Mats Dahlkvist

Att studera Kapitalet
F�RSTA BOKEN

Kommentar och studiehandledning

1978


Digitaliserat av Jonas Holmgren f�r Marxists Internet Archive.


Inneh�ll:


BIHANG TILL F�RSTA AVDELNINGEN OCH PUNKT 40-42 NEDAN

 

Bredvidl�sning

Huberman, kap. 2-4, 8.

Dillard, kap. 2.

Dencik, Herlitz, Lundvall, kap. 2, s. 19-32.

Kapitalets produktionsprocess, kap. 1, s. 19-38.

Anschauungsmaterial, s. 12-22 (i Kapitalets produktionsprocess, s. 39-44).

Lehrbuch, kap. 8 och 9, s. 111-157.

Politische �konomie, kap. 3, s. 56-85.

Mandel, E., Inledning till marxismens ekonomiska teori, Zenit-serien 1, Cavefors, Kristianstad 1968, s. 9-32.

 

F�rdjupade studier

I denna bok kommer vi inte att f�reta n�gon grundligare analys av kapitlen 1-3. Jag har n�jt mig med en inledande �versikt ovan och �terkommer i ett Slutord nedan (sid. 439, punkt 409-414). D�remot har jag framh�vt vissa viktiga drag. En fullst�ndig f�rteckning �ver de manuskript och den litteratur som jag har anv�nt �terfinns efter det n�mnda Slutordet. D�r finns ocks� vissa studietips f�r den som n�rmare vill studera dessa kapitel.

H�r skall jag bara n�mna ett urval av de arbeten som, f�rutom l�rob�ckerna ovan, betytt mycket f�r min syn p� kapitlen om varan och penningen. Jag har valt n�gra typiska arbeten som framh�ver att kap. 1-3 handlar om samh�lleliga f�rh�llanden (eller med Engels ord "formen f�r det samh�lleliga sammanhanget") knutna till de marknadsekonomiska elementarformerna, varuformen och penningformen. Detta �r min avg�rande po�ng i �versikten ovan, och punkt 40-42 nedan. Det �r dessutom avg�rande f�r att inte uppfatta Marx teori som "nationalekonomi" i sn�v mening, och f�r att f�rst� f�rh�llandet mellan Kapitalet och den materialistiska historieuppfattningen. (Se Inledningen ovan, sid. 37-38 och not 38.) De skrifter av Marx och Engels som jag n�mner �r viktiga ocks� f�r att de l�mnat materialet till den terminologi jag anv�nder.

Colletti, L., "Bernstein and the marxism of the second international" (1968) avsnitten 7 och 8, i From Rousseau to Lenin, NLB, Bristol 1972, s. 76-92.

Engels, F., "Karl Marx. Till kritiken av den politiska ekonomin" (recension 1859), avsnitt II, TKr 208-15/ZKr 472-77. - Anti-D�hring (1878); Arbetarkultur s. 374/MEW 20 s. 253. Hilferding, R., "B�hm-Bawerks Marx-Kritik" (1904), avsnitt I; p� eng. i Sweezy, P. (ed.), Karl Marx and the close of his system (1949), Merlin Press 1975, s. 121-148; p� ty. i Eberle, F. (hrsg.), Aspekte der Marxschen Theorie 1. Zur methodischen Bedeutung des 3. Bandes des 'Kapitals', Suhrkamp, F. a. M. 1973, s. 130-52. Marx, K., Grundrisse (1857-58); Gr 73-78, 110-11/GrP 156-60, 196-97. - Till kritiken av den politiska ekonomin (1859); TKr 15-26/ZKr 15-24.

Petry, F., Der soziale Gehalt der marxschen Werttheorie, S. Fischer Verlag 1916 (nytryck Schwarze Presse 1972), s. 1-37. Reichelt, H., Zur logischen Struktur des Kapitalbegriffs bei Karl Marx, EVA, F. a. M. 1970, kap. 3:2, s. 136-50 (da. �vers. Kurasje, s. 150-161). Rubin, I. L, Essays on Marx's theory of value (ry. Moskva 1928); eng. �vers. Black rose books, Montreal 1973, Introduction + kap. 1-4, s. 1-43. Schanz, H.-J., Til rekonstruktionen af kritiken af den politiske �konomis omfangslogiske status, Modtryk, �rhus 1973, s. 85-119. Tuchsdieerer, W., Bevor 'Das Kapital' entstand, Akademie-Verlag, Berlin (DDR) 1968, kap. 9:5, s. 369-81, s�rskilt s. 373.

Wygodski, W. S., Wie 'Das Kapital' entstand (Moskva 1970), Verlag die Wirtschaft, Berlin (DDR) 1976, s. 79-80.