde folket med uppfattningen att ett krig skulle f�rinta m�nskligheten. Kautsky profeterade: �...n�sta krig kommer inte endast att medf�ra n�d och el�nde, utan kommer att i grunden g�ra slut p� civilisationen och kommer, �tminstone i Europa, inte att l�mna kvar n�gonting annat �n rykande ruiner och ruttnande lik�. (K. Kautsky: F�rord till Krig och demokrati, ty. uppl. Berlin 1932, sid xii)
Dessa gamla revisionister sade:
Det senaste kriget f�rde hela v�rlden till avgrundens rand; det n�sta skulle fullst�ndigt f�rinta den. Enbart f�rberedelserna f�r ett nytt krig skulle ruinera v�rlden. (Resolution om Nationernas F�rbund, antagen vid Socialistiska internationalens konferens i Bern 1919, Material om F�rsta och Andra Internationalen, Moskva 1926, ry. uppl. sid 378)
4. De gjorde ingen skillnad mellan r�ttf�rdiga och or�ttf�rdiga krig och f�rbj�d revolution. Kautsky sade �r 1914:
Under nutida f�rh�llanden finns det ingenting s�dant som ett krig vilket inte �r en olycka f�r nationerna i allm�nhet och proletariatet i synnerhet. Vad vi diskuterade var de medel med vilka vi kan f�rhindra ett hotande krig och inte vilka krig som �r nyttiga och vilka som �r skadliga. (K. Kautsky: �Socialdemokratin i krig� Die Neue Zeit, 2 oktober 1914.)
Han sade vidare:
L�ngtan efter en varaktig fred inspirerar i allt h�gre grad de kultiverade nationerna. Den skjuter f�r tillf�llet v�r tids v�sentligaste stora problem i bakgrunden... (K. Kautsky: F�rord till Krig och demokrati, ty. uppl. Berlin 1932, sid xii.)
5. De propagerade teorin att vapnen avg�r allt och de bek�mpade revolution�r v�pnad kamp. Kautsky sade:
S�som ofta sagts ligger en av orsakerna till att kommande revolution�ra strider mera s�llan kommer att utk�mpas med milit�ra medel i den kolossala �verl�gsenhet i rustningar som de moderna staternas arm�er besitter �ver de vapen som st�r till de �civilas� f�rfogande och som redan fr�n b�rjan g�r allt motst�nd fr�n de sistn�mndas sida hoppl�st. (K. Kautsky: �Socialdemokratisk katekes� Die Neue Zeit, 13 december 1893.)
6. De spred den l�jliga teorin att v�rldsfred kan tryggas och nationernas j�mst�lldhet uppn�s genom avrustning. Bernstein sade:
Fred p� jorden och till m�nniskorna av god vilja! Vi b�r inte rasta eller vila och m�ste se till att samh�llet obehindrat utvecklas till v�lst�nd i allas intresse, till lika r�ttigheter nationerna emellan genom internationella �verenskommelser och avrustning. (E. Bernsteins tal i avrustningsfr�gan vid tyska socialdemokratiska partikongressen i Chemnitz 1912, publicerat i Socialdemokratiska partikongressens handbok f�r �ren 1910-1913, vol. II, ty. uppl. sid. 9)
7. De spred vanef�rest�llningen att pengar som sparades genom avrustningen kan anv�ndas till att bist� efterblivna l�nder. Kautsky p�stod:
...ju l�ttare den milit�ra utgiftsb�rdan i V�steuropa blir, desto st�rre blir de medel som �r tillg�ngliga f�r att bygga j�rnv�gar i Kina, Persien, Turkiet, Sydamerika osv, och dessa allm�nna arbeten �r ett mycket effektivare medel �n slagskeppsbyggandet till att befordra den industriella utvecklingen. (K. Kautsky: ��n en g�ng om avrustning�, Die Neue Zeit, 6 september, 1912.)
8. De lade fram planer f�r imperialisternas �fredsstrategi�. Kautsky menade:
Det civiliserade Europas nationer (och likas� de amerikanska) kan uppr�tth�lla freden i Mellersta och Fj�rran �stern mera effektivt genom sina ekonomiska och intellektuella resurser �n med pansar och flygplan. (K. Kautsky: F�rsvarsfr�gan och socialdemokratin, ty. uppl. Berlin 1928, sid 32.)
9. De lovprisade Nationernas F�rbund som kontrollerades av imperialisterna. Kautsky h�vdade:
Nationernas F�rbunds blotta existens �r redan i sig sj�lv en stor framg�ng f�r freden. Den utg�r en h�vst�ng f�r fredens bevarande vars make ingen annan institution kan erbjuda. (K. Kautsky: A.a. sid 25.)
10. De spred illusionen att man kunde f�rlita sig p� att den amerikanska imperialismen skulle f�rsvara v�rldsfreden. Kautsky sade:
F�renta staterna �r i dag den starkaste makten i v�rlden och kommer att g�ra Nationernas F�rbund oemotst�ndligt s� snart de arbetar inom eller med f�rbundet f�r att hindra krig. (K. Kautsky: Socialister och krig, ty. uppl., Prag 1937, sid 639.)
Lenin avsl�jade h�nsynsl�st Kautskys och hans gelikars fula drag. Han framh�ll att de pacifistiska fraser som Andra internationalens revisionister anv�nde endast var �en tr�st f�r folket, ett medel som g�r det l�ttare f�r regeringarna att f� folket att foga sig i nya imperialistiska slaktningar!� (Lenin: Samlade verk, 4:e ryska uppl., bd XXIII, sid 224.)
Stalin framh�ll:
Och det viktigaste i allt detta �r att socialdemokratin �r huvudkanalen f�r den imperialistiska pacifismen inom arbetarklassen - f�ljaktligen �r den kapitalismens huvudst�d inom arbetarklassen i f�rberedelserna f�r nya krig och intervention. (Stalin: Works, F. L. P. H., Moskva, 1954, bd 11, sid 210.)
�ven vid en flyktig j�mf�relse mellan kamrat Chrusjtjovs uttalanden i fr�gan om krig och fred och de uttalanden som Kautsky, Bernstein och andra gjort, visar det sig att hans �sikter inte inneh�ller n�got nytt, utan att han bara reproducerar Andra internationalens revisionism.
I fr�gan om krig och fred, som �r av livsviktig betydelse f�r m�nsklighetens �de, f�ljer Chrusjtjov Bernstein och Kautsky i sp�ren. Som historien visar �r deras v�g ytterligt farlig f�r v�rldsfreden.
F�r att effektivt f�rsvara v�rldsfreden och f�rhindra ett nytt v�rldskrig m�ste marxist-leninister och freds�lskande m�nniskor �ver hela v�rlden avvisa och bek�mpa Chrusjtjovs felaktiga linje.
Det finns ingen st�rre l�gn �n den som framst�ller v�rldsfredens �rkefiende som en freds�lskande �ngel.
Sedan andra v�rldskriget har den amerikanska imperialismen, som dragit p� sig den tyska, italienska och japanska fascismens st�vlar, bem�dat sig att bygga upp ett v�rldsherrav�lde av aldrig tidigare sk�dad omfattning. Den amerikanska imperialismens �globala strategi� har varit inriktad p� att grabba �t sig och beh�rska hela det omr�de som ligger mellan F�renta staterna och det socialistiska l�gret, att sl� ned de undertryckta folkens och nationernas revolutioner, g� vidare till att f�rinta de socialistiska l�nderna och s�lunda beh�rska hela v�rlden.
Under de arton �r som g�tt sedan andra v�rldskrigets slut har den amerikanska imperialismen, i syfte att f�rverkliga sin str�van till v�rldsherrav�lde, genomf�rt aggressiva krig eller kontrarevolution�r v�pnad intervention i olika delar av v�rlden och aktivt f�rberett ett nytt v�rldskrig.
Det �r tydligt att imperialismen �r och f�rblir upphovet till de nutida krigen och att den amerikanska imperialismen �r aggressionens och krigens huvudkraft i den samtida v�rlden. Detta har klart fastslagits s�v�l i 1957 �rs Deklaration som i 1960 �rs Uttalande.
Likv�l anser SUKP:s ledare att den amerikanska imperialismens fr�msta representanter �lskar freden. De s�ger att det framtr�tt en �resonlig� grupp, som �r i st�nd att nyktert bed�ma l�get och betecknar Eisenhower och Kennedy som representanter f�r denna �resonliga� grupp.
Chrusjtjov lovprisade Eisenhower som en man som ��tnjuter sitt folks absoluta f�rtroende� och �har en uppriktig �nskan om fred� och �precis som vi bekymrar sig om att trygga freden�.
Nu prisar Chrusjtjov Kennedy som �nnu b�ttre kvalificerad �n Eisenhower att axla ansvaret f�r v�rldsfredens bevarande. Han har visat �ivrig omsorg om fredens bevarande�[1] och det �r rimligt att v�nta sig att han ska �skapa tillf�rlitliga betingelser f�r fredligt liv och skapande arbete p� jorden�.[2]
Chrusjtjov arbetar lika h�rt som Andra internationalens revisionister med att ber�tta sagor om imperialismen och f�rsk�na den.
SUKP:s Centralkommitt�s �ppna brev fr�gar dem som inte tror p� dessa l�gnaktiga sagor: �Tror de verkligen p� allvar att alla borgerliga regeringar saknar allt f�rnuft i alla sina handlingar?�.
SUKP:s ledare struntar uppenbarligen i marxismen-leninismens ABC. I ett klassamh�lle finns det inget f�rnuft som h�jer sig �ver klasserna. Proletariatet har prolet�rt f�rnuft och bourgeoisin har borgerligt f�rnuft. F�rnuft inneb�r d�r bland annat att man m�ste vara skicklig att formulera politiska framg�ngslinjer i sin egen klass' grundl�ggande intressen och att handla i �verensst�mmelse med sin grundl�ggande klasst�ndpunkt. Kennedys och hans gelikars f�rnuft visar sig i att de handlar i �verensst�mmelse med det amerikanska monopolkapitalets grundl�ggande intressen, och det �r imperialistiskt f�rnuft.
I en tid d� den internationella balansen mellan klasskrafterna blir alltmera ogynnsam f�r imperialismen och den amerikanska imperialistiska aggressions- och krigspolitiken m�ter st�ndiga bakslag, �r de amerikanska imperialisterna allt oftare n�dgade att upptr�da f�rkl�dda i fredens kappa.
Det �r sant att Kennedy �r ganska skicklig att jonglera med ord om fred och att anv�nda fredstaktik. Men Kennedys bedr�gliga fredspolitik tj�nar liksom hans krigspolitik den amerikanska imperialismens �globala strategi�.
Kennedys �fredsstrategi� syftar till att f�rena hela v�rlden i ett i amerikansk imperialistisk �lag och r�tt� rotat �v�rldsomfattande f�rbund av fria nationer�.
Huvudpunkterna i Kennedys fredsstrategi �r:
att med fredliga medel befordra den amerikanska neokolonialismen i Asien, Afrika och Latinamerika;
att med fredliga medel intr�nga i och beh�rska andra imperialistiska och kapitalistiska l�nder;
att med fredliga medel uppmuntra de socialistiska l�nderna att sl� in p� den jugoslaviska �fredliga evolutionens� v�g;
att med fredliga medel f�rsvaga och undergr�va den kamp som folken i v�rlden f�r mot imperialismen.
I det tal Kennedy nyligen h�ll i F�renta Nationernas generalf�rsamling tillk�nnagav han �vermodigt f�ljande villkor f�r fred mellan F�renta staterna och Sovjetunionen:
1) Tyska demokratiska republiken m�ste inf�rlivas med V�sttyskland;
2) Det socialistiska Kuba f�r inte till�tas existera;
3) De socialistiska l�nderna i �steuropa m�ste ges �fritt val�, och med det f�rst�r han att kapitalismen m�ste �teruppr�ttas i dessa l�nder;
4) De socialistiska l�nderna f�r inte st�dja de undertryckta folkens och nationernas revolution�ra kamp.
Det �r imperialisternas och kolonialisternas sedvanliga taktik att, d�r s� �r m�jligt, uppn� sina m�l med �fredliga medel�.
Reaktion�ra klasser f�rlitar sig alltid till tv� slags taktik f�r att uppr�tth�lla sitt v�lde och utvidga det till andra l�nder. Det ena slagets taktik �r bedr�geri i pr�ststil, det andra f�rtryck i slaktarstil. Imperialismen anv�nder alltid sin bedr�gliga fredspolitik och sin krigspolitik s� att den ena utg�r en f�rst�rkning �t den andra, och den ena kompletterar den andra. F�rnuftet hos Kennedy, som representerar det amerikanska monopolkapitalet, kan ta sig uttryck endast i slugare anv�ndning av dessa tv� slag av taktik.
V�ld �r alltid reaktion�ra h�rskande klassers huvudtaktik. Bedr�geri i pr�ststil spelar endast en biroll. Imperialisterna st�djer sig alltid p� styrkans positioner d� de ska sk�ra ut sina inflytelsesf�rer. Kennedy har gjort den saken mycket klar. Han sade: �slutligen �r det enda s�ttet att bevara freden att vara ytterst v�l beredd att k�mpa f�r v�rt land - och att mena det�.[3] Sedan Kennedy tilltr�dde sin post har han f�ljt �det smidiga kontraslagets strategi�, vilken kr�ver snabbt uppbyggande av �m�ngsidiga stridskrafter� och f�rst�rkning av den �allomfattande styrkan� s� att F�renta staterna blir i st�nd att f�ra vilket slag av krig det behagar, s�v�l ett allm�nt som ett begr�nsat krig, s�v�l ett k�rnvapenkrig som ett konventionellt krig och s�v�l ett stort som ett litet krig. Denna vansinniga plan, som Kennedy gjort upp, har drivit F�renta staternas upprustning och krigsf�rberedelser till st�rre h�jd �n n�gonsin tidigare. L�t oss se p� f�ljande fakta, som publicerats av officiella amerikanska k�llor.
1. Den amerikanska regeringens milit�ra utgifter har �kat fr�n 46 700 miljoner dollar under budget�ret 1960 till ber�knade 60 000 miljoner dollar budget�ret 1964, det h�gsta belopp som F�renta staterna n�gonsin utgivit i fredstid och en st�rre summa �n det anv�nde f�r milit�ra �ndam�l under Koreakriget.
2. Kennedy f�rklarade nyligen att under de senaste n�got �ver tv� �ren har antalet k�rnvapen hos F�renta staternas i alarmberedskap liggande strategiska styrkor �kat med 100 procent och antalet stridsberedda armsdivisioner stigit med 45 procent. Samtidigt har, sade han, anskaffningen av trupptransportplan �kat med 175 procent och en femdubbling f�retagits av de �speciella gerilla- och upprorsbek�mpande stridskrafterna�.[4]
3. F�renta staternas gemensamma strategiska m�lplaneringsstab har gjort upp planer f�r k�rnvapenkrig mot Sovjetunionen och andra socialistiska l�nder. Robert S. McNamara, den amerikanske f�rsvarsministern, f�rklarade i b�rjan av detta �r inf�r Kongressen:
...Vi har under den period som h�r behandlats, f�rsett oss med m�jligheter att f�rst�ra praktiskt taget alla de �mjuka� (ovan jord bel�gna) och �halvh�rda� (till h�lften skyddade) milit�ra m�len i Sovjetunionen och ett stort antal av dess fullt skyddade avskjutningsanl�ggningar, och ytterligare ut�kat v�r f�rm�ga med en skyddad styrka som kan anv�ndas eller h�llas i reserv f�r anv�ndning mot stads- och industriomr�den.[5]
F�renta staterna har st�rkt sitt n�t av mot det socialistiska l�gret riktade k�rnvapenbaser och f�retagit en kraftig �kning av sina i utl�ndska vatten f�rlagda och raketbestyckade atomub�tar.
Samtidigt har NATO-blockets under amerikanskt kommando st�ende trupper detta �r skjutits l�ngre fram mot �ster och n�rmat sig Tyska demokratiska republikens och Tjeckoslovakiens gr�nser.
4. Kennedy-administrationen har f�rst�rkt sina milit�ra dispositioner i Asien, Afrika och Latinamerika och gjort stora anstr�ngningar f�r att ut�ka �specialstyrkorna� inom sina lands-, sj�- och luftstridskrafter f�r att kunna ta itu med folkens revolution�ra r�relser inom dessa omr�den. F�renta staterna har gjort Sydvietnam till ett provomr�de f�r �speciell krigf�ring� samt �kat sina styrkor d�r till �ver 16 000 man.
5. De har st�rkt sina krigskommandon. De har bildat ett �F�renta staternas slagkommando� som kontrollerar en kombination av land- och luftstridskrafter, vilka uppr�tth�ller h�g stridsberedskap under fredstid, f�r att snabbt kunna s�ndas iv�g att provocera krig var som helst i v�rlden. De har ocks� skapat nationella milit�ra kommandocentraler s�v�l �ver som under jord och organiserat en f�r n�dfall avsedd luftburen kommandopost samt en likaledes f�r n�dfall avsedd flottkommandopost, som opererar fr�n krigsfartyg.
Dessa fakta visar att de amerikanska imperialisterna �r v�r tids vildaste militarister, de mest tygell�sa planl�ggarna av ett nytt v�rldskrig och v�rldsfredens bittraste fiender.
Det st�r s�lunda klart att de amerikanska imperialisterna inte blivit n�gra �nglar, Chrusjtjovs bibell�sning och psalms�ng till trots. De har inte f�rvandlats till med�mkande buddhor trots Chrusjtjovs b�ner och den r�kelse han br�nt till deras �ra. Hur Chrusjtjov �n bem�dar sig att tj�na de amerikanska imperialisterna, visar de honom ingen uppskattning. De forts�tter att avsl�ja sina fredscamouflage genom nya och talrika aggressions- och krigshandlingar, och s�lunda forts�tter de att sl� Chrusjtjov i ansiktet och blotta konkursm�ssigheten i hans teorier till imperialismens f�rsk�nande. Den amerikanska imperialismens villiga urskuldare r�ner i sanning ett sorgligt �de.
Det �r ett faktum att imperialisterna med F�renta staterna i spetsen f�rbereder ett nytt v�rldskrig och att faran f�r ett s�dant krig existerar. Detta faktum b�r vi g�ra klart f�r folket.
Men kan ett nytt v�rldskrig f�rhindras?
De kinesiska kommunisternas �sikter i denna fr�ga har alltid varit mycket klara och best�mda.
Efter andra v�rldskrigets slut f�retog kamrat Mao Tsetung en vetenskaplig analys av efterkrigstidens internationella l�ge och framlade �sikten att ett nytt v�rldskrig kan f�rhindras.
�r 1946, i sitt v�lbekanta samtal med den amerikanska korrespondenten Anna Louise Strong, sade han:
Men det f�rh�llandet att reaktion�rerna i F�renta staterna nu, s� snart efter andra v�rldskriget, trumpetar s� h�gljutt om ett krig mellan F�renta staterna och Sovjetunionen och skapar en s� f�rpestad atmosf�r, n�dgar oss att ta deras verkliga m�l i betraktande. Det visar sig d� att de under de antisovjetiska slagordens t�ckmantel riktar rasande angrepp mot arbetarna och de demokratiska kretsarna i F�renta staterna och f�rvandlar alla stater, som �r f�rem�l f�r F�renta staternas yttre expansion, till amerikanska lydl�nder. Jag tycker att det amerikanska folket och folken i alla l�nder, som �r f�rem�l f�r F�renta staternas aggression, borde enas till kamp mot reaktion�rerna i F�renta staterna och deras medl�pare i andra l�nder. Endast genom seger i denna kamp kan ett tredje v�rldskrig undvikas, eljest �r det oundvikligt. (Mao Tsetung: Valda verk, bd IV. Bokf�rlaget Oktober, Uddevalla 1973, sid 97, andra uppl.)
Kamrat Mao Tsetungs ord riktade sig mot en vid denna tid f�rekommande pessimistisk v�rdering av det internationella l�get. De av F�renta staterna ledda imperialisterna j�mte reaktion�rerna i alla l�nder intensifierade dag f�r dag sin antisovjetiska, antikommunistiska och antifolkliga verksamhet och trumpetade om att �krig mellan F�renta staterna och Sovjetunionen �r oundvikligt� och att �utbrottet av ett tredje v�rldskrig �r oundvikligt'. Chiang Kai-shek-reaktion�rerna gav stor publicitet �t detta i syfte att injaga fruktan i det kinesiska folket. En del kamrater, som l�t sig skr�mmas av dylik utpressningstaktik, fick hj�rtat i halsgropen inf�r de bev�pnade angrepp som Chiang Kai-shek-reaktion�rerna inledde med amerikanskt underst�d och v�gade inte med folket bek�mpa det kontrarevolution�ra kriget med revolution�rt krig. Kamrat Mao Tsetung hade helt andra �sikter. Han framh�ll att ett nytt v�rldskrig kunde f�rhindras f�rutsatt att beslutsam och effektiv kamp f�rdes mot v�rldsreaktionen.
Hans vetenskapligt grundade p�st�ende bekr�ftades av den kinesiska revolutionens stora seger.
Den kinesiska revolutionens seger framkallade en v�ldig f�r�ndring i den internationella balansen mellan klasskrafterna. Kamrat Mao Tsetung framh�ll i juni 1950:
Hotet om ett krig fr�n det imperialistiska l�gret best�r fortfarande, m�jligheten om ett tredje v�rldskrig best�r alltj�mt. Men de krafter som motverkar krigsfaran och f�rhindrar ett tredje v�rldskrig utvecklas snabbt, och den politiska medvetenheten hos de breda folkmassorna i v�rlden stiger. Ett nytt v�rldskrig kan f�rhindras f�rutsatt att de kommunistiska partierna i v�rlden forts�tter att ena och st�rka alla de fredens och demokratins krafter som kan enas. (Folkets Dagblad den 13 juni 1950.)
Vid broderpartiernas m�te i november 1957 gjorde kamrat Mao Tsetung en detaljerad analys av de f�r�ndringar som skett i de internationella f�rh�llandena sedan andra v�rldskrigets slut och visade att det internationella l�get n�tt en ny v�ndpunkt. Han gav en livfull bild av l�get med en metafor fr�n en klassisk kinesisk roman � ��stanvinden f�rh�rskar �ver V�stanvinden�. Han sade:
- Det �r k�nnetecknande f�r l�get i dag, tror jag, att �stanvinden (�rh�rskar �ver V�stanvinden. Det vill s�ga, att socialismens krafter �r f�rkrossande �verl�gsna imperialismens krafter. (Comrade Mao Tsetung on Imperialism and All Reactionaries are Paper Tigers, eng. uppl. Foreign Language Press, Peking 1963, sid 35.)
Han byggde denna slutsats p� en analys av de internationella klassf�rh�llandena. Han angav uttryckligen, att han med ��stanvinden� menade det socialistiska l�gret, den internationella arbetarklassen, de kommunistiska partierna, de undertryckta folken och nationerna samt de freds�lskande folken och l�nderna, medan �V�stanvinden� var imperialismens och reaktionens krafter. Den politiska inneb�rden av denna metafor �r mycket klar och best�md. Det faktum att SUKP:s ledare och deras anh�ngare, f�rvr�nger denna metafor till ett uttryck f�r en geografisk, etnisk eller metereologisk inst�llning visar endast att de vill tr�nga sig in i �V�sts� led f�r att behaga imperialisterna och hetsa fram chauvinism i Europa och Nordamerika.
Kamrat Mao Tsetungs fr�msta syfte med att s�ga att ��stanvinden f�rh�rskar �ver V�stanvinden� var att framh�lla de v�xande m�jligheterna att f�rhindra ett nytt v�rldskrig och att de socialistiska l�nderna skulle vara i st�nd att genomf�ra sitt uppbyggnadsarbete i en fredlig omgivning.
Dessa kamrat Mao Tsetungs p�st�enden har varit och �r Kinas kommunistiska partis konsekventa �sikt.
Det st�r s�lunda klart att SUKP:s ledare g�r sig skyldiga till medveten l�gn d� de p�st�r att Kinas kommunistiska parti �inte tror p� m�jligheten att f�rhindra ett nytt v�rldskrig�.[6]
Klart �r ocks� att tesen, om m�jligheterna att f�rhindra ett tredje v�rldskrig, framf�rdes av marxist-leninister redan f�r l�nge sedan. Det var inte f�rst p� SUKP:s 20:e kongress den uppst�lldes, och den �r ingalunda Chrusjtjovs �skapelse�.
Men har d� inte Chrusjtjov skapat n�gonting alls? Jo, han har skapat n�gonting. Tyv�rr �r hans �skapelser� alls inte marxist-leninistiska, utan revisionistiska.
F�r det f�rsta, Chrusjtjov har upps�tligt framst�llt m�jligheten att f�rhindra ett nytt v�rldskrig som den enda m�jligheten och anser att det inte best�r n�gon fara f�r ett nytt v�rldskrig.
Marxist-leninister anser att vi, samtidigt som vi framh�ller m�jligheten att f�rhindra ett nytt v�rldskrig, ocks� m�ste f�sta uppm�rksamheten p� m�jligheten att imperialismen kan sl�ppa ett v�rldskrig l�st. Endast genom att p�visa b�gge dessa m�jligheter, driva en riktig politik och f�rbereda oss f�r b�gge eventualiteterna, kan vi effektivt mobilisera massorna till kamp f�r v�rldsfredens f�rsvar. Endast p� detta s�tt kan de socialistiska l�nderna och folken undg� att bli tagna p� s�ngen och ytterligt of�rberedda d�rest imperialismen skulle p�tvinga folken i v�rlden ett nytt v�rldskrig.
Chrusjtjov och andra �r emellertid emot att avsl�ja faran f�r det nya v�rldskrig, som imperialisterna planerar. Enligt deras mening har imperialismen verkligen blivit freds�lskande. Detta �r att hj�lpa imperialisterna att s�va massorna och ber�va dem deras kampvilja s� att de ska f�rlora sin vaksamhet mot det nya v�rldskrig som imperialisterna planerar.
F�r det andra, Chrusjtjov har mycket medvetet utlagt m�jligheten att f�rhindra ett nytt v�rldskrig s�som m�jligheten att f�rhindra alla krig. Han anser det leninistiska axiomet, att krig �r oundvikliga s� l�nge imperialismen existerar, vara f�r�ldrat.
M�jligheten att f�rhindra ett nytt v�rldskrig �r en sak; m�jligheten att f�rhindra alla krig, d�ribland ocks� revolution�ra krig, �r en annan sak. Och det �r fullkomligt fel att f�rblanda dessa tv�.
Det finns grogrund f�r krig s� l�nge imperialismen och det system best�r, under vilket den ena m�nniskan exploaterar den andra. Detta �r en objektiv lag, som Lenin uppt�ckte efter ing�ende vetenskapliga studier.
Stalin sade �r 1952, efter att ha ber�rt m�jligheten att f�rhindra ett nytt v�rldskrig: �F�r att avskaffa krigens oundviklighet m�ste man f�rinta imperialismen�. (Stalin: Socialismens ekonomiska problem i SSRU, F�rlaget f�r litteratur p� fr�mmande spr�k, Moskva 1953, sid 36.)
Lenin och Stalin har r�tt och Chrusjtjov fel.
Historien visar, att medan imperialisterna lyckats att s�tta i g�ng tv� v�rldskrig har de f�rt talrika krig av annat slag. Sedan andra v�rldskriget har imperialisterna under ledning av F�renta staterna genom sin aggressions- och krigspolitik framkallat en oavbruten kedja av lokala krig och v�pnade konflikter av alla slag p� skilda h�ll och s�rskilt i Asien, Afrika och Latinamerika.
Det �r klart att nationella befrielsekrig �r oundvikliga n�r imperialisterna, och s�rskilt de amerikanska imperialisterna, s�nder sina trupper eller anv�nder sina lakejer till att blodigt underkuva de f�rtryckta nationer och folk som k�mpar f�r eller s�ker uppr�tth�lla sitt nationella oberoende. Lenin sade:
Att f�rneka all m�jlighet av nationella krig under imperialismen �r teoretiskt oriktigt: historiskt sett uppenbart felaktigt och i praktiken liktydigt med europeisk chauvinism. (Lenin: �Valda verk�, bd I, andra delen, sid 592.)
Det �r lika klart att revolution�ra inb�rdeskrig �r oundvikliga n�r de borgerliga reaktion�rerna undertrycker folken i sina egna l�nder med v�pnat v�ld.
Lenin sade:
F�r det andra �r inb�rdeskrigen ocks� krig. Den som erk�nner klasskampen kan inte undg� att erk�nna inb�rdeskrigen, som i varje klassamh�lle utg�r den naturliga och under vissa omst�ndigheter oundvikliga forts�ttningen, utvecklingen och sk�rpningen av klasskampen. Alla stora revolutioner bekr�ftar detta. Att f�rneka inb�rdeskrigen eller l�mna dem utan avseende vore detsamma som att f�rfalla till extrem opportunism och att avst� fr�n den socialistiska revolutionen. (A.a.)
N�stan alla stora revolutioner i historien gjordes genom revolution�ra krig. Det amerikanska frihetskriget och inb�rdeskriget �r exempel h�rp�. Den franska revolutionen �r ett annat exempel. Den ryska revolutionen och den kinesiska revolutionen �r naturligtvis ocks� exempel p� saken. Andra v�lbekanta exempel �r revolutionerna i Vietnam, p� Kuba och i Algeriet.
D� Marx 1871, i sitt h�gtidstal p� sju�rsdagen av den F�rsta internationalens bildande, summerade Pariskommunens l�rdomar, ber�rde han f�ruts�ttningarna f�r klassv�ldets och klassf�rtryckets avskaffande. D�rvid sade han: �...innan en s�dan �ndring kan fullbordas, �r en prolet�r diktatur n�dv�ndig, och dess f�rsta f�ruts�ttning �r en prolet�r arm�. Arbetarklassen m�ste er�vra r�tten till sin befrielse p� slagf�ltet�. (Marx o. Engels: Werke, Dietz Verlag, Berlin, 1962, bd XVII, sid, 433.)
I �verensst�mmelse med den marxist-leninistiska teorin framf�rde kamrat Mao Tsetung �r 1938, d� han diskuterade de ryska och kinesiska revolutionernas l�rdomar, den ber�mda tesen att �politisk makt v�xer ur en gev�rspipa�. �ven denna tes har SUKP:s ledare gjort till f�rem�l f�r angrepp. De s�ger att den bevisar att Kina �r �krigiskt'.
V�rderade v�nner, f�rtal av det slag ni bedriver tillbakavisades av kamrat Mao Tsetung redan f�r s� l�nge sedan som tjugofem �r tillbaka.
Enligt den marxistiska statsteorin �r arm�n statsmaktens huvudbest�ndsdel. Envar som vill gripa och beh�lla statsmakten m�ste ha en stark arm�. Vissa m�nniskor f�rl�jligar oss s�som f�respr�kare av �krigets allmakt�. Ja, vi f�respr�kar det revolution�ra krigets allmakt, och det �r inte d�ligt utan bra, det �r marxistiskt. (Mao Tsetung: �Milit�ra skrifter i urval�, F�rlaget f�r litteratur p� utl�ndska spr�k, eng. uppl., Peking 1963, sid 273.)
Vad finns det att anm�rka mot kamrat Mao Tsetungs ord? De kan f�rkastas endast av dem som f�rkastar all erfarenhet som vunnits i de borgerliga och prolet�ra revolutionerna under de senaste �rhundradena.
Med sina gev�r har det kinesiska folket skapat en socialistisk politisk makt. Alla utom imperialisterna och deras lakejer f�rst�r utan sv�righet att detta �r en god sak och en viktig faktor f�r v�rldsfredens bevarande och f�rhindrandet av ett tredje v�rldskrig.
Marxist-leninister d�ljer aldrig sina �sikter. Vi st�der helhj�rtat varje folks revolution�ra krig. Lenin sade om det revolution�ra kriget, �av alla krig som historien k�nner �r det det enda lagliga, r�ttvisa, r�ttf�rdiga och i sanning stora kriget'. (Lenin: Collected Works, F�rlaget f�r litteratur p� fr�mmande spr�k, eng. uppl., Moskva 1962, bd VIII, sid 107.) Om det endast �r f�r detta vi anklagas som krigiska, s� bevisar det bara att vi verkligen st�ller oss p� de f�rtryckta folkens och nationernas sida och �r sanna marxist-leninister.
Imperialisterna och revisionisterna har alltid angripit bolsjevikerna och revolution�ra ledare som Lenin och Stalin f�r att vara �krigiska�. Enbart faktum, att vi i dag sm�das p� samma s�tt av imperialister och revisionister, visar att vi h�ller marxismen-leninismens revolution�ra ban�r h�gt.
Chrusjtjov och andra propagerar energiskt �sikten att alla krig kan f�rhindras och �en v�rld utan vapen, utan arm�er och utan krig� kan �stadkommas medan imperialismen �nnu existerar. Detta �r ingenting annat �n Kautskys teori om �ultraimperialismen�, vilken f�r l�nge sedan gjort bankrutt. Deras syfte �r allt f�r klart. Det �r att f� folk att tro att en varaktig fred kan f�rverkligas under imperialismen och att d�rigenom g�ra slut p� revolution och nationella befrielsekrig och revolution�ra inb�rdeskrig mot imperialismen och dess lakejer och de facto hj�lpa imperialisterna i deras f�rberedelser f�r ett nytt krig.
K�rnpunkten i SUKP-ledarnas teori om krig och fred �r deras tes om att k�rnvapnens uppkomst f�r�ndrat allt, �ven klasskampens lagar.
SUKP:s Centralkommitt�s �ppna brev s�ger: �De nukle�ra raketvapen, som skapades i mitten av detta �rhundrade, har f�r�ndrat de gamla f�rest�llningarna om krig�. P� vilket s�tt har de f�r�ndrats?
SUKP:s ledare anser att det med k�rnvapnens uppkomst inte l�ngre frans n�gon skillnad mellan r�ttf�rdiga och or�ttf�rdiga krig. De s�ger, �Atombomben f�ljer inte klassprincipen� och �atombomben skiljer inte mellan imperialister och arbetande m�nniskor, den tr�ffar stora omr�den och d�rf�r skulle miljoner arbetare f�rintas f�r varje monopolist som f�rintades�.[7]
De anser att de undertryckta folken och nationerna med k�rnvapnens uppkomst m�ste �verge revolutionen och avst� fr�n att f�ra r�ttf�rdiga revolution�ra folkkrig och nationella befrielsekrig eftersom s�dana krig annars kan leda till m�nsklighetens f�rintelse. De s�ger: �...vilket som helst litet 'lokalt krig' kan bli gnistan som t�nder ett v�rldskrigs flammor� och �vilket slags krig som helst kommer i dag, ehuru det kan utbryta s�som ett vanligt krig utan k�rnvapen, sannolikt att utveckla sig till en f�rh�rjande storbrand i vilken k�rnvapenprojektiler kommer till anv�ndning�.[8] S�lunda �kommer vi att f�rinta v�r Noaks ark � jordklotet�.
SUKP:s ledare anser att de socialistiska l�nderna inte ska motst� utan falla undan f�r imperialisternas k�rnvapenutpressning och hotelser om krig. Chrusjtjov sade:
Ett termonukle�rt v�rldskrig, om de imperialistiska galningarna utl�ser ett s�dant, skulle utan tvivel leda till att kapitalismens system, som ger upphov till krig, m�tte sin underg�ng. Men skulle m�nne de socialistiska l�nderna, kampen f�r socialismen i hela v�rlden vinna p� en termonukle�r v�rldskatastrof? Endast personer, som medvetet blundar f�r fakta kan tro n�got s�dant. Vad marxist-leninisterna betr�ffar, s� kan de inte t�nka sig skapandet av en kommunistisk civilisation p� ruinerna av v�rldens kulturcentra, p� en f�rh�rjad och av termonukle�rt nedfall smittad jord. Detta f�r att inte tala om att fr�gan om socialismen �ver huvud taget skulle bortfalla f�r m�nga folk, eftersom de skulle fysiskt f�rsvinna fr�n v�r planets yta. (N. S. Chrusjtjovs tal p� Tysklands socialistiska enhetspartis 6:e kongress, 16 januari 1963, sid 11, spalt 2.)
Kort sagt, enligt SUKP: s ledare har k�rnvapnens uppkomst medf�rt att mots�ttningen mellan de socialistiska och imperialistiska l�gren, mots�ttningen mellan proletariatet och bourgeoisin i de kapitalistiska l�nderna och mots�ttningen mellan de undertryckta nationerna och imperialismen allesammans f�rsvunnit. Det f�rekommer inte l�ngre n�gra klassmots�ttningar i v�rlden. De anser att mots�ttningarna i den samtida v�rlden har koncentrerats till en enda, det �r deras uppdiktade mots�ttning mellan imperialismens och de undertryckta klassernas och nationernas s� kallade gemensamma str�vande � ena och deras fullst�ndiga f�rintelse � andra sidan.
Vad SUKP:s ledare betr�ffar har marxismen-leninismen, Deklarationen och Uttalanden, socialism och kommunism kastats f�r alla vindar.
Hur �ppet Pravda uttrycker det! �Vad har man f�r nytta av principer, om man f�r huvudet avslaget?� [9]
Detta �r liktydigt med att s�ga att revolution�rerna som f�ll f�r reaktion�rernas sablar f�r de ryska revolutionernas och Oktoberrevolutionens seger, k�mparna som modigt gav sina liv i det antifascistiska kriget, hj�ltarna som g�t sitt blod i kampen mot imperialismen och f�r den nationella friheten liksom revolutionens martyrer under alla �rhundraden var en samling narrar. Varf�r skulle de offra sina huvuden f�r att h�lla fast vid principerna?
Detta �r en filosofi f�r fullt utvecklade renegater. Det �r ett skaml�st uttalande av det slag som man brukar m�ta endast i renegaters bek�nnelser.
V�gledda av denna k�rnvapenfetischismens och k�rnvapenutpressningens teori h�vdar SUKP:s ledare sin s�regna mening om hur v�rldsfreden ska f�rsvaras. R�tta s�ttet �r, enligt dem, inte att samla alla fredskrafter i bredast m�jliga enhetsfront mot den amerikanska imperialismen och dess lakejer utan att de tv� k�rnvapenmakterna, F�renta staterna och Sovjetunionen, samarbetar f�r att l�sa v�rldsproblemen.
Chrusjtjov har uttalat:
Vi (Sovjetunionen och F�renta staterna) �r de starkaste l�nderna i v�rlden och om vi enas om fred kan det inte bli n�got krig. Ty om n�gon galning �nskade krig, skulle vi bara beh�va h�tta med fingret f�r att h�lla honom ifr�n det.[10]
D�rmed �r det f�r envar uppenbart hur l�ngt ledarna f�r SUKP har g�tt d� det g�ller att betrakta fienden som sin v�n.
F�r att �verskyla sitt misstag har SUKP:s ledare inte tvekat att angripa KKP:s riktiga linje med l�gner och f�rtal. De p�st�r att Kinas kommunistiska parti genom att f�respr�ka st�d �t folkens nationella befrielsekrig och revolution�ra inb�rdeskrig vill provocera ett v�rldskrig med k�rnvapen.
Detta �r en underlig l�gn.
Kinas kommunistiska parti har alltid ansett att de socialistiska l�nderna b�r ge aktivt st�d �t folkens revolution�ra kamp, de nationella befrielsekrigen och de revolution�ra inb�rdeskrigen inber�knade. De skulle avsv�ra sig sin revolution�ra internationalistiska plikt om de inte gjorde det. Samtidigt anser vi att de undertryckta folken och nationerna kan uppn� befrielse endast genom sin egen beslutsamma revolution�ra kamp och att ingen annan kan f�ra den f�r dem.
Vi har alltid h�vdat att socialistiska l�nder inte f�r anv�nda k�rnvapen till att st�dja folkens nationella befrielsekrig och revolution�ra inb�rdeskrig och inte heller har behov av att s� g�ra.
Vi har alltid h�vdat att de socialistiska l�nderna m�ste uppn� och beh�lla �verl�gsenhet ifr�ga om k�rnvapen. Endast d�rigenom kan de hindra imperialisterna att s�tta i g�ng ett k�rnvapenkrig och bidra till att �stadkomma fullst�ndigt f�rbud mot k�rnvapen.
Vi anser f�ljdriktigt att k�rnvapen i en socialistisk stats h�nder alltid m�ste vara defensiva vapen f�r f�rsvar mot imperialistiskt k�rnvapenhot. Ett socialistiskt land f�r absolut inte vara det f�rsta att tillgripa k�rnvapen, och inte heller f�r det under n�gra omst�ndigheter leka med dem eller ge sig in i k�rnvapenutpressning och hasardspel med k�rnvapen.
Vi v�nder oss emot b�de SUKP-ledarnas felaktiga praktik att undandra folkens revolution�ra kamp sitt st�d och deras felaktiga inst�llning till k�rnvapnen. I st�llet f�r att granska sina egna misstag, anklagar de oss f�r att hoppas p� en �sammandrabbning�[11] mellan Sovjetunionen och F�renta staterna och f�r att f�rs�ka knuffa dem in i ett k�rnvapenkrig.
V�rt svar �r: Nej, v�nner. Ni g�r klokast i att sluta med att g�ra sensation med falska anklagelser. Kinas kommunistiska parti �r mycket best�md motst�ndare till en sammandrabbning mellan Sovjetunionen och F�renta staterna, och det inte bara i ord. Det har ocks� i handling arbetat h�rt f�r att avv�rja konflikt dem emellan. Exempel p� detta �r Korea-kriget mot den amerikanska aggressionen, i vilket vi stred sida vid sida med de koreanska kamraterna, och v�r kamp mot F�renta staterna i Taiwansundet. Vi f�redrog att sj�lva b�ra de tunga offer som kr�vdes och stod i det socialistiska l�grets fr�msta f�rsvarslinje p� det att Sovjetunionen skulle kunna stanna i andra linjen. Har ledarna f�r SUKP inget sinne f�r prolet�r moral n�r de kokar ihop s�dana l�gner som de h�r behandlade.
Det �r i verkligheten inte vi, utan SUKP:s ledare som ofta skrutit med att de ska anv�nda k�rnvapen f�r att hj�lpa dem som i ett eller annat land f�r kamp mot imperialismen.
Som alla vet har de undertryckta folken och nationerna inga k�rnvapen och kan inte anv�nda dem f�r att g�ra revolution och har inte heller behov av att g�ra det. SUKP:s ledare medger att det ofta inte finns n�gon klar frontlinje mellan de b�gge parterna i nationella befrielsekrig och inb�rdeskrig och att det d�rf�r inte kan komma i fr�ga att anv�nda k�rnvapen. Vi skulle vilja fr�ga SUKP:s ledare: Vilket behov finns det f�r ett socialistiskt land att st�dja folkens revolution�ra kamp med k�rnvapen?
Vi skulle ocks� vilja fr�ga dem: Hur skulle ett socialistiskt land anv�nda k�rnvapen f�r att st�da ett undertryckt folks eller en undertryckt nations revolution�ra kamp? Skulle det anv�nda k�rnvapnen inom ett omr�de d�r ett nationellt befrielsekrig eller ett revolution�rt inb�rdeskrig p�gick och d�rmed uts�tta b�de det revolution�ra folket och imperialisterna f�r ett f�r�dande slag med k�rnvapen? Eller skulle det vara det f�rsta att anv�nda k�rnvapen gentemot ett imperialistiskt land som f�rde ett konventionellt aggressionskrig annorst�des? Uppenbarligen �r det i b�gge fallen absolut otill�tligt f�r ett socialistiskt land att anv�nda k�rnvapen.
Faktum �r att n�r SUKP:s ledare sv�nger sina k�rnvapen s� �r det i verkligheten inte f�r att st�dja folkens antiimperialistiska kamp.
Ibland publicerar de, f�r att vinna billig prestige, tomma utf�stelser som de inte har f�r avsikt att infria.
Vid andra tillf�llen, till exempel under Kuba-krisen, bedriver de f�r dolda syften ett spekulativt, opportunistiskt och oansvarigt hasardspel med k�rnvapen.
S� snart deras k�rnvapenutpressning genomsk�das och besvaras med samma mynt, retr�tterar de steg f�r steg, sl�r om fr�n �ventyrspolitik till kapitulationism och f�rlorar genom sin k�rnvapenhasard allt.
Vi vill framh�lla att det stora sovjetfolket och R�da arm�n har varit och alltj�mt �r en m�ktig kraft till v�rldsfredens f�rsvar. Men Chrusjtjovs milit�ra id�er, som bygger p� k�rnvapenfetischism och k�rnvapenutpressning, �r alltigenom felaktiga.
Chrusjtjov ser bara k�rnvapen. Enligt honom �har luftstridskrafterna och flottan, eftersom den milit�ra teknikens nuvarande niv� �r vad den �r, f�rlorat sin tidigare betydelse. Dessa vapenslag blir ersatta och inte reducerade�.[12]
Markstridskrafterna �r naturligtvis �nnu betydelsel�sare. �I v�r tid avg�res�, enligt Chrusjtjov, �ett lands f�rsvarsf�rm�ga inte av antalet m�n i vapen, antalet m�n i uniform. . .ett lands f�rsvarspotential beror i avg�rande m�n p� den eldkraft och de k�rnvapenb�rare det f�rfogar �ver�.[13]
Vad milisen och folket betr�ffar �r de av �n mindre vikt. Chrusjtjov har gjort det v�lbekanta uttalandet att f�r dem, som nu har moderna vapen till f�rfogande, �r milisen ingen arm� utan endast m�nniskok�tt.[14]
Chrusjtjovs hela upps�ttning av milit�ra teorier st�r i rak mots�ttning till marxismen-leninismens l�ra om kriget och arm�n. Att f�lja hans falska teorier kommer med n�dv�ndighet att inneb�ra uppl�sning av arm�n och att man moraliskt avv�pnar sig sj�lv.
Det �r uppenbart att om n�got socialistiskt land godtar Chrusjtjovs felaktiga milit�ra strategi st�ller det oundvikligen sig sj�lvt i en mycket farlig position.
Chrusjtjov m� till�gga sig sj�lv s�dana titlar som �en stor fredsk�mpe�, tilldela sig sj�lv fredspris och f�sta hj�ltemedaljer p� sig sj�lv, men hur mycket han �n lovordar sin egen person blir han aldrig i st�nd att �verskyla sin farliga praktik att v�ghalsigt leka med k�rnvapnen eller sitt kryperi inf�r den imperialistiska k�rnvapenutpressningen.
V�rldsfreden kan vinnas endast genom kamp av folken i alla l�nder och inte genom att man tigger imperialisterna om den. Freden kan tryggas effektivt endast genom att man st�djer sig p� folkets massor och f�r kamp f�r att ge lika gott igen mot den imperialistiska krigs- och aggressionspolitiken. Detta �r den riktiga politiken.
Kamp f�r att ge lika gott igen �r en viktig slutsats som det kinesiska folket dragit av sin l�ngvariga kamp mot imperialismen och dess lakejer.
Kamrat Mao Tsetung sade:
Chiang Kai-shek f�rs�ker alltid ber�va folket varje makt och varje smula av vad det vunnit. Och vad g�r vi? V�r politik �r att ge honom lika gott igen och att k�mpa f�r varje tumsbredd jord. Vi handlar efter hans metod. (Mao Tsetung: Valda verk, bd IV, Bokf�rlaget Oktober, Uddevalla 1973, 2:a uppl., sid 16.)
Han tillade:
Han f�rs�ker alltid att p�tvinga folket krig, h�ller ett sv�rd i v�nstra handen och ett annat i den h�gra. Efter hans exempel griper ocks� vi till sv�rd. (A.a. sid 16)
D� kamrat Mao Tsetung 1945 analyserade det inrikespolitiska l�get sade han:
Hur man ska ge �lika gott igen� beror p� l�get. Ibland ger man �lika gott igen� genom att inte f�rhandla, och vid andra tillf�llen �r �ven deltagande i f�rhandlingar att �ge lika gott igen�. .. Om de b�rjar sl�ss, sl�ss vi tillbaka f�r att vinna fred. Det blir ingen fred utan att vi s�tter in h�rda slag mot de reaktion�rer som v�gar angripa de befriade omr�dena. (A.a., sid 56)
Han drog f�ljande historiska l�rdom av den kinesiska revolutionens misslyckande under �ren 1924-27:
D� Chen Tu-hsiu st�lldes inf�r de kontrarevolution�ra attackerna grep han inte till politiken att ge lika gott igen och att k�mpa f�r varje tumsbredd mark. Som en f�ljd d�rav f�rlorade folket p� n�gra f� m�nader under 1927 alla r�ttigheter det tillk�mpat sig. (A.a., sid 18.)
De kinesiska kommunisterna f�rst�r och h�ller fast vid politiken att ge lika gott igen. Vi bek�mpar b�de kapitulationism och �ventyrspolitik. Denna riktiga politik tillf�rs�krade den kinesiska revolutionen dess seger och det kinesiska folket dess d�refter vunna framg�ngar i kampen mot imperialismen.
Alla revolution�rer gillar och v�lkomnar denna av de kinesiska kommunisterna framlagda riktiga kamppolitik. Alla imperialister och reaktion�rer fruktar och hatar den.
Politiken att ge lika gott igen, s�dan den framlagts av KKP, attackeras ettrigt av SUKP:s ledare. Detta visar bara att de alls inte vill bek�mpa imperialismen. Deras enda syfte med att angripa och smutskasta politiken och ge lika gott igen �r att skyla sin egen felaktiga linje att s�rja f�r imperialismens behov och kapitulera f�r den.
SUKP:s ledare p�st�r att en kamp mot imperialismen f�r att ge lika gott igen kommer att leda till internationell sp�nning. S� hemskt!
Enligt deras logik �r det till�tet f�r imperialisterna att beg� aggression och rikta hotelser mot andra, men det �r inte till�tet f�r den imperialistiska aggressionens offer att k�mpa. Det �r till�tet f�r imperialisterna att f�rtrycka andra, men inte till�tet f�r de f�rtryckta att g�ra motst�nd. Detta �r ett oh�ljt f�rs�k att ge imperialisterna absolution f�r deras aggressionsbrott. Detta �r r�tt och sl�tt djungelns filosofi.
Internationell sp�nning �r en produkt av den imperialistiska aggressions- och krigspolitiken. Inf�r imperialisternas aggression och hotelser b�r folken naturligtvis f�ra en orubblig kamp. Fakta har visat att det endast �r genom kamp som imperialismen kan f�rm�s till retr�tt och verklig internationell avsp�nning uppn�s. St�ndiga retr�tter f�r imperialisterna kan inte leda till n�gon verklig avsp�nning utan endast uppmuntra deras aggression.
Vi har v�nt oss emot, att imperialisterna skapar internationell sp�nning, och g�tt in f�r avsp�nning. Men imperialisterna �r inriktade p� att beg� aggression och skapa sp�nning �verallt, och detta kan leda endast till motsatsen av vad de efterstr�var.
Kamrat Mao Tsetung sade:
De amerikanska imperialisterna tror att de alltid har f�rdel av sp�nda l�gen, men faktum �r att sp�nning som F�renta staterna skapat lett till motsatsen av vad de efterstr�var. Den tj�nar till att mobilisera folken i hela v�rlden mot de amerikanska aggressorerna. (Folkets Dagblad den 9 sept 1958.)
Vidare: �Om de amerikanska monopolgrupperna fasth�ller vid sin aggressions- och krigspolitik, kommer oundvikligen den dag d� folken i v�rlden kommer att h�nga dem vid halsen�. (A.a.)
1957 �rs Deklaration s�ger med r�tta: �Med sin politik f�rbereder dessa aggressiva, folkfientliga imperialistiska krafter sin egen underg�ng. De alstrar sj�lva den d�dgr�vare som kommer att begrava dem�.
Detta �r historiens dialektik. De som v�rdar imperialisterna kan knappast fatta denna sanning.
SUKP:s ledare p�st�r att Kinas kommunistiska parti, genom att f�respr�ka en kamp f�r att ge lika gott igen, avvisat f�rhandlingar. Detta �r �terigen nonsens.
Vi h�vdar konsekvent att de som v�grar att f�rhandla under n�gra omst�ndigheter absolut inte �r marxist-leninister.
De kinesiska kommunisterna f�rde m�nga g�nger under de revolution�ra inb�rdeskrigen f�rhandlingar med Kuomintang. De v�grade inte att f�rhandla ens p� tr�skeln till den landsomfattande befrielsen.
Kamrat Mao Tsetung sade i mars 1949:
Vare sig fredsf�rhandlingarna kommer att g�lla hela landet eller blir lokala, b�r vi vara beredda p� dylika eventualiteter. Vi b�r inte v�gra att tr�da i f�rhandlingar d�rf�r att vi �r r�dda f�r br�k och vill undvika komplikationer, men vi b�r inte heller g� i f�rhandlingar med v�ra sinnen omt�cknade. Vi b�r vara principfasta men ocks� besitta all den smidighet som �r till�tlig och n�dv�ndig f�r att genomf�ra v�ra principer. (Mao Tsetung: Valda verk, bd IV, Bokf�rlaget Oktober, Uddevalla 1973, 2:a uppl., sid 347.)
Internationellt, i kampen mot imperialism och reaktion, intar de kinesiska kommunisterna samma riktiga h�llning till f�rhandlingar.
I oktober 1951 hade kamrat Mao Tsetung f�ljande att s�ga om stillest�ndsf�rhandlingarna i Korea:
Vi har l�nge sagt att den koreanska fr�gan b�r l�sas med fredliga medel. Detta g�ller �ven nu. S� l�nge den amerikanska regeringen �r villig att l�sa fr�gan p� en r�ttf�rdig och f�rnuftig grundval och vill sluta upp att anv�nda alla uppt�nkliga skaml�sa medel f�r att omintetg�ra och f�rhindra alla framsteg i underhandlingarna, vilket den hittills gjort, �r det m�jligt att stillest�ndsf�rhandlingarna i Korea kan lyckas, varom inte �r det om�jligt. (Folkets Dagblad den 24 oktober 1951.)
Beslutsam kamp mot de amerikanska imperialisterna tvingade dem att under f�rhandlingarnas g�ng acceptera det koreanska stillest�ndsavtalet.
Vi deltog aktivt i 1954 �rs Gen�vekonferens och bidrog till att �terst�lla freden i Indokina.
Vi �r anh�ngare av f�rhandlingar �ven med F�renta staterna som har ockuperat v�rt territorium Taiwan. De kinesisk-amerikanska ambassad�rssamtalen har nu p�g�tt i �ver �tta �r.
Vi tog aktiv del i 1961 �rs Gen�vekonferens om den laotiska fr�gan och fr�mjade undertecknandet av Gen�ve�verenskommelserna om att respektera Laos' oberoende och neutralitet.
Medger de kinesiska kommunisterna endast sig sj�lva att f�rhandla med imperialistiska l�nder men v�nder sig emot att SUKP:s ledare f�rhandlar med de imperialistiska l�ndernas ledare?
Nej, naturligtvis inte.
Faktum �r att vi alltid st�tt alla f�rhandlingar mellan Sovjetunionen och imperialistiska l�nder som varit till f�rdel och inte till skada f�r v�rldsfredens f�rsvar.
Kamrat Mao Tsetung sade den 14 maj 1960:
Vi st�der h�llandet av toppkonferenser vare sig detta slags konferenser ger resultat eller inte och vare sig resultaten �r stora eller sm�. Men vill man uppn� v�rldsfred m�ste man fr�mst lita till beslutsam kamp av folken i alla l�nder. (Folkets Dagblad den 15 maj 1960.)
Vi �r f�r f�rhandlingar med imperialistiska l�nder. Men det �r absolut otill�tligt att s�tta allt hopp om v�rldsfred till f�rhandlingar, att sprida illusioner om dem och d�rmed f�rlama folkens kampvilja s�som Chrusjtjov har gjort.
I verkligheten �r Chrusjtjovs felaktiga inst�llning till f�rhandlingar till skada ocks� f�r sj�lva f�rhandlingarna. Ju mera Chrusjtjov retr�tterar f�r imperialisterna och ju mer han tigger, desto mera kommer imperialisternas aptit att v�xa. Chrusjtjov som upptr�der s�som historiens mest h�ngivne anh�ngare av f�rhandlingar, f�r alltid spela den f�rsm�dde �lskarens roll och �r alltf�r ofta till �tl�je. Or�kneliga historiska fakta har visat att imperialisterna och reaktion�rerna aldrig bryr sig om att r�dda ansiktet p� kapitulanter.
Vi sammanfattar: v�ra meningsskiljaktigheter med SUKP:s ledare i fr�gan om krig och fred g�ller vilken av tv� skilda linjer som ska f�ljas � om man ska bek�mpa imperialismen eller inte, om man ska st�dja revolution�r kamp eller inte, om man ska mobilisera v�rldens folk mot de imperialistiska krigsplanerna eller inte och om man ska eller inte ska h�lla fast vid marxismen-leninismen.
Liksom alla andra verkligt revolution�ra partier har Kinas kommunistiska parti alltid st�tt i fr�msta ledet i kampen mot imperialismen och f�r v�rldsfreden. Vi anser att det f�r att f�rsvara v�rldsfreden �r n�dv�ndigt att st�ndigt avsl�ja imperialismen och att resa och organisera folket i kamp mot imperialisterna med F�renta staterna i spetsen samt att det �r n�dv�ndigt att s�tta tillit till det socialistiska l�grets v�xande styrka, till den revolution�ra kamp som f�rs av proletariatet och det arbetande folket i alla l�nder, till de undertryckta nationernas befrielsekamp, till alla freds�lskande folks och nationers kamp och till den breda enhetsfronten mot den amerikanska imperialismen och dess lakejer.
Denna v�r linje st�r i �verensst�mmelse med den f�r alla kommunistiska partier gemensamma linje som nedlagts i 1957 �rs Deklaration och 1960 �rs Uttalande.
Med denna linje �r det m�jligt att oavbrutet h�ja folkets politiska medvetenhet och utvidga kampen f�r v�rldsfreden i r�tt riktning.
Med denna linje �r det m�jligt att oavbrutet st�rka v�rldsfredens krafter, i vilka det socialistiska l�gret utg�r k�rnan, och att sl� emot och f�rsvaga de imperialistiska krigskrafterna.
Med denna linje �r det m�jligt att st�ndigt utvidga folkens revolutioner och fj�ttra imperialismen.
Med denna linje �r det m�jligt att ta med i ber�kningarna alla tillg�ngliga faktorer, �ven mots�ttningarna mellan den amerikanska imperialismen och de �vriga imperialistiska makterna, och att i st�rsta m�jliga utstr�ckning isolera den amerikanska imperialismen.
Med denna linje �r det m�jligt att krossa den k�rnvapenutpressning som den amerikanska imperialismen bedriver och att omintetg�ra dess plan p� att s�tta i g�ng ett nytt v�rldskrig.
Detta �r den linje p� vilken folken i alla l�nder kan vinna seger b�de i revolutionen och i kampen f�r v�rldsfreden. Den �r den s�kra och effektiva v�gen till v�rldsfredens f�rsvar.
Men den linje som SUKP:s ledare f�ljer st�r i diametral mots�ttning till v�r linje, till alla marxist-leninisters och revolution�rers gemensamma linje.
SUKP:s ledare riktar udden i sin kamp inte mot v�rldsfredens fiende utan mot det socialistiska l�gret, och d�rigenom f�rsvagar och underminerar de sj�lva den k�rnstyrka som f�rsvarar v�rldsfreden.
De anv�nder k�rnvapenutpressning f�r att skr�mma folken i de socialistiska l�nderna och f�r att f�rbjuda dem att st�dja de undertryckta folkens och nationernas revolution�ra kamp och hj�lper s�lunda den amerikanska imperialismen att isolera det socialistiska l�gret och de undertryckta folkens revolutioner.
De anv�nder k�rnvapenutpressning f�r att skr�mma de undertryckta folken och nationerna och f�r att f�rbjuda dem att g�ra revolution, och de samarbetar med den amerikanska imperialismen om att sl�cka revolutionens �gnistor� och s�tter d�rmed denna imperialism i st�nd att fritt genomf�ra sin aggressions- och krigspolitik inom det omr�de som ligger mellan F�renta staterna och det socialistiska l�gret.
De skr�mmer ocks� F�renta staternas allierade och f�rbjuder dem att k�mpa emot den kontroll som dessa p�tvingat dem och hj�lper s�lunda den amerikanska imperialismen att f�rslava dessa l�nder och bef�sta sin position.
Genom denna handlingslinje har SUKP:s ledare helt och h�llet uppgivit kampen emot imperialismens aggressions- och krigspolitik.
Denna handlingslinje f�rnekar enhetsfronten mot den amerikanska imperialismen och dess lakejer till v�rldsfredens f�rsvar.
Den f�rs�ker att tvinga, inte v�rldsfredens �rkefiende, utan fredskrafterna in i st�rsta m�jliga isolering.
Den betyder likvidering av kampuppgifterna f�r v�rldsfredens f�rsvar.
Den �r en linje som tj�nar den amerikanska imperialismens �globala strategi�.
Den �r inte en v�g till v�rldsfred utan en v�g som leder till �kad krigsfara och till krig.
V�rlden �r i dag inte l�ngre vad den var omedelbart f�re andra v�rldskrigets utbrott. Det finns ett m�ktigt socialistiskt l�ger. Den nationella befrielser�relsen i Asien, Afrika och Latinamerika sveper fram�t. Den politiska medvetenheten hos v�rldens folk har h�jts avsev�rt. De revolution�ra folkens styrka har stegrats kraftigt. Folken i Sovjetunionen, i det socialistiska l�gret och i hela v�rlden kommer aldrig att till�ta att deras �den best�ms av de imperialistiska krigskrafterna och dessas trumpetare.
Imperialisternas och reaktion�rernas aggressions- och krigsf�retag l�r v�rldens folk att steg f�r steg h�ja sin politiska medvetenhet. Den samh�lleliga praktiken �r det enda kriteriet p� sanningen. Vi �r �vertygade om att m�nga m�nniskor som nu har felaktiga �sikter i fr�gan om krig och fred, kommer att �ndra uppfattning som ett resultat av den undervisning de f�r av imperialisterna och reaktion�rerna. Vi har stora f�rhoppningar p� den punkten.
Vi tror fullt och fast att kommunisterna och folken i v�rlden med s�kerhet kommer att krossa den imperialistiska planen p� att s�tta i g�ng ett nytt v�rldskrig och kommer att trygga v�rldsfreden f�rutsatt att de avsl�jar de imperialistiska bedr�gerierna, genomsk�dar de revisionistiska l�gnerna och tar p� sig uppgiften att f�rsvara v�rldsfreden.
Se Sino-sovjetiska-konflikten f�r ytterligare kinesiska dokument.
Andra dokument: Om den sino-sovjetiska konflikten, resolution fr�n Fj�rde internationalen 1965.
Engelskspr�kiga Wikipedia inneh�ller en ganska utf�rlig redog�relse f�r konflikten (dess olika faser m m), se Sino-Soviet split
[1] N. S. Chrusjtjov: Brev till J.F. Kennedy 27 oktober 1962.
[2] Ny�rsh�lsning fr�n N.S. Chrusjtjov och L.I. Brezjnev till J.F. Kennedy, Izvestija 3 januari 1963.
[3] J. F. Kennedy: Tal vid ceremonin p� veteranernas �tta�rsdag 11 november 1961.
[4] J. F. Kennedy: Tal vid Demokratiska partiets st�dbankett 30 oktober 1963.
[5] R.S. MacNamara: Uttalande inf�r amerikanska representanthusets f�rsvarsutskott 30 januari 1963.
[6] �ppet brev fr�n Sovjetunionens kommunistiska partis centralkommitt� till alla parti organisationer, till alla Sovjetunionens kommunister, 14 juli 1963.
[7] �ppet brev fr�n Sovjetunionens kommunistiska partis centralkommitt� till alla parti organisationer, till alla Sovjetunionens kommunister, 14 juli 1963.
[8] N.S. Chrusjtjov: Tal i radio och TV 15 juni 1961.
[9] �N�r sunda f�rnuftet g�tt f�rlorat�, Pravda 16 augusti 1963.
[10] N.S. Chrusjtjov: Intervju f�r amerikanske korrespondenten C.L. Sultzberger 5 september 1961, Pravda 10 september 1961.
[11] �Den internationella kommunistiska r�relsens allm�nna linje och de kinesiska ledarnas s�ndrings-plattform�, artikel av ledaravdelningen vid Kommunist, Moskva, nr 14/ 1963.
[12] N. S. Chrusjtjov: Rapport till SSSR:s H�gsta sovjets session, januari 1960.
[13] Samma.
[14] N.S. Chrusjtjov: tal vid m�te med representanter f�r broderpartierna i Bukarest 24 juni 1960.