�versatt fr�n engelska av David Larsson.
Perioden som vi g�r igenom nu kan definieras som den italienska maximalismens Caporetto[1]. Kommunistpartiet har f�tts och m�ste organisera sig sj�lv i arbetet och bland fasorna i detta exceptionellt sv�ra �gonblick. Det m�ste uttrycka arbetarklassens precisa, kalla �vertygelse att f�ra sin strid p� Piave och den m�ste inneb�ra dess Vittorio Veneto[2]. S� v�r paroll kan endast vara denna: organisering, maximal organisatorisk anstr�ngning, h�gsta hastighet i ordnandet och organiseringen av det nya partiets grund. Sj�lvfallet hade existensen av en stark politisk organism f�r arbetarklassen varit n�dv�ndig idag. Sj�lvfallet hade det varit n�dv�ndigt att redan prata om handling och inte mer om f�rberedelser. Men kommunistpartiets f�delse �r direkt f�rbunden med �vertygelsen, som slagit rot i proletariatets mest intelligenta f�rtrupp, att denna situation �r oundviklig, givet att socialistpartiet �r inkapabelt att utf�ra sin historiska uppgift. Det var d�rf�r det var ofr�nkomligt att �ndra kurs och p�b�rja det positiva och definitiva f�rberedelsearbetet. Den r�dande situationen orsakar s�lunda varken �verraskning eller demoralisering bland kommunisterna. Den �r inte nedsl�ende och f�r dem inte att �ngra sin taktik p� Livorno-kongressen.
Maximalismen, som idag faller fritt och verkligen vittrar s�nder, till�mpade samma taktik i inb�rdeskriget som general Cadorna anv�nde i det nationella kriget. Den sl�sade de prolet�ra krafterna p� en bredd av kaotiska handlingar; slet ut massorna; f�rledde dem med prat om hur l�tt och snabbt segern skulle komma. Italiensk maximalism och general Cadorna har f�reg�ngare: de kinesiska boxarna, som trodde att de kunde driva ut engelsm�nnen och tyskarna fr�n sina fort genom att avancera, i en kaotisk massa, mot maskingev�ren, bakom papper med m�lade monster.
Maximalismens centrala id� var inte samma som Kommunistiska Internationalens: d.v.s. att alla proletariatets krafter och aktiviteter skulle riktas mot er�vrandet av den politiska makten och grundandet av arbetarstaten; att arbetarklassens breda spektrum av problem kan l�sas effektivt genom l�sningen p� det f�rsta och viktigaste problemet - att vinna politisk makt och ha v�pnad makt i sina egna h�nder. Maximalismens centrala id� kom fr�n reformisterna: att regera utan att ha direkt ansvar f�r regering; att vara �minence grise �t den borgerliga regeringen; att tvinga den borgerliga regeringen att inf�ra den begr�nsade socialism som kan inf�ras i Italien, givet landets ekonomiska l�ge och risk f�r blockad - genom terror (de kinesiska boxarnas m�lade monster) och genom styrkan i fackf�reningarna och parlamentsgruppen. Denna vulg�ra Machiavellianism �r det verkliga programmet f�r italiensk maximalism och har skapat den nuvarande situationen, arbetarklassens Caporetto. Den snabba organiseringen av n�gra tusen fascister var tillr�ckligt f�r att sl� omkull slottet, som hade byggts med Bologna-kongressens revolution�ra fraseologi. Och s�ledes h�nde n�gonting i 1900-talets Italien, efter krigets fasor och efter de ryska, ungerska, bavariska och tyska revolutionerna, som bara var f�rst�eligt p� 1700-talet, d� 45 ungerska riddare lyckades dominera hela Flandern i sex m�nader, endast p� grund av att befolkningen inte lyckades bev�pna sig och s�tta upp en defensiv och offensiv organisation mot dessa 45 m�n.
Det �r under s�dana f�rh�llanden av kaos och kollaps som kommunistpartiet f�ds. Dess militanter m�ste visa att de �r verkligt kapabla att dominera h�ndelserna; att de �r verkligt kapabla att fylla varje timme och varje minut med den aktivitet som just den timmen och den minuten kr�ver; att de �r verkligt kapabla att smida ihop l�nkarna i historiens kedja, som m�ste sluta med proletariatets seger. Vi �r mitt i Caporetton av verbal, utf�rlig revolutionism. Den f�rsta l�nken att smidas �r kommunistpartiet. Om v�r vilja h�nges �t detta t�lmodiga organisationsarbete, d� ska vi �ven lyckas smida och sammanf�ra de efterf�ljande l�nkarna. Och arbetarklassen kommer ha sin strid p� Piave; den kommer f� sin Vittorio Veneto.
[1] Caporetto: Slag under f�rsta v�rldskriget. De kombinerade tyska och �sterrikisk-ungerska styrkorna br�t igenom den italienska linjen och �verraskade de italienska trupperna. Det innebar general Luigi Cadornas avsked. (�vers. anm.)
[2] Vittorio Veneto: En italiensk seger �ver �sterrikisk-ungerska styrkor under f�rsta v�rldskriget. (�vers. anm.)